Profilbild

Gunilla Byrman

Professor
Institutionen för svenska språket Fakulteten för konst och humaniora
0470-70 84 14
Hus F E2006
Spara kontaktuppgifter Ladda ner högupplöst bild

Gunilla Byrman är sedan 2008 professor i svenska språket vid Linnéuniversitetet och forskningsrepresentant för svenska språket, ordförande i fakultetens handledarkollegium, ledamot i Utbildningsrådet på forskarnivå (URF) vid FKH, ledamot i universitetets expertgrupp för forskarutbildning och ledamot i universitetsstyrelsen (2016–2018).

Hon blev fil.dr i Lund 1989 på Graviditetsuttryck i svenskan, som är en analytisk studie av graviditetsuttryck i tid, rum och samhälle med sociolingvistisk vinkling. Efter avhandlingen har hon främst forskat om massmedietexter och svenskt tidningsspråk: Tidningsnotisen i förändring 1746–1997 (1998). Nu skriver Byrman på en monografi om genreutveckling och textinnehåll på dagstidningarnas familjesidor.

Hon har även forskat om genus i ett broschyrmaterial i Text, genus och ideologi i preventivmedelsbroschyrer 1886–1995 (2002). Tillsammans med Britt Hultén har hon skrivit "'Varför många företagsledare bär damunderkläder.' Diskussion om genus och sakprosa" i Teoretiska perspektiv på sakprosa (2003). Hon har även utrett språkets roll i jämställdhetsarbetet vid en statlig myndighet, Det förbisedda jämställdhetsdirektivet. Text- och genusanalys av tre utlysningstexter från VINNOVA (2005), och skrivit en handfull andra artiklar om språk och genus.

Från 2006 till 2009 arbetade Byrman i projektet Intermedialitet och den medeltida balladen. Hon var redaktör för antologin En värld för sig själv. Nya studier i medeltida ballader (2008). I denna volym har hon skrivit två artiklar om skämtballader. En avknoppning från detta projekt är Om kvinnligt och manligt och annat konstigt i medeltida skämtballader (2011), tillsammans med Tommy Olofsson. Inom projektet arbetar hon med en teoretisk modell som fokuserar på olika modaliteter i text.

År 2007 startade Gunilla Byrman projektet Texter med tyngd. Skrivande i utbildning och yrkespraktik, där hon tillsammans med andra forskare studerar tre utbildningar och yrken (lärare, poliser och socionomer), där myndighetsskrivande är en viktig del av verksamheten. Syftet är att studera texter och textstrategier i kontext i professionsutbildningar och hos yrkesverksamma. Hennes engagemang i detta rör i första hand polisers skrivande.

Sedan 2015 ingår hon i en tvärvetenskaplig miljö (IMS LNUC) som utforskar relationer och interaktioner mellan medier. Forskningen spänner över främst litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, språkvetenskap, musikvetenskap, filmvetenskap och konstvetenskap. Inom IMS forskar hon om brottmålsrättegångar, där berättelser med sanningsanspråk och multimodala resurser i rätten undersöks. I ett annat projekt undersöker hon barnmorskors och utlandsfödda kvinnors multimodala kommunikation via pekplatta. Hösten 2015 fick hon medel från Linnéuniversitetets kommitté för samhällelig drivkraft för att genomföra en pilotstudie om Mödrahälsovård för kvinnor med annan bakgrund än svensk – multimodal och interaktiv kommunikation i vården. Studien är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan humaniora och ehälsointitutet och resulterade i rapporten "Det kan bli så mycket fel": Förstudie om barnmorskors upplevelser av kommunikation med gravida kvinnor utan funktionell behärskning av svenska.

Förutom arbetet med forskningsprojekt handleder hon doktorander i svenska språket och svenska språket med didaktisk inriktning.

Publikationer

Konferens­bidrag (Referee­granskat)

Bok (Övrigt veten­skapligt)

Kapitel i bok, del av antologi (Referee­granskat)

Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt veten­skapligt)

Samlings­verk (redaktör­skap) (Referee­granskat)

Samlings­verk (redaktör­skap) (Övrigt veten­skapligt)

Artikel, recension (Referee­granskat)

Artikel i tid­skrift (Övrigt (populär­vetenskap, debatt))

Konferens­bidrag (Övrigt (populär­vetenskap, debatt))

Artikel, recension (Övrigt (populär­vetenskap, debatt))