Linda Fagerström

Linda Fagerström

Universitetslektor
Institutionen för musik och bild Fakulteten för konst och humaniora
Spara kontaktuppgifter Ladda ner bild

Docent i konst- och bildvetenskap. Programansvarig för masterprogrammet Konstkritik och konstpedagogik (120 hp) tillsammans med Johanna Rosenqvist. 

Undervisning

Masterprogrammets kurser: Konstvärldar I: offentlig konst, Samtidskonst I, Konstkritik I. På fördjupningsnivå: Konst- och bildvetenskap III. På grundnivå: Svensk designhistoria från 1900-talet till idag & Kvinnliga konstnärer och surrealismen.

Forskning

PÅGÅENDE

Thea Ekström. Dissonans, harmoni, surrealism. Projektet redovisas hösten 2024 i publikationen med samma namn. Utgångspunkten är Thea Ekströms (1920-88) konstnärskap, som tidigare inte kartlagts eller undersökts i vetenskapligt sammanhang.

Renata Wrede. Rom - Kalmar - Garda - Rydsgård. Projektet undersöker ett konstnärskap som pendlade mellan litterärt och visuellt gestaltande, omväxlande i Sverige och Italien. Renata Wrede (1923-98) är känd som författare, och särskilt till "Mitt romerska lejon" men såg sig snarare som bildkonstnär.

Elisabeth Keyser. Kosmopolit, konstnär och kvinna. Mångårigt projekt om de spår som konstnären Elisabeth Keyser (1851-98) lämnade i Paris, Stockholm och Arild - både i egenskap av målare och som grundare av två konstskolor med särskilt fokus på kvinnliga elever. Arbetet redovisades 2023 i artikeln "Elisabeth Keyser. Kosmopolit, konstnär och kvinna", publicerad i Johan Stenström & Anders Palm (red.), Kullabygden. Naturrikedom och kulturtradition  Makadam 2023.

- - - - - - - - 

NYLIGEN

Projektet The History of Mainstreaming Gender in Art History tillsammans med Johanna Rosenqvist, publicerat 2022 i artikeln "The History of mainstreaming gender in art history" i Britt-Inger Johansson & Ludwig Qvarnström (red.), Swedish art historiography. Institutionalization, identity, and practice.

Projeket Rösträttens garderob. Kvinnor, kropp, kläder tillsammans med Maria Carlgren, som 2018 redovisades i artikeln "Rösträttens garderob. Kvinnor, kropp, kläder" i Ulrika Holgersson & Lena Wängnerud (red.), Rösträttens århundrade. Kampen, utvecklingen och framtiden för demokratin i Sverige

Projektet Inger Ekdahl. Konstruktioner i samklang kartlade och tolkade Inger Ekdahls (1922-2014) konstnärskap och konstnärliga uttryck. Resultatet publicerades 2016 i boken / utställningskatalogen Inger Ekdahl. Konstruktioner i samklang _______________

Min vetenskapliga verksamhet präglas, i forskning såväl som i undervisning, av ett intresse för det mångstämmiga. En grundläggande dekonstruktivistisk hållning bidragit till att genusperspektiv blivit en självklar utgångspunkt, liksom en lyhördhet för detta mångstämmiga i meningen att en berättelse, sanning eller vision aldrig är den enda. Vetenskapens empiriska objekt och material är lika komplext och sammansatt som forskaren själv och hennes förförståelse inför denna empiri.

De vid det här laget välbekanta begreppen kön, genus, klass, ras/etnicitet, funktionalitet och sexualitet som bildar utgångspunkt för en genusteoretisk hållning bildar basen i min forskning. Genusteoretiska perspektiv har i hög grad berikat, förnyat och kritiskt utvecklat och på ett fruktbart sätt komplicerat konstvetenskapen som ämne de senaste decennierna.

Den till synes självklara slutsatsen att kön är en social konstruktion har fortfarande konsekvenser för vår syn på konstnärskap och konst, dess tekniker och genrer, konsthistoriens hierarkier och inre logik, det som ibland kallas kanon. Att arbeta vetenskapligt med avstamp i en dekonstruktivistisk hållning blir därför självklart för mig.

Som doktorand arbetade jag utifrån genusteoretiska perspektiv på ett konkret stoff, i det här fallet svensk konsthistoria och konsthistorieskrivning genom exemplet Randi Fishers konstnärskap, ett arbete som resulterade i licentiatavhandlingen Offkonstnär, kvinna och modernist. Randi Fisher och det svenska konstfältet 1939-60 (2001) samt doktorsavhandlingen Randi Fisher – svensk modernist (2005). I svensk kontext var min avhandling en av de första som kombinerade genusteori med kultursociologiska perspektiv och jag arbetade med internationella förebilder som litteraturvetaren och genusforskaren Toril Moi, konsthistorikerna Griselda Pollock och Nanette Salomon. 

De genusteoretiska utgångspunkterna prövade jag på ett samtida material, det svenska designfältet, i ett forskningsprojekt som presenterades i Kön, genus & design. Om en designerroll i förändring (2010).

De pedagogiska erfarenheterna av att under många år då ha undervisat både i konstvetenskap och genusvetenskap övertygade om att forskning som undersöker en konkret empiri i aktuella frågor stimulerade kritiska diskussioner både i studentgrupper och i forskningsfältet. Genusperspektiv på designforskning är hittills ett ganska outforskat fält i Sverige, varför det kändes särskilt viktigt att genomföra projektet.

Erfarenheten av att inom ramen för ämnet genusvetenskap undervisa om konst och, å andra sidan, att undervisa om genusteoretiska perspektiv i ämnet konstvetenskap gav insikten att kurslitteratur på området behövdes – dels på språket svenska och dels baserad på en empiri hämtad från andra kontexter än de amerikanska (som det ofta var i kursböckerna då).

Med litteraturvetaren FD Maria Nilson började jag därför omsätta erfarenheter från tvärvetenskapliga pedagogiska dilemman till arbete med kursboken Genus, medier och masskultur (2009 och nytryck 2011). Arbetet med boken sammanföll i tiden med att den nyorientering mot rörlig bild och visuell kultur som konsthistorieämnet redan gjort i det anglosaxiska fältet på allvar till sist också etablerades i Skandinavien.

Den tvärvetenskapliga karaktär som präglade arbetet med kursboken resulterade i att den fick en tudelad forskningsintroduktion, som dels introducerade genusteori i fältet medier och masskultur, och dels introducerade studiet av visuell kultur för en genusvetenskaplig målgrupp. Jag skrev två av bokens fyra kapitel: ”Reklambilder” respektive ”Massmedier och journalistik” som introducerar läsaren till hur traditionella konstvetenskapliga bildtolkningsmetoder kan appliceras på bildjournalistikens och reklamens bilder.

I licentiatavhandlingen Offkonstnär, kvinna och modernist. Randi Fisher och det svenska konstfältet 1939-60 hade jag arbetat med hypotesen att konst i offentliga rum fallit utanför den traditionella konsthistoriens kanon – även under de perioder i historien då offentlig konst av sin samtid betraktats som prestigefyllt. Ett exempel på detta är efterkrigstiden i Sverige, då Statens Konstråd genomför sina första projekt och de första av Stockholms många konstnärligt gestaltade tunnelbanestationer byggs. Också ur den offentliga konstens perspektiv fanns anledning att återkomma till frågor om varför den mångstämmiga, motsägelsefulla och komplexa historieskrivningen så ofta prioriterats bort.

Intresset för konst i offentliga rum gjorde att jag ofta under avhandlingsarbetet tillbringade forskningstid på Skissernas museum i Lund, som äger skisser till offentliga verk av Randi Fisher och hennes kollegor. Under en period (2008-10) hade jag möjlighet att arbeta som kombinerad intendent och forskare på Skissernas museum för att vara redaktör för antologin Plats, poetik och politik. Samtida konst i det offentliga rummet (2010). Det erbjöd en fördjupning i samtidskonst, som också tangerade min konstkritikerverksamhet sedan många år, men också en möjlighet att bedriva konstvetenskaplig forskning på ett konstmuseum. Erfarenheten gav insikter i den offentliga konstens villkor idag, men också i museiologiska perspektiv, vilket var fruktbart för min forskning. Min artikel i Plats, poetik och politik berör rätten att uttrycka sig i offentliga rum historiskt och idag, belyser konstens villkor i ett kommersialiserat stadsrum kringskuret av de gränser som styr ett kapitalistiskt samhälle.

Redaktörskapet för Plats, poetik och politik. Samtida konst i det offentliga rummet erbjöd en möjlighet att göra konstvetenskapen betydelsefull och begriplig även utanför universitetssammanhang, eftersom boken riktade sig till alla de aktörer som arbetar med offentlig konst: beställare, byggare, stadsplanerare, politiker och konstnärer, konstkritiker och kanske framförallt de konstintresserade människor som lever och arbetar på platser där offentlig konst finns och präglar vardagen.

Forskningen på Skissernas museum resulterade också i att de vetenskapliga slutsatserna i doktorsavhandlingen omvandlades till utställningen Randi Fisher – 1947 års kvinna som visades på Skissernas museum 2011 och dessförinnan också på Norrköpings konstmuseum, 2010. Projektet visade hur vetenskaplig forskning kan sammanfattas och presenteras i utställningsformat, för att nå en bredare publik. Jag skrev artikeln ”Randi Fisher – 1947 års kvinna” för utställningskatalogen.

I projektet ”Regionalitet och representativitet. Presentationen av kvinnliga konstnärer under 1900-talet i svenska museisamlingar” (2010-11, projektledare professor Jeff Werner och intendent Anna Tellgren) arbetade jag åter som forskare i konstmuseimiljö, Malmö Konstmuseum. Tre andra konstvetarkollegor i projektet undersökte parallellt Moderna Museet i Stockholm, Göteborgs Konstmuseum och Norrköpings Konstmuseum.

En deluppgift för mig blev att utifrån projektets perspektiv belysa en kvinnlig konstnärs verksamhet; Ester Almqvist (1869-1934) som föddes i Småland, var verksam i Lund och idag rikast representerad vid Jönköpings läns museum, men på ett övergripande plan innebar arbetet att applicera genusteoretiska och kultursociologiska metoder på ett konkret stoff; en konstsamling på ett stadsanknutet konstmuseum och stadens historia.

Studien visade att kvinnliga konstnärer i samlingarna för 1900-talskonst på samtliga av de undersökta konstmuseerna var underrepresenterade och sällan visats i utställningar. I genomsnitt bestod konstmuseernas samlingar för 1900-talskonst av 20 procent kvinnliga konstnärer och 80 procent manliga.

Forskningsprojektet var en pionjärinsats när det gäller att diskutera de makt-, köns- och genusstrukturer som präglar konstfältet i allmänhet och konstmuseisamlingar i synnerhet.

Resultaten publicerades i Representation och regionalitet. Genusstrukturer i fyra svenska konstmuseisamlingar (2011, red. Anna Tellgren & Jeff Werner). Min artikel har rubriken ”Konst och kön i kontinentens närhet. Malmö konstmuseum”.

Under 2011-13 hade jag genom forskningsfinansiering möjlighet att fördjupa forskningen om Randi Fishers konst och specifikt glasmåleri. Resultaten av projektet publicerades i ”Glasmåleri och ljusarkitektur i 1960-talets Sverige. Det konstnärliga samarbetet mellan Johannes Olivegren, Ralph Bergholtz & Randi FisherBebyggelsehistorisk tidskrift 2013:66 och i ”Glasverkstans konstnärer – Ralph Bergholtz och Randi Fisher” Personhistorisk Tidskrift 2013:1 och även i antologin De kyrkliga kulturarven. Aktuell forskning och pedagogisk utveckling 2014, red. Karlsmo, Lindblad & Widmark) med artikeln ”Modernistisk konst – varken konstvetenskapligt forskningsfält eller kyrkligt kulturarv”. Samma år publicerades artikeln ”Glasmålarna i Brunnby” i Ale. Historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge 2014:1.

Diskussionen om glasmåleri och modernistisk konst och arkitektur fortsatte jag föra i artikeln “The Engineer and the Avant-Garde. The Concretists in Swedish Modernism” som 2019 publicerades i den internationella antologin A cultural history of the avant-garde in the Nordic countries 1925-1950  (red. Hjartarson, Kollnitz, Stounbjerg & Ørum, Brill Rodopi).

Forskningen tog utgångspunkt i de senaste årens konstvetenskapliga forskning där konsthistoriens många etablerade berättelser om modernismen undersöks ur nya vinklar. Syftet var att betrakta Fishers samarbete med konsthantverkaren Ralph Bergholtz och arkitekten Johannes Olivegren som ett kollektivt arbete, inspirerat av internationella modernistiska förebilder som Bauhausskolan. Ansatsen handlade om att betrakta gränsöverskridande arbete med konst, konsthantverk, design och arkitektur som en medveten radikal hållning eftersom det undergräver konstnärsmyten och låter utövarna ifrågasätta den romantiskt påbjudna hållningen om en nästintill dyrkande syn på den enskilde individens unika skaparkraft - och den därtill hörande traditionella konsthistorieskrivningens syn på genialitet.

Genusperspektiv var utgångspunkten för frågeställningar som berörde flera områden: konstnärsroll och samhälle, konstruktion av maskulinitet och femininitet respektive konsthistoriens hierarkiska uppdelning i individuellt och kollektivt arbete. Den konst som Fisher, Bergholtz och Olivegren i kollektiva konstnärliga processer skapade för offentliga rum vittnade om mångstämmighetens betydelse i konstnärliga uttryck.

Uppdrag

Ordförande i Svenska Konstkritikersamfundet / Svenska AICA

President AICA Sweden, the Swedish section of AICA International

Publikationer

Artikel i tid­skrift (Referee­granskat)

Kapitel i bok, del av antologi (Referee­granskat)

Konferens­bidrag (Övrigt veten­skapligt)

Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt veten­skapligt)

Doktors­avhandling, mono­grafi (Övrigt veten­skapligt)

Samlings­verk (redaktör­skap) (Övrigt veten­skapligt)

Artikel i tid­skrift (Övrigt (populär­vetenskap, debatt))

Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt (populär­vetenskap, debatt))