Ewa Bergh Nestlog

Ewa Bergh Nestlog är filosofie doktor och professor i svenska språket med didaktisk inriktning. Hon är sedan 2010 anställd vid Linnéuniversitetet och har sedan 2021 uppdrag som vicedekan för lärarutbildningarna, fakulteten för konst och humaniora. 

Examina

• fil.dr i svenska språket med didaktisk inriktning, Linnéuniversitetet, 2012
• fil.lic. i svenska språket med didaktisk inriktning, Växjö universitet, 2009
• fil.mag. med ämnesdjup i svenska, Växjö universitet, 2005
• Ämneslärarexamen i svenska, religion och historia, Göteborgs universitet, 1985.

Övriga utbildningar av relevans

• Ledarskapsutbildning: (LUPA), Linnéuniversitetet, 2017
• Ledarskapsutbildning: Utveckling, grupp och ledare (UGL), Core Code, 2015
• Forskarhandledarutbildning, Linnéuniversitetet, 2013
• Praktikhandledarutbildning, Högskolan i Kalmar, 1996
• Svenska för invandrarundervisning, 40 p, Lunds universitet, 1989
• First Certificate in English, University of Cambridge, 1980
• Certificate of Proficiency in English, inklusive översättning engelska–svenska och svenska–engelska, University of Cambridge, 1980.

Bergh Nestlog har en bakgrund som ämneslärare i svenska, svenska som andraspråk, religion och historia. Hon har i sin tidigare karriär undervisat i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Därutöver har hon tjänstgjort som undervisningsråd vid Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling på Skolverket.

Undervisning

Bergh Nestlog är aktiv inom forskarutbildningen där hon har haft kurs- och examinationsansvar i kurserna "Sociokulturella och dialogiska perspektiv" och "Litteracitet och multimodalitet". Hon är också delaktig i moment som rör systemisk-funktionell lingvistik och klassrumsinteraktion, i kursen "Teori och metod inom tillämpad språkvetenskap: en översikt". Hon handleder följande doktorander, vars forskningsprojekt är relaterade till didaktik och flerspråkighet:

• Huvudhandledare för en licentiand i svenska språket med didaktisk inriktning (Victoria Dryselius, Linnéuniversitetet)
• Huvudhandledare för två doktorander i svenska språket, inom miljön flerspråkighet (Gabriel Bobeck och Johanna Rylner Kjellgren, Linnéuniversitetet)
• Biträdande handledare för en doktorand i svenska språket (Maria Valtonen, Linnéuniversitetet)
• Biträdande handledare för en doktorand i naturvetenskapernas didaktik (Feyza Cilingir, Linköpings universitet)
• Biträdande handledare för en doktorand i engelska språket , inom miljön flerspråkighet (Justyna Legutko, Linnéuniversitetet)

Dessutom är Bergh Nestlog involverad i frågor som rör undervisning i grundlärarprogrammet, framför allt i övergripande spörsmål om utbildningsstrukturer och ämnesinnehåll inom svenskämnet samt utveckling av kurser i funktionell grammatikundervisning. Hon är även engagerad i handledning och examination av självständiga arbeten.

Tillsammans med Kristina Danielsson har hon publicerat boken Textskapande i grundskolan - utveckla funktionella skrivpraktiker, som är avsedd för lärare och lärarstudenter. 

Under sin tid på Skolverket arbetade hon med fortbildning av lärare från över hälften av landets kommuner.

Forskning

I sin forskning studerar Bergh Nestlog litteracitetspraktiker i grundskolans årskurs 1–6, i klassrum där eleverna har svenska som första- eller andraspråk. Hon undersöker dels elevtexter och elevernas textskapande och meningsskapande i sina texter, dels lärares undervisning i fråga om ämneslitteracitet i olika skolämnen. Hennes teoretiska intresse är framför allt inriktat på socialsemiotiska perspektiv och systemisk-funktionell lingvistik samt dialogism och kritisk diskursanalys.

Bergh Nestlog deltar företrädesvis i följande forskningsmiljöer vid Linnéuniversitetet: Centrum för educational linguistics (EdLing), Centrum för ämnesdidaktisk forskning inom konst och humaniora vid Linnéuniversitetet (CÄHL) och Litteracitet och undervisning (LoU). Dessa forskargrupper ingår Kunskapsmiljö Linné: Utbildning i förändring. 

Hon deltar i det VR-finansierade forskningsprojektet Transformationer av transformationer. En tvärvetenskaplig studie av elevers meningsskapande genom transformationer av representationer i naturvetenskaplig undervisning, en studie av fysikundervisning på mellanstadiet med fokus på hur ämnesinnehåll uttrycks och transformeras genom interaktion i klassrummet och i texter som elever och lärare skapar. 

För övrigt leder hon två forskningsprojekt. Det ena, Flerspråkiga klassrum i Växjös skolor (Fläx), är ett av flera projekt som Växjö kommun och Linnéuniversitetet genomför tillsammans. Det övergripande syftet med Fläx är att genom ett systematiskt kvalitetsarbete främja alla elevers, inte minst elever med annat modersmål än svenska, möjligheter att utveckla kunskaper, språk och identiteter. Projektet genomförs i samarbete med lärare, och särskilt fokus sätts på att i samarbetsuppgifter uppmuntra flerspråkig kommunikation i skolan och hemma. I det andra forskningsprojektet, Ämneslitteracitet i lärarutbildningen, är syftet att fördjupa förståelsen av ämnesspråk och ämneslitteracitet, så som det framställs av ämnesdidaktiska lärarutbildare. Forskningsfrågorna rör hur ämnesspråk och ämneslitteracitet framstår när lärarutbildarna dels talar generellt om det ämne som de undervisar i, dels talar om vetenskapliga texter och studenttexter i ämnet.

Bergh Nestlog är intresserad av ämnesdidaktik ur ett teoretiskt språkligt perspektiv. Hon har utifrån språkvetenskapliga teorier vidareutvecklat vetenskapliga begrepp och modeller för systematisk undersökning av ämnesundervisning i olika skolämnen (Bergh Nestlog  2019 & 2020). Som en fortsättning på det projektet har hon inlett ett forskningsprojekt om disciplinary literacy, med syftet att fördjupa kunskaperna om ämneslitteracitet i grundlärarutbildningen och grundskolans åk 4–6 i ämnena engelska, idrott och hälsa, matematik, svenska samt natur- och samhällsvetenskapliga ämnen. I det projektet studeras hur ämnesspråk och ämneslitteracitet tar sig uttryck när lärarutbildare, lärarstudenter och VFU-lärare talar om och undervisar i ämnet. Dessutom undersöks hur idéer om ämnesspråk och ämneslitteracitet framställs i samtal med ansvariga ledare och i styrdokument i lärarutbildningen och i skolan.

I sin tidigare forskning har Bergh Nestlog bland annat studerat skrivundervisning och elevers argumenterande och förklarande texter i grundskolans årskurs 4–6 (Bergh Nestlog 2008; 2009a; 2009b; 2012; 2014), kritiska perspektiv på undervisningen i olika undervisningspraktiker i årskurs 4–6 (Bergh Nestlog 2015), flerspråkiga elevers naturvetenskapliga skoltexter och meningsskapande i årskurs 1–3 (Bergh Nestlog 2017; Zetterholm & Bergh Nestlog 2017), litteracitetsperspektiv på barns högläsning för bokhund (Bergh Nestlog & Ehriander år 2016 & Bergh Nestlog & Ehriander 2019) samt lärares kollegiala arbete inom Läslyftet och en av lärarnas undervisningspraktik där eleverna i årskurs 5 och 6 skapade multimodala texter i geografi (Danielsson, Bergh Nestlog & Krogh 2019; Bergh Nestlog, Danielsson & Krogh 2020). Hon har också medverkat som redaktör i två utgåvor av HumaNetten där de flesta bidragen hade genomgått vetenskaplig granskning (Hägerdahl m.fl. 2019 & 2020). 2013 fick hon forskningsstiftelsen Linnéakademiens pris för bästa avhandling.

Bergh Nestlog har varit granskare av artiklar i följande tidskrifter och konferenspublikationer:

• HumaNetten
• Nordisk tidsskrift for andrespråksforskning (Nordand)
• Forskning om undervisning och lärande (ForskUL)
• Educare
• Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning (SMDI)
• Svenskans beskrivning

Uppdrag

Bergh Nestlog är sedan många år aktiv i samverkansuppdrag på skolor och i sammanhang där lärare fortbildas. Hon är efterfrågad som föreläsare över hela landet och har de senaste åren lett fortbildningar i språk- och kunskaps-utvecklande arbetssätt inom Skolverkets nationella regeringsuppdrag Samverkan för bästa skola. Hon har också ansvarat för att ta fram tre moduler och skrivit ett flertal artiklar inom Läslyftet: Skriva i alla ämnen (åk 4–6) och Skriva i alla ämnen (åk 7–9) (tillsammans med Kristina Danielsson) samt Muntlig kommunikation (förskoleklass och upp till åk 9). Dessutom har hon anlitats som skribent i Läslyftsmodulen Kritiskt textarbete (åk 7–9) och i Specialpedagogiklyftets modul Inkludering och skolans praktik (åk 1–9). Hon har också varit projektledare för handledarutbildning för handledare inom Läslyftet och tidigare ansvarat för Linnéuniversitetets regionala nätverket för svenska och ämnesspråk. Inom ramen för det nätverket har hon tillsammans med Desirée Fristedt varit redaktör för en bok där forskare och lärare har skrivit om språk i alla ämnen (Bergh Nestlog & Fristedt 2016; Bergh Nestlog 2016). På uppdrag av Skolverket var hon huvudansvarig skribent för bedömningsstödet Språket på väg - ett kartläggningsmaterial för svenska och svenska som andraspråk för grundskolans åk 7–9, del 1 och del 2.

Hennes intresse för samverkan har också lett till uppdrag som ledamot i nätverksstyrelsen för det nationella nätverket för forskning och forskarutbildning i svenska med didaktisk inriktning (SMDI), där hon sitter sedan 2013. Hon har tidigare varit ledamot i styrelsen för Svensklärarföreningen och var då tillsammans med Nils Larsson redaktör för två årsskrifter, 2015 och 2016.

Under 2018 och 2019 hade hon i uppdrag av Universitetskanslersämbetet att i samarbete med forskare från andra lärosäten bedöma grundlärar- och ämneslärarutbildningarna i landet. Dessutom har hon anlitats som sakkunniggranskare i olika sammanhang, såsom i anställningsärenden vid Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet samt av Skolverket (extern granskare av ett antal moduler i Läslyftet), bokförlaget Natur & Kultur och Skolinspektionen.