Camilla Nilvius

Jag är lektor i pedagogik. Jag tog min lärarexamen 1-7 Sv/So i Jönköping 1996. Efter det har jag främst arbetat som klasslärare i åk F-3 men också som speciallärare. Jag tog min speciallärarexamen (språk-, skriv- och läsutveckling) 2015 och min magister i pedagogik med inriktning special- och behandlingspedagogik 2016. Mellan åren 2018-2022 var jag med i den nationella forskarskolan "Special Education for Teachers Education". Jag har undervisat på Linnéuniversitetet sedan 2016.

Kopplingen mellan teori och praktik är, och har alltid varit, central för mig. Det som särskilt intresserade mig som lärare och speciallärare var att organisera en undervisning utifrån målsättningen att alla ALLA elever skulle få med sig grundläggande färdigheter inför mellanstadiet och deras fortsatta lärande. Särskilt intresserad var jag av didaktiken i den tidiga språk-, läs- och skriv/matematikundervisningen och hur man som lärare kunde skapa en balanserad undervisning där strukturerad träning av särskilda färdigheter i kunde ske i större sammanhang som upplevdes som meningsfulla för eleverna.

Undervisning

Forskning

Min avhandling bidrar främst med kunskap om Response to Intervention (RtI) i svensk skolkontext. Sammanläggningsavhandlingen utgörs av fyra delstudier. Avhandlingens första studie är en meta-analys som undersöker effekter av lager 2 interventioner på lågstadieelevers ordavkodningsutveckling. En liten till medelstor effekt konstaterades g = 0,31. Den andra studien undersökte hur RtI fungerar för att identifiera och intervenera elever i behov av stöd i sin läsutveckling. Studien genomfördes som ett kvasi-experiment med årskurs 2 elever (n = 11+11). Resultatet visade på effektstorlekar mellan g = 0,49 – 1,00 på ordavkodning och läsförståelse, emellertid var resultaten inte signifikanta. Lärarnas uppfattning om modellen sammanställdes. De ansåg att RtI fungerade mycket väl, eleverna fick stöd och lärarna fick samverka. De menade dock att RtI-modellen också var oflexibel och resurskrävande. Den tredje studien var longitudinell och där följdes elevers (n = 113) läsutveckling under årskurs 1 och 2 inom RtI. En signifikant minskning av elever i behov av stöd noterades. I jämförelse med en referensgrupp (n = 759) var det signifikant färre elever som presterade under 25:e percentilen och färre RtI-elever som inte bibehöll sin läsförmåga. Resultaten visade att RtI verkar fungera som en specialdidaktiskmodell i enlighet med ”No child left behind” men att det trots allt finns elever som fått interventioner inom modellen som inte når upp till åldersadekvata nivåer. Den fjärde artikeln diskuterar möjligheterna att föra samman Response to Intervention och Lesson Study. Modellerna verkar kunna komplettera varandra. Som ett svar på avhandlingens syfte så verkar RtI fungera väl som en specialdidaktisk modell i lågstadiet för att systematiskt organisera tidig upptäckt och tidiga insatser avseende elevers läsutveckling. Ett fjärde lager med assisterande teknik rekommenderas för elever som inte utvecklas av traditionella metoder liksom återkommande kollaborativa lärarträffar för att analysera, planera, genomföra och utvärdera elevernas utveckling inom modellen.

Länk till avhandlingen