Mikael Rennemark

Kontakt

Mikael Rennemark nås via ovanstående e-postadress eller på följande mobilnummer: 076-3385856.

Forskning

Mikael disputerade 1999 på en avhandling om psykologiska och sociala faktorers betydelse för hälsa och livskvalitet vid 71 års ålder. Avhandlingen visade att värderingen av den ihågkomna livshistorien, känslan av sammanhang och mening samt tillfredställelsen med det sociala livet är särskilt betydelsefulla för den subjektiva hälsan och livskvaliteten.

Han var under första delen av 2000-talet koordinator för forskningsprojektet SNAC-Blekinge, som utgör en delstudie i det nationella SNAC-projektet (www.SNAC.org). Projektet är longitudinellt och tvärvetenskapligt. Syftet är att studera såväl hälsa som ohälsa och vårdbehov bland landets åldrande befolkning för att därigenom bättre förstå mekanismerna bakom såväl det goda åldrandet som uppkomsten av vård- och omsorgsbehov. SNAC-projektet pågår fortfarande och planeras fortsätta pågå i ytterligare minst 30 år. I den nu pågående forskningen analyseras SNAC-projektets datamaterial. Forskningen är flervetenskaplig och genomförs i samarbete mellan företrädare för bl a medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och psykologi. Den har en starkt folkhälsovetenskaplig inriktning med ett fokus på hälsorelaterade beteendemönster och deras bakomliggande psykologiska orsaksmönster och förklaringar.

En av de publicerade studierna behandlar fritidsvanornas betydelse för arbetsförmågan vid 60 års ålder. Andra publicerade studier handlar bl a om den fysiska aktivitetsnivåns betydelse för livskvaliteten och som skyddsfaktor mot depression samt om vilken roll sociala och psykologiska faktorer spelar för graden av vård- och omsorgsberoende.

Nyligen publicerades en studie som visade att personer som gått i pension före 60 års ålder har försämrade kognitiva funktioner jämfört med dem som fortfarande arbetade vid samma ålder. Pågående forskning handlar om prediktorer för livslängd. Överlevnadsanalyser genomförs med hänsyn taget till olikheter i bl a personlighet, sociala funktioner, levnadsvanor samt livshändelser hur dessa har bemästrats. En annan inriktning gäller betydelsen av det ökade användande av IT för den åldrande befolkningen. Vad händer med de äldre som inte har internetuppkoppling eller smartphone när allt fler vitala samhällsfunktioner hänvisar till dessa funktioner. Vilka bakomliggande faktorer är avgörande för möjligheten att anpassa sig till dessa och liknande livsvillkor under åldrandet?