Daniel Alvunger

Daniel Alvunger

Professor, dekan
Institutionen för didaktik och lärares praktik Fakulteten för samhällsvetenskap
Spara kontaktuppgifter Ladda ner bild

Jag är dekan vid Fakulteten för samhällsvetenskap och som styrelseledamot i Europauniversitetet European University for Well-being leder jag Linnéuniversitetets arbete för Europafrågor. Min bakgrund är gymnasielärare i svenska och historia med filosofie doktorsexamen i historia och nu verkar jag som professor i pedagogik. Jag ingår i forskningsmiljön Forskning om pedagogiska professioner och praktiker (PEPP) samt i styrgruppen för Forum för pedagogik och yrkeskunnande - Lärosäten Syd, vilket är en tvärvetenskaplig forsknings- och utvecklingsmiljö som samlar forskare, lärare, studenter och praktiker för att utforska och diskutera frågor gällande yrkeskunnande, yrkesdidaktik och yrkesutbildning.   

Undervisning

Huvuddelen av min undervisning är inom ämneslärarprogrammet och yrkeslärarprogrammet där jag föreläser om yrkesutbildningens och skolväsendets historia, läroplansteori och didaktik, yrkeslärande, yrkesdidaktik, utvecklingsarbete och forskningsmetodik, vetenskapsteori med fokus på yrkeskunnande och praktisk kunskap. Jag undervisar på mastern i pedagogik och yrkeskunnande som drivs i samarbete med Malmö universitet och Högskolan Kristianstad samt på forskarutbildningen där jag är en av de ansvariga för forskarskolan i pedagogik och yrkeskunnande.

Forskning

Min forskning omfattar huvudsakligen tre områden med en tydlig inramning mot yrkesutbildning, yrkeslärarutbildning och yrkesdidaktik:
 
Utbildningspolicy och läroplansarbete som social praktik, dvs. förhållandet mellan transnationell utbildningspolicy, nationella utbildningsreformer och implikationer inom lokala skol- och undervisningskontexter. På lokala arenor handlar det om lärares agens och hur lärare omtolkar, transformerar och omsätter läroplanen i praktik samt hur olika kunskapssyner uttrycks i undervisningen.  

Lärarutbildningens kunskapsinnehåll och organisering, t.ex. dels hur olika diskurser formar förståelsen av lärarprofessionen samt hur olika aktörer skapar mening kring lärarutbildningens innehåll, dels hur empiriskt orienterade analyser kan fungera som grund för att utveckla lärarutbildningspraktiker.

Ledarskapsteori (med fokus på lärarledarskap) och skolutveckling– ledarskapspraktiker och relationer mellan olika aktörer som är involverade i lokalt skolutvecklingsarbete, i första hand med fokus på skolledare och förstelärare, och om olika sub-system i den lokala skolorganisationen.

Min pågående forskning handlar om hur vi kan beskriva och förstå hur läroplaner och undervisning ”görs” och skapas inom yrkesutbildning. Jag brukar övergripande tala om att jag utforskar läroplansarbete som social praktik, på engelska ”curriculum making as social practice”, där jag är intresserad av hur lokala läroplaner formas och skapas i interaktionen mellan idéer, aktörer och sammanhang tvärs över utbildningssystemet. Utifrån mitt läroplansteoretiska perspektiv har utbildningssystem nämligen multipla lager eller aktivitetsområden, där olika aktörer finns och genom och över vilka läroplanen skapas i dess olika former, till exempel skolors lokala läroplaner med rektorer, arbetslagsledare, förstelärare, specialpedagoger, lärare, elever; förvaltningar med förvaltningschefer, utvecklingsledare och där det också förekommer förstelärare; arenor för policymaking (riksdag, utskott, seminarier) med politiker och nationella myndigheter som Skolverket med undervisningsråd och specialister. Huvudfrågan för mig gällande organisering och innehåll av yrkesutbildning är hur olika typer av aktörer och idéer gällande undervisning rör sig över olika områden i utbildningssystemet och hur uppfattningar om elevers kunskapsbehov definieras och formas. Ytterst handlar det om vilka kunskaper och vilket innehåll som värderas och väljs ut av olika aktörer på olika nivåer inom ramen för utbildningssystemet men också hur yrkeselever ges tillgång till eller inte ges tillgång till olika typer av kunskap i undervisningen.

Mitt forskningsintresse ligger i epicentrum för en ständigt aktuell fråga, nämligen hur yrkesutbildningar ska utformas för att möta behovet av yrkesutbildad och kompetent personal. Yrkesutbildningar befinner sig i ett gränsland mellan skola och arbetsliv där de å ena sidan ska bidra till att försörja arbetsmarknaden med relevant kompetens medan de å andra sidan, liksom all gymnasieutbildning, ska bidra till ungas möjlighet att självständigt forma och utöva inflytande över sina liv. Dessa olika logiker mellan skola och arbetsliv låter sig inte alltså helt självklart förenas. När nationella läroplansdokument ska tolkas i lokala kontexter på förvaltningar och i de regionala och lokala styrgrupper för organisering av yrkesutbildning som jag studerar sker återigen en transformation och rekontextualisering av innehåll som färgas av specifika intressen och kontextuella förhållanden. Vi vet att lokalsamhället som kontext och samspelsprocesser mellan företag och skolor påverkar elevers yrkeslärande men vet desto mindre om hur lokala och regionala aktörer är medskapare i lokal policy och läroplansdokument samt vilka yrkesdidaktiska implikationer det har för undervisningen. Det kan handla om hur de regionala och lokala styrgrupperna responderar på policytryck utifrån kompetensförsörjning och arbetsmarknadsbehov, hur de översätter begrepp som jämställdhet, mångfald och innovation samt relaterar till omvärldsanalyser och kravbilder som ställs utifrån certifiering och kvalitetskriterier. Detta utgör en lokal läroplan som rektorer och yrkeslärare i skolorna arbetar med vad gäller aktiviteter för att nå uppställda mål gällande exempelvis rekrytering av studenter, ramar för undervisningens organisering och urval av innehåll och kunskaper för undervisningen. I klassrummet (nano-nivån) skapar yrkeslärare och yrkeselever olika ”läroplanshändelser” genom pedagogisk interaktion som ”görande” av läroplan i undervisningen.


Jag ingår i forskningsmiljön PEPP (Forskning om pedagogiska professioner och praktiker) på Linnéuniversitetet men är också engagerad i olika internationella nätverk och sammanhang:

  • Associate editor för The Curriculum Journal (drivs av British Educational Research Association)
  • Forum för pedagogik och yrkeskunnande - Lärosäten Syd
  • Network 3 Curriculum inom European Educational Research Association

Uppdrag

En stor del av min verksamhet är kopplad till samverkan med huvudmän i form av uppdragsutbildning och olika former av utvärderingsuppdrag. Jag är också rådgivare till myndigheter i frågor som rör utbildningsreformer (Skolverket och Statskontoret).

Jag är ständig sekreterare i Linnéakademien sedan 2024.

Publikationer

Artikel i tid­skrift (Referee­granskat)

Artikel i tid­skrift (Övrigt veten­skapligt)

Doktors­avhandling, mono­grafi (Övrigt veten­skapligt)

Kapitel i bok, del av antologi (Referee­granskat)

Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt veten­skapligt)

Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt (populär­vetenskap, debatt))

Konferens­bidrag (Referee­granskat)

Rapport (Övrigt veten­skapligt)

Samlings­verk (redaktör­skap) (Referee­granskat)

Samlings­verk (redaktör­skap) (Övrigt veten­skapligt)

Övrigt (Övrigt (populär­vetenskap, debatt))