Hennie Kesak

Sedan hösten 2019 arbetar jag som adjunkt i pedagogik vid institutionen för pedagogik och lärande. Men redan ett år tidigare började jag på 20 % vid sidan av en chefstjänst inom utbildningsförvaltningen i en medelstor kommun. Inom ramen för chefstjänsten hade jag verksamhetsansvar, personalansvar och budgetansvar för en enhet för flerspråkighet med ansvar för kartläggning av nyanlända, organisera modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål.

Min lärarexamen tog jag 1982 i Nederländerna och arbetade där två år på en grundskola innan jag kom till Sverige 1984. Här återupptog jag min lärarkarriär 1989 efter att ha arbetat några år som inköpsassisten/sekreterare på ett medelstort företag med flera internationella kontakter.  

Skolans kompensatoriska uppdrag har alltid intresserat mig då skolan kan och bör göra skillnad för de elever/studerande som möter lite större utmaningar i sin skolgång. Det kompensatoriska uppdraget och mitt intresse för människor med olika kulturell bakgrund, språk och erfarenheter väckte mitt intresse för ledarskap och organisation. Nyanlända och lärande, framförallt utifrån ett organisatoriskt perspektiv, har på senare år blivit av särskilt intresse för mig. 

Intresset för organisation och ledarskap har lett till en magisterexamen i Interkulturell Pedagogik med inriktning interkulturellt ledarskap, samt en masterexamen i Pedagogik med inriktning utbildningsledarskap. 

Undervisning

Jag arbetar på Institutionen för pedagogik och lärande och har kursansvar för distanskursen Pedagogik i arbetsliv, utbildning och vardag I. Jag undervisar i kurser inom Pedagogik I och II, samt i ett flertal fristående ledarskapskurser. Jag undervisar också i speciallärare/specialpedagogprogram och förskollärarprogram. Dessutom arbetar jag med uppdrag inom ramen för Samverkan för bästa skolan och andra skolutvecklingsprojekt. 

Forskning

Min master, som jag skrev inom ramen för forskningsprojektet 'Skolframgång för nyanlända: möjligheter, hinder, identiteter och samverkan', visar hur arbetssituationen för olika professionella lärarkategorier, samverkan mellan olika yrkeskategorier, samt mellan olika yrkeskategorier och elever och vårdnadshavare kan vara både ett hinder och en möjlighet i det praktiska arbetet med nyanlända elever. Resultatet visar även att arbetssituationen för lärare och samverkan mellan olika kategorier påverkar produktion och reproduktion av elevernas identiteter under pedagogiska aktiviteter i skolan. Under dessa aktiviteter konstrueras och rekonstrueras en ”vi” och ”de” positionering mellan aktörer i gymnasieskolans kontext. Den positioneringen analyseras i studien som både ett hinder (”vi” – ”de” i relation lärare – elev eller i relation modersmålslärare – andra kategorier av lärare) och en möjlighet (gemensamt ”vi” i relation lärare – elev eller i relation modersmålslärare – andra kategorier av lärare – elev). Studiens resultat visar dessutom upp betydelsen av gymnasieskolans kontextbundna diskurser, attityder, engagerat ledarskap och rätt kompetens av lärarna som viktiga dimensioner för framtida utvecklingsarbete i relation till professionella aktörer som praktiskt arbetar med nyanlända elever.

Inom ramen för samma projekt fortsätter jag att forska om nyanlända ungdomars förutsättningar i skolan för att som vuxen kunna delta i det gemensamma demokratiska samhället.