Jonas Stjernquist

Universitetsadjunkt. Tidigare ämnesgruppsföreträdare för samhälls- och beteendevetenskapen på Institutionen för Kriminologi och Polisärt arbete (2018-2023) Fakulteten för samhällsvetenskap).

Akademiska meriter

Fil.mag Sociologi

Fil.mag Arbetslivspedagogik

Fil.mag Organisation och ledarskap

Fil.kand Socialpsykologi

Fil.kand Allmän pedagogik

Högskoleexamen Kvalitetsteknik

Övriga akademiska meriter

Företagsekonomi, Arbets- och organisationspsykologi, Psykologi, Rymdteknik, Knowledgemanagement, Organisationsteori, Teologi, Operativt personalarbete, Företagsetik, Förändringsledning, Strategiskt personalarbete, Socialpedagogik med inriktning mot Kriminalvård, Behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning, Folkhälsovetenskap, div metodkurser.

Arbetslivserfarenhet; Försvarsmakten (Utlandsstyrkan - Forward Naval Support Unit [FNSU], FM-LOG, värnplikten, hemvärnets marina insatsgrupp), Kriminalvården (Vakthavande befäl, Utlandsstyrkan - United Nations Prision and probationofficers course [UNPriPOC] i samarbete med United Nations Policeofficers Course [UNPOC], motivatör, programhandledare inom brotts- och missbruksrelaterade programverksamhet, verkmästare arbetsdrift, kontaktmannaskap, Instruktör Centrala droggruppen (CDG), övervakare, Regionala visitationsgruppen (RVG), fackligt arbete, skyddsombud, instruktör inom; insats-, beredskap-, konflikthantering och självskydd. Lärare (UNPriPOC), Polismyndigheten (ordningsvakt, arrestvakt, stämnings- och delgivningsman), Volvo (montör), Hem för vård och boende (HVB), Säkerhetskonsult, Grundskolan (lärare).

Utbildning; Försvarshögskolan - Utvecklande ledarskap, UL., Kriminalvården - Motivational Interveiwing (MI), Kriminalvården - Psykisk handlings- och beredskapsträning,

Undervisning

Undervisar på polisprogrammet i ämnen som; gruppsykologi, socialpsykologi, etik, professionellt förhållningssätt, värdegrund, kommunikation, stress, kris, likabehandling och arbetsmiljö, mental förberedelse (MKO/POLKON), Uppdragskompassen och därtill engagerad i övningsverksamhet kopplat; Reflektion i vardagen (RIV), Brott i nära relation (BiNR), samt Lämnande av dödsbud. Medverkar även i tvärvetenskapligt seminarium; Bråk i bostad, i vilken samhälls- och beteendevetenskapliga kunskaper kopplas an polisiära juridiska-, taktiska- och etiska överväganden och beslutsprocesser. Sammantaget syftar mitt bidrag till studerande på Polisprogrammet att utmynna i ökad kunskap och förståelse avseende;

Empatisk förståelse: Studier inom socialpsykologi och beteendevetenskap ger polisstudenter verktyg för att tolka och förstå såväl egna som medmänniskors känslor, tankar och beteenden i olika situationer. Det handlar inte bara om att känna igen mönster utan också om att kunna vara lyhörd för andra personers perspektiv (motpartens). Det är avgörande för att kunna bygga goda relationer med medborgarna och för att kunna bemöta dem på ett respektfullt och empatiskt sätt - även i stressiga eller utmanande situationer.

Effektiv kommunikation: En djupare förståelse för kommunikationsmönster, verbala och icke-verbala signaler samt konflikthantering ger polisstudenter möjlighet att kommunicera på ett mer effektivt, konstruktivt och lösningsfokuserat sätt. Det handlar inte bara om att en polis ska kunna uttrycka sig klart och tydligt utan också om att kunna lyssna aktivt, tolka signaler och anpassa sitt kommunikativa beteende efter situationen och den individ man kommunicerar med.

Effektivt teamarbete och ledarskap: Genom att studera socialpsykologi och beteendevetenskap kan polisstudenter utveckla kunskaper och färdigheter relaterade till effektivt teamarbete och ledarskap. Det handlar om att förstå gruppdynamik, social påverkan, kommunikationsstilar, lärande, konfliktstrategier och motivationsfaktorer som påverkar teamets prestation och samarbete. En fördjupad förståelse för dessa områden är avgörande för att kunna leda och arbeta effektivt i grupper och team inom polisorganisationen.

Riskhantering och beslutsfattande: Genom att fördjupa sig i beteendevetenskapliga teorier om risktagande, beslutsfattande under osäkerhet och stresshantering kan polisstudenter utveckla metoder för att bedöma risker och därigenom fatta kloka och professionella beslut. Det handlar inte bara om att ha kunskap om olika riskfaktorer utan också om att kunna analysera situationer på ett systematiskt sätt, överväga olika handlingsalternativ och fatta välgrundade beslut även under tryckta förhållanden.

Kulturell och social medvetenhet: En fördjupad förståelse för sociala och kulturella faktorer ger polisstudenter möjlighet att navigera i komplexa samhällsstrukturer på ett mer informerat sätt. Det handlar inte bara om att vara medveten om mångfald och olika perspektiv utan också om att kunna identifiera och hantera eventuella fördomar eller förutfattade meningar som menligt kan påverka polisens interaktioner med medborgare och samhällsgrupper.

Konflikthantering och deskalering: Genom att fördjupa sig i teorier om konflikthantering och deskalering inom socialpsykologi och beteendevetenskap får polisstudenter verktyg och strategier för att hantera och lösa konflikter på ett fredligt och konstruktivt sätt. Det handlar om att kunna identifiera tidiga varningssignaler för eskalering, använda kommunikationstekniker för att lugna ned situationer och skapa möjligheter för samarbete och förståelse istället för konfrontation.

Professionalitet och etik: Genom att fördjupa sig i etiska teorier och dilemman inom beteendevetenskapen kan polisstudenter utveckla en starkare medvetenhet om sitt eget professionella ansvar och agerande. Det handlar inte bara om att känna till regler och lagar utan också om att kunna reflektera över och navigera i komplexa situationer där etiska överväganden spelar en avgörande roll för att fatta rättvisa och välgrundade beslut. En polis behöver med nödvändighet förstå sin roll, funktion och sitt uppdrag.

Jag är föreläsare och modulansvarig i uppdragsutbildning kring Det direkta ledarskapet (PCD), vilket innefattar och berör områden såsom; organisationskultur, ledarskapsfilosofi, visions- och värdestyrning inom myndigheter. Del av chefs- och ledarskapsutbildningen för anställda inom Polismyndigheten, vilket föregås av Chef i vardagen och Utvecklande ledarskap, UL. Aktuell kurs torde vara en av landets största myndighetsinterna chefsutbildningar och har en genomströmning >400/år.

Föreläsare i kursen; Grundläggande brottsutredning (GBU), vilket är en uppdragsutbildning som riktas mot civilia utredare i Polismyndigheten.

Föreläsare i kursen; Polisiär Aspiranthandledarutbildning, vilket är en uppdragsutbildning som riktas mot poliser som arbetar som handledare inom Polismyndigheten.

PRIS; Professioner i samverkan.

Tidigare akademiska uppdrag

Har tidigare varit engagerad i diverse kurs- och momentutveckling, föreläsnings- och handledaruppdrag (olika institutioner, discipliner och kunskapsområden);

Socialpsykologi A, B, C (SA)

Socionomprogrammet (SA)

Personalvetarprogrammet (SS)

Polisutbildningen (KP)

Enterprising Bussiness Development (EBD) Ekonomihögskolan.

Folkhälsovetenskap (Blekings tekniska högskola, BTH).

Internutbildning

Gula tråden - en strategisk fortbildningssatsning för undervisande lärare och examinatorer som arbetar med universitetets kursplaner. Syftet med Gula tråden är att förbättra kvaliteten i kursplaner och därigenom också skapa förutsättningar för förbättrad kurskvalitet vid Linnéuniversitetet med särskilt fokus på att förväntade studieresultat, examination och undervisningsinnehåll hänger ihop och bildar "den gula tråden".

Behörighetsgivande högskolepedagogisk kurs (15hp); kunskaper och färdigheter som krävs för att undervisa på högskolenivå eller inom universitetsvärlden. Kurs avsedd för personer som arbetar inom högre utbildning som vill utveckla sin pedagogiska kompetens för att kunna effektivt planera, genomföra och utvärdera undervisning och lärande på universitetsnivå. Några av de viktigaste målen med en behörighetsgivande högskolepedagogisk kurs är:

Pedagogisk kompetens: Att utveckla en djupare förståelse för pedagogiska teorier, metoder och strategier som är relevanta för högre utbildning. Det kan inkludera lärandeteorier, kursdesign, bedömningsmetoder och feedbackprocesser.
Lärande och studentengagemang: Att lära sig att skapa en inkluderande och stimulerande lärmiljö där studenter kan engagera sig aktivt i sitt lärande. Det kan handla om att främja interaktion, diskussioner, samarbete och reflektion bland studenter.
Bedömning och utvärdering: Att förstå olika metoder för bedömning och utvärdering av studenters kunskaper och färdigheter. Det kan inkludera formativa bedömningsstrategier, examinationsformer och användning av teknologi för bedömning.
Mångfald och inkludering: Att integrera principer för mångfald och inkludering i undervisningen för att skapa en miljö där alla studenter känner sig välkomna och respekterade oavsett bakgrund eller erfarenhet.
Professionell utveckling: Att främja en kontinuerlig professionell utveckling som lärare inom högre utbildning, inklusive reflektion över undervisningspraxis, kollegialt lärande och användning av forskning för att informera undervisningen.

Arbetsmiljöutbildning vid Linnéuniversitetet; En grundläggande utbildning inom arbetsmiljöområdet, som ger fördjupad kunskap om det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetsmiljölagen.

Ledarskapsakademin; ett forum för samtal om ledarskap och vänder sig till den som är eller vill bli chef eller ledare på Linnéuniversitetet, både inom administration och akademi.

- Nyfiken på ledarskap

- Det underskattade följarskapet

- Medarbetarsamtal

- Att föra samtal

- Ledarskap i ett universitet

- Kreativa aktiviteter i syfte att utveckla

Forskning

Läromedel och andra publikationer

Bergqvist, M., Rosquist, J., Lindström, P., Sempert, U., Rinaldo Ronnebro, M-B., Stjernquist, J., &, Niklasson, M. (2022) Protester, demonstrationer och våldsamma upplopp - en kunskapssammanställning. [Bilaga 5. Centrum för polisforskning och utveckling (CPU)] Växjö: Linnéuniversitetet. I: Förbättrad förmåga att förebygga och hantera våldsamma upplopp - utvärdering av Polismyndighetens arbete med folksamlingar samt myndighetens hantering av ordningsstörningarna under påsken 2022. [Diarienummer: A279.989/2022, Saknr: 202] Stockholm: Polismyndigheten.

Stjernquist, J. (2022) Socialpsykologins bidrag till polisetiken. I R. Granér & M. Wieslander (red.). Etiska perspektiv på polisarbete. Lund: Studentlitteratur. https://www.studentlitteratur.se/kurslitteratur/juridik/juridik---allmant/etiska-perspektiv-pa-polisarbete/#Beskrivning

Granér, R., &, Knutsson, M. (2020) Etik i Polisarbete. Lund: Studentlitteratur. [Konsultativ roll i författandet]. https://www.studentlitteratur.se/kurslitteratur/humaniora-och-samhallsvetenskap/kriminologi/etik-i-polisarbete/

Uppsatser

Feldt, S., &, Stjernquist, J. (2013) Den bestraffande människan – Homo afflige – en studie om kriminalvårdares föreställningar om straff. [Magisteruppsats Sociologi]. Lunds Universitet

Uppdrag

Examinator i kurserna; Polisiär konflikthantering, Polisiär yttre tjänstefärdighet, polisiär utredningsverksamhet, Grundkurs militärpolis.

Ämnesgruppsföreträdare BETSAM (2018-2023)

Skyddsombud.

Systematisk brandskyddsarbete (SBA).

Retendo (tjänsteplanering). (-2023)

Beredningsgruppen (FSV).