Lars Olsson

Professor emeritus
070-347 71 95
070-347 71 95
Spara kontaktuppgifter
Min forskning handlar om människan och mänskliga relationer i kapitalistiska samhällen. Klass, genus, etnicitet och generation är fyra teoretiska begrepp som genomsyrar min forskning, och jag fokuserar på både människan som aktör och samhälleliga strukturer. Min forskning pendlar mellan lokalhistoriska undersökningar och de stora globala perspektiven. I början av min forskarkarriär stod klassbegreppet i centrum, men successivt har jag försökt integrera de andra perspektiven också för att få ett helhetsperspektiv på den långsiktiga samhällsutvecklingen. Det är med andra ord kontinuitet och förändring i kapitalismens politiska ekonomi som står i centrum för min forskning. Min doktorsavhandling ”Då barn var lönsamma” (1980, nytryck 1995 och 1999) handlar om barnarbetets utbredning, karaktär och avveckling i några svenska industrier från slutet av 1700-talet till början av 1900-talet. Det sociala problemet med barnarbete ersattes istället med ett nytt problem – barns arbetslöshet, som under de första årtiondena under 1900-talet utvecklades till en ökad ungdomsarbetslöshet. Arbetarklassens barn fick istället gå i skola innan de blev lönsamma industriarbetare. Mitt andra större forskningsprojekt handlar om äldre och åldrande i arbetslivet. I boken ”Gamla typer och nya produktionsförhållanden” (1986) visar jag hur äldre arbetare riskerade att bli utslagna ur det industriella arbetslivet i takt med att företagsledningarna började införa mer intensiva arbetsmetoder, som hämtades från USA. I boken framgår emellertid också hur typograferna genom sin fackliga organisering kunde motarbeta införandet av sådana ”tayloristiska” idéer. Först under intryck av det kalla kriget och liberalismens inflytande gav de upp sitt motstånd mot ackordsarbete, men i gengäld krävde de en ”rejäl pension”. Mitt tredje större projekt handlar om statarsystemets uppkomst i slutet av 1700-talet, dess utbredning samt dess avveckling under första hälften av 1900-talet. Speciellt har jag uppmärksammat statarkvinnornas dubbla underordning som ett uttryck för hur klass och genus samspelat under agrar-kapitalistiska produktionsförhållanden, men jag har också forskat kring användandet av migrerande säsongsarbetare inom betodlingen, den s k ”galizierimporten”. Den politiska dimensionen av de omfattande arbetsvandringarna från Öst-till Centraleuropa har jag utvecklat i artikeln ”Labor Migration as a Prelude to World War I”, publicerad i International Migration Review. Till den agrarhistoriska forskningen hör också min bok ”På Tröskeln till Folkhemmet” (1995, 2008 samt amerikansk utgåva 1997). Där visar jag hur flyktingpolitik och arbetsmarknadspolitik under andra världskriget knyts ihop på sätt som öppnar upp för den omfattande arbetskraftsinvandringen under efterkrigstiden. Speciellt intressant är hur polska kvinnor, som överlevde det nazistiska koncentrationslägret Ravensbrück och räddades till Sverige genom den s k Bernadotte-aktionen 1945, sattes i arbete på skånska betfält samma sommar. I mitt fjärde större, pågående forskningsprojekt analyserar jag den könsmässiga och den etniska arbetsdelningen vid ett beklädnadsföretag i Minneapolis i slutet av första världskriget. Studien bygger på ett omfattande material om 2 500 kvinnor från trettio olika nationaliteter och på företagets styrelseprotokoll och personaltidning. Dess mest intressanta del är ändå analysen av hur företagsledningen medverkade i de amerikanska statsmakternas strävanden att göra alla invandrare till engelsktalande anti-socialistiska amerikaner. Jag har också påbörjat en större studie av uppkomsten av den globala agrara kapitalismen. Studien tar sin utgångspunkt i den första agrara revolutionen i England i slutet av 1500-talet, då enclosure-rörelsen inte bara skapar ett växande jordproletariet utan också utgör en förutsättning för den geografiska utbredningen av den agrara kapitalismen. I detta projekt vill jag visa hur det engelska koloniala projektet från början av 1600-talet är direkt kopplat till den agrara revolutionen. Stora jordägare i England fick möjlighet att tillägna sig överskott från det arbete som straffångar och barnhusbarn utförde åt de arrendebönder, som jordägarna lät bruka sina tilldelade kungliga förläningar i Irland och Nordamerika och som i gengäld betalar ett slags feodalränta till jordägarna. Till detta projekt är ett mindre projekt kopplat, som handlar om svensk medverkan i den brittiska kolonisering av södra Afrika, som ingick i den brittiska imperialism som följde på förlusten av de amerikanska kolonierna i slutet av 1700-talet. Jag ska där studera några svenska immigranter i Kapprovinsen och Transvaal, som lyckades etablera sig som stora jordägare. Huvudfrågan rör hur de skaffade sig arbetskraft, vilken typ av arbetsorganisation de byggde upp och hur klass- och rasrelationer hängde ihop i detta sociala system. Merparten av min forskning är publicerad på svenska, men jag har också publicerat mig på engelska, italienska, polska, ryska och spanska.

Publikationer

Artikel i tid­skrift (Referee­granskat)

Artikel i tid­skrift (Övrigt veten­skapligt)

Konferens­bidrag (Övrigt veten­skapligt)

Bok (Övrigt veten­skapligt)

Kapitel i bok, del av antologi (Referee­granskat)

Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt veten­skapligt)

Doktors­avhandling, mono­grafi (Övrigt veten­skapligt)

Samlings­verk (redaktör­skap) (Övrigt veten­skapligt)

Artikel, recension (Övrigt veten­skapligt)

Artikel, forskning­översikt (Övrigt veten­skapligt)

Artikel i tid­skrift (Övrigt (populär­vetenskap, debatt))

Bok (Övrigt (populär­vetenskap, debatt))

Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt (populär­vetenskap, debatt))