Kristina Gustafsson

I min forskning intresserar jag mig för möten i välfärden och särskilt användning av tolkning och översättning. Jag arbetar främst med frågor om språklig mångfald, social rättvisa och demokratisk praktik med fokus på professionella möten där parterna inte delar språk. Min bakgrund är i etnologi och kulturvetenskaper där jag disputerade 2004 med en avhandling muslimska friskolor och grundläggande värderingar inom skolan. Sedan 2008 är jag verksam som forskare och lärare i socialt arbete.

Undervisning

Jag har undervisat på framför allt professionsinriktade kurser och program vid högskolor och universitet sedan 1997. Tyngdpunkten har legat på kurser om migration och integration samt vetenskapsteori, forskningsetik och kvalitativ metod. De senaste tio åren har jag framför allt gett kurser i etnografisk metod, forskningsetik och om socialt arbete med barn, unga och familjer på master och forskarutbildningsnivå, både nationella och internationella program.

Forskning

2008 -2012 deltog jag i två sammanlänkade forskningsprojekt, Tolken en kulturell mellanhand (RJ) och Tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration (Europeiska flyktingfonden III) som fortsatt präglar min forskning och intresset för migration, mångfald, social rättvisa och betydelser av språk. Tillsammans med kollegor vid Lunds universitet kartlade vi med hjälp av ett stort antal tolkar och andra aktörer, det vi kallar tolkservice i Sverige och resultatet blev bland annat en bok om Tolkade möten (2014/2020). Forskningen ledde så småningom in mer direkt på flerspråkighet och tolkning inom socialt arbete när vi fick i uppdrag av Socialstyrelsen att kartlägga användning av barn som tolkar inom socialtjänst och hälso- och sjukvård (2018). Ett annat närliggande område som jag också forskat om är föräldrautbildningar med inriktning på föräldrar med utländsk bakgrund. Viktiga frågor som skär genom dessa studier handlar om diskriminering, maktasymmetrier och tillitsskapande praktiker. Teoretiskt inspireras jag av politisk- och moralfilosofi och postkolonial teori som sammantaget möjliggör kritiska analyser av Sveriges och välfärdssamhällets roll som mottagare av flyktingar och migranter i en global värld.

På senare år har jag haft ett allt större fokus på relationen mellan språkliga rättigheter och social rättvisa. I ett nyligen avslutat projekt (2020-2022) om Tolkars kunskaper, språklig rättvisa och likvärdig samhällsservice (AMIF) har vi särskilt utforskat hur de unika kunskaper om möten i välfärden som tolkar har kan användas för att öka kvalitet och tillit i professionella möten där aktörerna inte delar språk. Hösten 2023 startar vi upp en forskningsmiljö med Linnéuniversitetet som hemvist i samarbete med Åbo Akademi i Finland samt Högskolan i Väst och Södertörns högskola. Inom ramen för miljön The Nordic Research Environment on Language, Justice and the Welfare State bedriver vi ett flerdisciplinärt projekt (2023 – 2027) Språklig rättvisa, global migration och den Nordiska välfärdsstaten (VR).

https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2023/hur-hanterar-valfardssamhallet-spraklig-mangfald-i-moten-med-migranter/

https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2020/kristinas-forskning-ska-underlatta-nyanlandas-moten-med-offentliga-verksamheter/

Uppdrag

Jag sitter ledningen för forskargruppen Linnaeus University Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies, är medlem i forskargruppen Socialt arbete och Migration samt leder tillsammans med Jesper Andreasson Etnografisk forum. Sedan 2014 är jag ledamot i Etikprövningsmyndigheten avdelning Övrig forskning i Linköping och sedan 2019 vetenskaplig sekreterare i samma avdelning. Perioden 2023 - 2026 är jag Linnéuniversitetets representant och vice ordförande i Svenska Emigrantinstitutets styrelse.