Katarina Schenker

Min forskningsinriktning är kroppens validitet och handlar om ett språk för dels undervisningsinnehåll (dvs. ett ämnesspråk), dels reflektion över undervisning och fostran i idrottsliga/lika verksamheter. Avstamp tas i en nordisk skol- och idrottspolitisk kontext som har ambitionen att inkludera alla barn och unga. För att kunna reflektera över villkoren för hur kroppar bedöms och inkluderas/exkluderas behövs också en metodologi för strukturerad reflektion. Denna idrottsdidaktiska reflektion utgår ifrån det tankeredskap – anatomin – som jag utvecklade i min avhandling. Jag har arbetat med detta utifrån följande:

• vad idrott och hälsas ämnesspråk består av och hur man kan utveckla lärares och elevers ämnesspråk.
• begreppen inklusion, exklusion, hälsa, etik och social rättvisa/social justice/socialt gott i lärarutbildningens och i idrott och hälsas didaktik, men också i andra idrottsliga fostranssammanhang, i synnerhet i en nordisk idrotts- och skolpolitisk kontext.
• utveckla en metodologi för analys av idrottslig/lik undervisning.

Min avhandling tar sin utgångspunkt i idrottslärarutbildningen med ambitionen att i förlängningen kunna utbilda mer reflekterande lärare för att de i sin tur kan lyfta barn och ungdomars intressen och stärka deras förmåga att uttrycka och formulera sig om deltagandet i olika idrottsliga sammanhang.

Lic-avhandlingen har ett annat innehåll än avhandlingen, men perspektivet i denna handlar om att största möjliga mån inte "kategorisera" studenter utan istället att med hjälp av högskolans/ universitetets infrastruktur, som kan behöva omförhandlas och förändras, skapa en öppen och studievänlig (tillgänglig) miljö.

Jag har tidigare varit anställd vid Lunds universitet (1997-2000) och vid Malmö högskola (2000-2012). Mina publikationer vid Malmö högskola (tidigare än 2012) nås via http://muep.mah.se/advanced-search

Nedan följer en presentation av några av mina senare publikationer och även ett par manuskript:

Schenker, K. (2018). Health(y) education in Health and Physical Education. Sport, Education and Society, 23(3), 229-243. 
Artikeln, som har uppsatser som underlag, visar att "hälsa" kan innebära olika former av mätande på lektionerna, det kan ha ett teoretiskt naturvetenskapligt och/eller psykologiskt skolinnehåll, eller så kan hälsa vara en del av metodiken. Som det skildras i uppsatserna behöver också undervisningsmiljön uppfattas som tilltalande och hälsosam. Det teoretiska bidraget handlar om att problematisera det subjektiva salutogena hälsoperspektivet ifall det används på individnivå i undervisningen, då det i sådana fall riskerar att skuldbelägga enskilda elever som inte uppfattar undervisningen som salutogen och hälsofrämjande. 

Schenker, K. (2017). Teaching Physical Activity—a Matter of Health and Equality?. Scandinavian Journal of Educational Research, 1–16. 
Denna artikeln utgår från en verksamhet på skoltid med fysisk aktivitet för barn som bland annat syftar till social rättvisa och jämlik hälsa. I artikeln konkretiseras hur en didaktisk analys kan genomföras, och det är också artikelns viktigaste bidrag. Genom att presentera förhållandevis mycket empiri i artikeln visar jag hur denna stegvis kan analyseras didaktiskt. 

Larsson, L. & Schenker, K. (inskickad 2018). Friluftsliv in Physical education and health - a game to play? Manuskript
Utifrån studentuppsatserna analyseras hur "området Friluftsliv" i skolämnet idrott och hälsa skildras. Med hjälp av begreppet gamification visas att lärarutbildningen tenderar att premiera blivande lärare som är friluftslivsentusiaster, men detta innebär inte att de blivande lärarna får tillräckliga didaktiska verktyg, inte ens entusiasterna, för att nå alla elever i skolan med undervisningen i friluftsliv oavsett elevernas bakgrund. I artikeln föreslås ett friluftslivsinnehåll i idrott och hälsa som innebär att det är enkelt att delta med låga krav på kroppsliga förmågor, kulturell förförståelse och materiella tillgångar, och att detta innehåll också behöver vara förankrat i lärarutbildningens didaktik och innehåll.

Larsson, L., Linnér, S., & Schenker, K. (2018). The doxa of physical education teacher education–set in stone?. European Physical Education Review, 24(1), 114-130. 
I artikeln analyseras skriftliga studentreflektioner och examinationer i idrottslärarutbildningen, utifrån vilka möjligheter utbildningen i sin konstruktion har att utmana studenterna och att uppmuntra till kritiskt tänkande, inte minst utifrån studenternas ofta okritiska förkärlek för idrott. Artikelns teoretiska bidrag till idrottsdidaktiken är hur begreppet didaktiska (filosofiska) principer kan förstås utifrån Bourdieus begrepp "prerequisites".

Linnér, S. & Schenker, K. (2018). Yrkesetik i idrott och hälsa. Läraren och yrkesetiken. Lund: Studentlitteratur (Kapitel i antologi)
I detta kapitel problematiseras undervisningen i skolämnet idrott och hälsa utifrån det samhällsansvar som lyfts fram som viktigt i de yrkesetiska principerna. För detta krävs en grundförståelse för skolan som samhällelig institution, för eleverna i skolan och för ämnet i en samhällelig kontext – kort sagt, ett vetenskapligt förhållningssätt till vad som är meningen med skolan och skolämnet och vad det är tänkt att eleverna ska ta med sig från sin skoltid. Analysen av idrott och hälsa visar hur ett ämnes traditioner och kulturella innehåll också färgar undervisningen, och därmed skapar etiska konsekvenser på olika plan – för eleverna, för professionen och för samhället.

Lundin, K. & Schenker, K. (2018) Att fördjupa ämnes- och språkkunskaperna (ämnesspecifik text: idrott och hälsa). Del 4. Skolverket.
Lundin, K. & Schenker, K. (2018) Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: idrott och hälsa). Del 8. Skolverket.
Detta är en undervisningsmodul framtagen på uppdrag av Skolverket. Den riktar sig till ämneslärare och ger redskap som både underlättar och fördjupar arbetet i elevgrupper med flera nyanlända elever som ännu inte behärskar det svenska skolspråket. Modulen ska ge stöd både vid planering och genomförande av undervisning och därmed bidra till en högre måluppfyllelse. I del 4 och 8 ingår idrott och hälsa som exempel. (Undervisningsmaterial)

Gerdin, G., Philpot, R. A., Larsson, L., Schenker, K., Linnér, S., Moen, K. M., Smith, W., Westlie, K. & Legge, M. (2018). Researching social justice and health (in) equality across different school Health and Physical Education contexts in Sweden, Norway and New Zealand. European Physical Education Review.
Artikeln behandlar utifrån studier skolämnet idrott och hälsa i tre länder olika sätt för forskare att förstå begreppet social justice och jämlik hälsa (health equality). En slutsats i artikeln är att undervisningsstrategier som syftar till social rättvisa behöver förstås, analyseras och problematiseras i relation till undervisningens samhälleliga kontext.

Gerdin, G., Philpot, R. A., Larsson, L., Schenker, K., Linnér, S., Moen, K. M., Smith, W., Westlie, K. & Legge, M. (manuskript) What is social justice in Physical education and health? Manuskriptet bygger på föregående artikel och syftar till att kvalificera begreppet social justice i relation till skolämnet idrott och hälsa på ett sätt som gör det operationaliserbart i olika länder och i olika utbildningskontexter.

Peterson, T., & Schenker, K. (2018). Social entrepreneurship in a sport policy context. Sport in Society, 21(3), 452-467.
I denna artikel beskrivs och analyseras idrott och socialt entreprenörskap utifrån ett idrottspolitiskt perspektiv. Artikelns teoretiska bidrag är att definiera socialt entreprenörskap inom idrotten med en tydlig utgångspunkt i den statliga samhällssektorn. Med etnografiskt inspirerade fallstudier och utifrån tidigare forskning om socialt entreprenörskap formuleras teser som handlar om sport som medel, om det sociala innehållet med ett inklusionsperspektiv och om konfliktfyllt entreprenöriellt korsande av olika gränser i samhället.

Bjärsholm, D., Gerrevall, P., Linnér, S., Peterson, T., & Schenker, K. (2018). Ethical considerations in researching sport and social entrepreneurship. European Journal for Sport and Society, 1-18.
Med ett metodologiskt fokus behandlar artikeln etiska dilemman som kan uppstå när man forskar om socialt entreprenöriella idrottsliga verksamheter. Med utgångspunkt i tre fall diskuteras olika dilemman. Forskaren behöver förhålla sig till det som entreprenören anser vara "socialt gott", samtidigt som entreprenörens uppfattning inte kanske delas av alla. Forskaren riskerar dels moraliskt att bli föremål för förväntningar på vad som ska beforskas inom idrott och socialt entreprenörskap, dels att bli en del i det sociala entreprenörskapet då forskningen samtidigt kan bidra till att stärka den studerade verksamhetens varumärke. Därtill fungerar lagstiftningen på olika sätt i olika samhällssektorer – vad som är reglerat i den kommersiella sektorn kan exempelvis vara oreglerat inom den ideella sektorn – vilket ytterligare kan komplicera studier av socialt entreprenörskap inom idrotten.

Peterson, T. & Schenker, K. (2015) KIOSK – Idrott och socialt entreprenörskap. Malmö: Bokbox (Bok)
Boken baseras på en utvärdering till Region Skåne. I boken beskrivs och analyseras verksamheten KIOSK utifrån en Malmöpolitisk kontext, och utifrån ett didaktiskt perspektiv. Utvärderingens frågor handlar om vad verksamheten innebär, om KIOSK är bra för eleverna och om den kan fungera även i andra kommuner.

Peterson, T. & Schenker, K. (eds) (2018). Sport and Social Entrepreneurship in Sweden. London: Palgrave MacMillan. (Antologi)
I antologin behandlas socialt entreprenörskap inom idrotten utifrån idrottspolitiska, sociologiska, pedagogiska, kulturella, ekonomiska och etiska perspektiv. Samhällets förändringar har skapat gråzoner och verksamheter som korsar gränserna mellan de olika samhällssektorerna. Antologin består av åtta kapitel där jag är medförfattare till sex.