Elaheh Jalilzadehazhari

Jag har en kandidatexamen i arkitektur från Iran. År 2009 flyttade jag till Sverige att fortsatta min utbildning med Masterutbildningen i Eco teknik och hållbar utveckling vid Mittuniversitetet samt Energioptimering vid Mälardalens högskola. Vidare har jag en doktorsexamen i Samhällsbyggnad. Syftet med doktorandprojektet var att öka byggnadensvärde genom att förbättra inomhusmiljön, sänka energiförbrukningen och livscykelkostnaderna samtidigt.

Forskning

Utformningen av fönster och solskydd omfattar idag mer än att utvärdera en enda egenskap såsom energiförbrukning. Istället är fokus på helheten med det mänskliga perspektivet i design med syftet att skapa värde. De högsta värdena kan uppnås när en arkitektonisk design bidrar till att förbättra välbefinnandet hos människan. Välbefinnandet kontrolleras av de fem huvudsakliga faktorerna hälsa, ekonomi, personlighet, demografi och beteendevariabler. Bland faktorerna visar hälsa och ekonomi starkast och mest positivkorrelation med välbefinnande. En design kan skapa värde när det ökar kunders välbefinnande genom att förbättra hälsan och stärka ekonomin. Kunderna representerar bland annat ägare som äger en byggnad, investerare som satsar kapital och förväntar sig att få ekonomisk avkastning och boende som bor eller arbetar i byggnaden varje dag. Att skapa värde i samband med privata fastigheter kan ses främst som ett försök att öka välbefinnandet för vissa intressenter genom att förbättra hälsan och stärka ekonomin. Att skapa värde när man bygger fastigheter för uthyrning eller försäljning kan ses främst som ett försök att öka välbefinnandet genom att förbättra hälsan för boende och stärka ekonomin för ägare eller investerare.

Att välja ett fönster och ett solskydd för att förbättra kundernas välbefinnande förblir en utmanande uppgift på grund av tre huvudsakliga svårigheter. Den första svårigheten avser de motsägelsefulla effekterna av fönster och solskydd på visuell och termisk komfort, energiförbrukningen och livscykelkostnaderna. Den andra svårigheten handlar om tillgången på ett stort antal olika fönster- och solskyddsdesign i olika storlekar, placeringar och former, vilket leder till att valet av fönster och solskydd blir till ett komplicerat problem. Den tredje svårigheten innebär beslut om val av fönster och solskydd som borde fokusera på alla kriterier (relaterade till den visuella och termiska komforten, energiförbrukningen och livscykelkostnaderna) och deras interaktioner samtidigt.

För att lösa de ovannämnda svårigheterna användes den Analytical Hierarchy Process (AHP) metoden för att välja fönster och solskyddsdesign baserad på avvägning mellan visuell komfort, termisk komfort, energiförbrukningen och livscykelkostnaderna. Resultaten påvisar AHP metodens förmåga att lösa svårigheter men dess tillämpning är huvudsakligen begränsad inom ett litet antal designalternativ. För att övervinna denna begränsning utvecklades ett ramverk för beslutsstöd baserat på en integration mellan Non-dominated sorting genetic algorithm-II (NSGA-II) som en optimeringsalgoritm och AHP. Styrkan och begränsningarna angående användningen av ramverket testades senare genom att användning i designprocessen. För att undersöka möjligheter med ramverket utvidgades användningen genom att använda det för att utvärdera andra detaljer på klimatskärmen d.v.s. fönster såväl som ytterväggar, tak- och golvkonstruktioner. Resultaten visar ramverkets förmåga att lösa svårigheter och hitta lämplig designalternativ. Emellertid tillåter ramverket endast analys av objektiva kriterier för visuell komfort, termisk komfort, energiförbrukning och livscykelkostnader. Att ta hänsyn till subjektiva frågor beror därför på arkitekternas kreativitet när de utformar fönster och solskydd. Det Beslutsstödjande ramverket kan användas av designteam eller av kundstöd hos ett företag som tillverkar fönster.