Profilbild

Gunlög Fur

Professor, dekan
Institutionen för kulturvetenskaper Fakulteten för konst och humaniora
+46470708499
Spara kontaktuppgifter Ladda ner högupplöst bild

Pressbilder Gunlög Fur (högupplöst)

Jag disputerade 1993 vid University of Oklahoma med en avhandling om svenskarnas relationer till lenape-indianerna i kolonin Nya Sverige under mitten av 1600-talet, i jämförelse med samtidiga kontakter mellan samer och den svenska kronan. Kulturmöten, genus och postkoloniala perspektiv men också muntlig historia, historiebruk och identitet är viktiga intresseområden. 

Undervisning

Som dekan blir det ingen tid för undervisning, men jag har tidigare undervisat mycket och gärna på kurser jag skapat om amerikansk historia (i synnerhet med fokus på tiden efter andra världskriget), urfolkshistoria och urfolksrättigheter, genus, sexualitet, kulturmöten och postkoloniala studier. Flera av kurserna har getts i tvärvetenskapliga samarbeten. På avancerad nivå och i forskarutbildningen har jag utvecklat och undervisat om genus och feministisk teori, amerikanska friheter och ofriheter, och postkoloniala teorier (i samverkan med lärare från Malmö och Lund), historiska metoder och historiebruk.

Forskning

Gränser är det ord som bäst sammanfattar min forskarinriktning hittills. Med fokus på kolonialism, kulturmöten och genus har jag på olika sätt intresserat mig för vad som sker när människor möts och drar gränser som avskiljer, skapar och förändrar relationer mellan kulturer och individer. Urfolksfrågor – i mitt fall nordamerikanska indianer och samer – har alltid stått varit centrala för mig. Frågan om gränsers betydelse och överskridande har en klar relevans för forskningen om kön och kolonisation. Dels är det uppenbart att europeiska kolonisatörer av olika slag fäst stor uppmärksamhet vid kön, könens och äktenskapens reglering i mötet med främmande folk och kulturer. Dels framstår gränser och marginaler som bra tänkeverktyg för att få fram kvinnor och kön i historiska källmaterial. 

Jag studerar också frågeställningar rörande den moderna globala historiens rötter i europeisk expansion och kulturkonfrontationer. Detta har med nödvändighet lett till ett intresse för konstruktionen och det politiska bruket av historia i vår samtid. Jag arbetar med etnohistoriska metoder och lägger vikt vid frågor om muntlighet och skriftlighet. Dessa angreppssätt förutsätter tvärvetenskapliga kontakter och influenser. Som verksam i Sverige men med engagemang för urfolkshistoria och med ett intresse för kulturmöten är internationalisering en grundförutsättning både för vetenskaplig publicering och för pedagogisk praktik.

Mina senaste projekt handlar om den svenska utvandringen till Nordamerika och möten, konfrontationer och samtidigheter med nordamerikas urfolk. Vad visste svenska utvandrare om "indianer"? Hur förhöll de sig till det faktum att många av dem bosatte sig, brukade och arbetade på mark som tillhörde indianska folk eller som tagits från dem? Hur uppfattade dakotas, ojibways och andra svenskarna? Och vad har dessa möten fått för betydelser idag?

Uppdrag

Jag är sedan 2016 dekan för Fakulteten för Konst och Humaniora. Innan dess var jag forskningsledare för Linnaeus University Center: Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies (2012-2016).

Sedan 2014 är jag invald i Kungliga Vitterhetsakademien som arbetande ledamot i den historisk-antikvariska klassen.

Sedan 2014 är jag också medlem av Advisory Board för Centre for Postcolonial Studies vid Goldsmith's, University of London.

Ett av de viktigaste uppdrag jag genomfört de senaste åren är medverkan i en vitbok om relationerna mellan Svenska Kyrkan och samer i ett historiskt perspektiv. Vitboken är en del i ett pågående försoningsarbete och det är viktigt att grundligt belysa bakgrunden och historien. I augusti 2016 fick jag en hedrande inbjuden att tala vid firandet av den internationella urfolksdagen i Tärnaby. 

Film: Så var kontakten mellan svenskar och indianer i kolonin Nya Sverige

Publikationer

Artikel i tid­skrift (Referee­granskat)

Kapitel i bok, del av antologi (Referee­granskat)

Samlings­verk (redaktör­skap) (Referee­granskat)

Artikel i tid­skrift (Övrigt veten­skapligt)

Konferens­bidrag (Övrigt veten­skapligt)

Bok (Övrigt veten­skapligt)

Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt veten­skapligt)

Samlings­verk (redaktör­skap) (Övrigt veten­skapligt)

Artikel i tid­skrift (Övrigt (populär­vetenskap, debatt))

Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt (populär­vetenskap, debatt))

Artikel, recension (Övrigt (populär­vetenskap, debatt))