Jag har en gymnasielärarexamen och har tidigare arbetat som gymnasielärare i historia och svenska. Min lärarlegitimation gäller främst undervsining i ämnena svenska och historia i åk 7-9, i gymnasieskolan samt i kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå. Lärarlegitimationen gäller även undervisning inom humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering.
2025 tog jag min doktorsexamen i historia med didaktisk inriktning.
Undervisning
Jag undervisar blivande historielärare i grundlärarprogrammet och ämneslärarprogrammet. I ämneslärarprogrammet är jag även kursansvarig för den verksamhetsförlagd utbildningen (VFU) och genomför bland annat lektionsbesök hos studenterna ute i skolverksamheten. Jag är även ansvarig för de verksamhetsnära momenten i ämneslärarutbildningen i historia.
Forskning
I november 2025 försvarade jag min avhandling "Klios trio : uppfattningar om kunskap i, om och av historia hos lärare och ungdomar i gymnasieskolan". Avhandlingen bygger vidare på min licentiatuppsats från 2021 med rubriken "Från A till F - bedömning och betygssättning i historia på gymnasiet".
I avhandlingen undersöks uppfattningar om kunskap i relation till ämnet historia hos gymnasielärare och ungdomar med aktuell erfarenhet av historieundervisning. Tre kunskapstyper kan urskiljas i historieämnet. Kunskap i historia och kunskap om historia kan härledas till historievetenskapen medan den tredje kunskapstypen, kunskap av historia, tydligare kopplas till vardagens historia och elevernas livs- och erfarenhetsvärld.
Kunskap och historia i gymnasieskolan diskuteras och analyseras i avhandlingen utifrån olika perspektiv. Ett sådant gäller kunskap i relation till historieämnet så som det uttrycks i nationella styrdokument. Ett annat utgår från de uttryck för kunskap som framträder i lärarnas bedömningsunderlag samt hur kunskaperna bedöms och betygssätts. Ett tredje perspektiv gäller ungdomars uppfattningar om kunskap i relation till ämnet historia.
Av undersökningen framgår att elever som läser samma historiekurs möter olika tolkningar av vilken kunskap som är viktig och vilka kunskaper som ligger till grund för det högsta betyget beroende på vilken lärare de har. Undersökningen visar att historieämnets övergripande syfte, som är att utveckla elevers historiemedvetande och kräver att samtliga tre kunskapsformer behandlas, lämnas åt eleverna att hantera på egen hand.
Uppdrag
Viceprefekt vid institutionen för kulturvetenskaper (KV) med ansvar för lärarutbildningsfrågor.
Lärarrepresentant för FKH i Programrådet för ämneslärarexamen.
Nätverksansvarig för skolnätverket "Nätverket för historielärare".
