Marie Eriksson

Jag är historiker och lektor i socialt arbete med ett intresse för tvärvetenskaplig forskning om kön och klass och andra maktrelationer/maktassymmetrier – både i det förgångna och i vår egen tid.

Detta intresse kommer till uttryck i merparten av min vetenskapliga produktion, och i avhandlingen Makar emellan. Äktenskaplig oenighet och våld på kyrkliga och politiska arenor, 1810-1880 (Linnaeus University Press, 2010) där jag studerar mäns våld mot kvinnor inom äktenskapet – i såväl lokal kyrklig praktik som i offentlig politisk retorik i Sverige under 1800-talet. Med utgångspunkt i begreppet intersektionalitet, och med fokus på konstruktioner av manlighet och kvinnlighet, sätter avhandlingen ljuset på de tidsbundna normer och föreställningar om kön, klass, makt och våld som formade hur människor tolkade och hanterade äktenskapligt våld, och som gav våldet och misshandlingarna betydelse. Med utgångspunkt i ett stort antal äktenskapsmål analyserar jag hur de oeniga makarna själva, de kyrkliga ämbetsmännen och vanliga församlingsbor uppfattade vad som låg inom eller utom husbondemaktens gränser.

Efter avslutad forskarutbildning har jag fått möjlighet att både bredda och fördjupa mina forskningsintressen. Från och med våren 2013 ingår jag i ett forskningsprojekt tillsammans med docent Roddy Nilsson (vid Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet) där vi studerar kvinnors våldsutövning under 1800- och 1900-talen. Med utgångspunkt ibland annat rättsligt material är projektets syfte att problematisera tidigare historisk-kriminologisk forskning som både varit felaktig, starkt förenklad och haft en tendens att negligera kvinnors våldsutövning. Även mot bakgrund av vår egen tids dominerande diskurser om kön och våld finns ett stort behov av att förstå kvinnors våldsbrottslighet. I linje därmed är en av projektets ambitioner att utveckla teorier om kön och våld, som kan bidra till mer djupgående analyser av problemet. Projektet är treårigt och finansieras av Vetenskapsrådet.

Tematiken kön och våld finns även med i ett annat forskningsprojekt som jag ingår i från och med vårterminen 2013, och som handlar om försörjningsaspekter på mäns våld mot kvinnor. Genom min medverkan i detta projekt har jag ännu tydligare kunnat rikta mina forskningsintressen mot vår egen tid. I projektet undersöker vi hur kvinnor som brutit upp ur våldsamma relationer med män hanterar sin försörjning – både före, under och efter uppbrottet – samt hur berörda myndigheter bemöter och hanterar problematiken. I projektet har jag genomfört intervjuer med ett tjugotal kvinnor som brutit upp ur en våldsam relation till en man. Med utgångspunkt i de intervjuerna, samt intervjuer med myndighetspersoner, syftar projektet bland annat till att problematisera och teoretiskt utveckla begreppet ekonomiskt våld. Projektet finansieras av Brottsoffermyndigheten, är tvåårigt och leds av lektor Rickard Ulmestig vid Linnéuniversitetet, Växjö. Medverkar gör även professor Kerstin Svensson vid Socialhögskolan i Lund.

I grunden är jag utbildad lärare i samhällsvetenskapliga ämnen, och har som lektor kunnat utveckla mina pedagogiska kompetenser och intressen. Inom ramen för socionomprogrammet deltar jag i olika undervisningsmoment som rör genus, intersektionalitet och heteronormativitet. Jag undervisar också på moment och kurser som inkluderar historiska perspektiv på socialt arbete och socialpolitik. Därutöver har jag varit kursansvarig för B-uppsatskursen i Kalmar, samt den valbara kursen ”Funktionsnedsättning och funktionshinder i välfärdsstaten” på termin sju i programmet.

Området funktionshinder intresserar mig mycket, och har många beröringspunkter med mina forskningsintressen. Före mina universitetsstudier arbetade jag i flera år som vårdare inom omsorgen om psykiskt utvecklingsstörda. Under mina år som doktorand och numera som lektor har jag samlat på mig en stor erfarenhet av att samverka med det omgivande samhället. Denna samverkan har bland annat bestått i föredrag, föreläsningar och fortbildningar – och rört en del av de ämnen som diskuterats ovan.