David Marcusson-Clavertz

Min bakgrund:

Jag erhöll min doktorsexamen vid Lunds universitet 2016. Min avhandling fokuserade på att öka vår förståelse för varför vissa människor spenderar mer tid på att driva iväg i tankarna (mind wandering) än andra gör. 

År 2016 började jag på Pennsylvania State University, USA, för att göra min post-doc. Detta projekt fokuserade på att förstå stressreaktioner i vardagen och hur de kan relatera till sömnbeteenden och fysisk aktivitet, från en dag till en annan. 

Under 2018-2019 fortsatte jag forska om mind wandering vid Lunds universitet och besökte Ludwig Maximilians University i München, Tyskland, som gästforskare för att undersöka reproducerbarheten i olika anomalistiska mentala fenomen (t.ex. påstådda parapsykologiska upplevelser, prekognition).

År 2020 började jag arbeta som lektor vid institutionen för psykologi vid Linnéuniversitetet i Sverige. Jag fortsätter att forska om mind-wandering, vardagliga stressreaktioner och anomalistiska mentala fenomen.

Undervisning

Jag undervisar i följande ämnen:

Kognitiv psykologi

Perceptuella och kognitiva funktioner, 7.5 hp (1PS522) 

Psykologi I, distanskurs, 30 hp (1PS602) [Kognitionspsykologi med neurovetenskap]

Kvantitativa forskningsmetoder, statistik och vetenskapsteori

Introduktion till vetenskapsteori, forskningsmetod och statistik, 7.5 hp (1PS524)

Vetenskapsteori, forskningsmetod och statistik, 7.5 hp (1PS527)

Psykologi II, 30 hp (1PS601)

Psykologi III, allmän eller arbetspsykologisk inriktning inklusive självständigt arbete, 30 hp (2PS63E)

Psykologi III, allmän inriktning inklusive självständigt arbete, distanskurs, 30 hp (2PS62E) 

Vetenskapsteori, forskningsmetod och statistik III, 7.5 hp (4PS542)

Forskning

Mina nuvarande forskningsprojekt omfattar följande:

1. Individuella skillnader i att driva iväg i tankarna (mind-wandering)

Jag är intresserad av människors tendens att tänka på annat än den aktivitet de håller på med för tillfället, ett fenomen som kallas mind wandering. Vissa studier tyder på att människor tänker på annat ungefär en tredjedel av sin vakna tid, men den tid som ägnas åt detta skiljer sig mycket från person till person. Mina kollegor och jag försöker förbättra vår förståelse av vem som vandrar mer i tankarna, och när. Mind-wandering är viktigt att förstå eftersom det är förknippat med både kostnader (t.ex. dålig prestation på nuvarande uppgifter) och vissa potentiella fördelar (t.ex. att det hjälper oss att planera vår framtid eller engagera oss i kreativ problemlösning).

Ett perspektiv är att mind wandering är resultatet av dålig uppmärksamhetskontroll, vilket tyder på att personer som är sämre på att kontrollera sin uppmärksamhet i allmänhet mind wandrar mycket. Ett annat perspektiv är att mind wandering - som är en komplex, medveten upplevelse - förbrukar mycket uppmärksamhetsresurser och att personer med större uppmärksamhetsresurser kan tillåta sig att mind wandera mer.

Vi försöker integrera dessa perspektiv på mind wandering genom att ta hänsyn till innehållet i mind wandering (t.ex. om du vanligtvis mind wandrar om känslomässigt negativt innehåll) och sammanhanget för den aktuella uppgiften (t.ex. hur svår uppgiften är). I en nyligen genomförd studie skilde vi mellan olika typer av uppmärksamhetskontroll och relaterade dem till mind wandering. Denna artikel är fritt tillgänglig (https://doi.org/10.1186/s41235-022-00383-9)

2. Stress-responser i vardagen och hälsobeteenden

Ett annat projekt som jag är involverad i syftar till att bättre förstå hur vardaglig stress relaterar till hälsorelaterade beteenden, inklusive sömn och fysisk aktivitet. Projektet leds av forskare vid Pennsylvania State University, där jag tillbringade två år som postdoktor. Vi skiljer på tre stressresponskomponenter (reaktivitet, återhämtning, pileup) och relaterar dem till sömn och fysisk aktivitet. De specifika målen för detta projekt beskrivs i detalj i följande publikation:

Smyth, J. M., Zawadzki, M. J., Marcusson-Clavertz, D., Scott, S. B., Johnson, J. A., Kim, J., Toledo, M. J., Stawski, R. S., Sliwinski, M. J., & Almeida, D. M. (2022). Computing components of everyday stress responses: Exploring conceptual challenges and new opportunities. Perspectives on Psychological Science, 17456916221082108. https://doi.org/10.1177/17456916221082108 

3. Påstådda avvikande mentala fenomen (t.ex. prekognition).

Jag är också involverad i forskning som utvärderar reproducerbarheten av påstådda anomalistiska mentala fenomen, inklusive prekognition. Prekognition är det kontroversiella påståendet att människors reaktioner på stimuli kan påverkas retrokausalt av framtida stimuli. En anekdotisk upplevelse som skulle kunna tolkas som prekognitiv skulle vara att drömma om något som matchar en händelse som senare inträffar. Sådana anekdotiska upplevelser kan eventuellt bero på slumpen, selektivt minne och bekräftelsebias, men experimentell forskning om prekognition försöker utesluta dessa alternativa förklaringar. För teoretiska perspektiv på prekognition och liknande fenomen rekommenderar jag den andra volymen av boken som redigerats av May och kollegor (https://www.worldcat.org/title/extrasensory-perception-support-skepticism-and-science/oclc/881400803).

Maier, M. A., Buechner, V. L., Dechamps, M. C., Pflitsch, M., Kurzrock, W., Tressoldi, P., Rabeyron, T., Cardeña, E., Marcusson-Clavertz, D., & Martsinkovskaja, T. (2020). A preregistered multi-lab replication of Maier et al. (2014, Exp. 4) testing retroactive avoidance. Plos One, 15(8), e0238373. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0238373

Schlitz, M., Bem, D., Marcusson-Clavertz, D., Cardeña, E., Lyke, J., Grover, R., Blackmore, S., Tressoldi, P., Roney-Dougal, S., Bierman, D., Jolij, J., Lobach, E., Hartelius, G., Rabeyron, T., Bengston, W., Nelson, S., Moddel, G., & Delorme, A. (2021). Two replication studies of a time-reversed (psi) priming task and the role of expectancy in reaction times. Journal of Scientific Exploration, 35(1), 65-90. https://doi.org/10.31275/20211903