Jag är filosofie doktor i svenska språket inriktning flerspråkighet och arbetar som universitetsadjunkt och även som studierektor för lärarlaget med inriktning mot svenska som andraspråk.
Examina och kompetens
Doktorsexamen i svenska språket inriktning flerspråkighet, Linnéuniversitetet, 2025
Fil. kand i utbildningsvetenskap och gymnasielärarexamen, Stockholms universitet, 2006.
Jag har en bakgrund som undervisningsråd på Skolverket, gymnasielärare och typograf. Som lärare undervisade jag på både nationella program och språkintroduktionsprogrammet, i ämnena svenska som andraspråk, svenska och medier och kommunikation. I min roll som förstelärare arbetade jag också med kollegialt lärande och ledde nätverk för lärare.
Undervisning
Inom lärarutbildningen i svenska som andraspråk undervisar jag främst i didaktiskt inriktade delkuser i grundkursen, fortsättningkursen och kandidatkursen inom program och i fristående kurser. Jag undervisar även i uppdragsutbildningar, bland annat inom ramen för Skolverkets program Samverkan för bästa skola och Skolverkets riktade insatser för nyanlända och flerspråkiga barns och elevers utbildning
Forskning
Mitt avhandlingsarbete ingick i forskningsprojektet Nyanlända elever i gymnasieskolan – en tvärvetenskaplig studie om språkutveckling, ämnesspråk och social inkludering. Länk till projektet
Med avhandlingen bidrar jag till djupare förståelse av språk och ämnesinnehåll i texter som nyanlända ungdomar läser och skriver. Specifikt studerade jag texter om källkritik i historieämnet. Data samlades in under två läsårs etnografiskt fältarbete på språkintroduktionsprogrammet.
Vilket verbalspråk som används i satser och satskomplex undersöktes ur ett socialsemiotiskt funktionellt ovanifrånperspektiv. Inbäddade satser, omständighetsmässig betydelse på olika nivåer och relationer mellan satser som specificerar, lägger till och utvecklar betydelse framträdde som centrala resurser för att uttrycka ämnesinnehåll och tycks för eleverna i många fall fungera som steg på vägen mot att hantera nominaliseringar. Analyserna visade också att processbetydelse kan spänna över flera identifierade processtyper men även definieras i underordnade kategorier inom samma processtyp. Det har betydelse för metaspråkande med elever om processers betydelse.
Ämnesinnehållet undersöktes för ämnesmässig komplexitet i ord och ordgrupper och hur komplexiteten förtätas då orden sätts samman i enheter som ofta motsvarar satser och satskomplex. Analysmetoden utgår från två dimensioner inom legitimerande kodteori, specialisering och semantik.
Resultatet visade att ett begränsat urval av tekniska begrepp kan vara tillräckligt för att elever kan börja göra källkritiska granskningar utifrån vedertagna källkritiska kriterier. Resultaten tyder på att ämnesundervisning kan inledas tidigt i ungdomars andraspråksutveckling. Det skulle både kunna fungera motiverande och ge elever mer tid för utvecklingen av såväl kunskapsspråk som ämneskunnande. Dessutom kan analysernas metaspråk sannolikt bidra till samtal mellan lärare i svenska som andraspråk och i historia, eftersom språkliga och ämnesmässiga kategorier samförekommer. Därmed kan lärare utgå från sina olika perspektiv men tala om samma enheter i elevers texter. Därtill kan elevernas texter fungera som resurser i den fortsatta undervisningen. Eftersom innehållet är känt för eleverna kan man fästa uppmärksamhet på språket och hur det kan utvecklas vidare i skriftliga texter. Det kan ske inom undervisnigen i svenska som andraspråk. Inom historia kan texterna fungera som underlag för fortsatta undersökningar av historiska källor.
Efter avhandlingsprojektet fortsätter jag att intressera mig för hur resultatet kan användas av lärare och i lärarutbildningen. Jag är också intresserad av hur elevers samtliga språkliga resurser kan bidra i deras fortsatta lärande.
