Mirjam Ekstedt

Jag är sjuksköterska, med examen inom vårdvetenskap, pedagogik och beteendevetenskap. 2005 disputerade jag vid Karolinska Institutet med en medicinsk doktorsavhandling inom ämnet psykosocial medicin, med professor Torbjörn Åkerstedt som huvudhandledare och professor Ingegerd Fagerberg som bihandledare. Min docentur vid Kungliga Tekniska Högskolan 2014, är inom Systemsäkerhet i vårdorganisationer.

Undervisning

Jag handleder doktorander och forskare i sin tidiga karriär (post doc), samt studentuppsatser på avancerad nivå. Bedriver även undervisning inom patientsäkerhet.

Forskning

Min nuvarande forskning inom patientsäkerhet och patientmedverkan utgår från en  proaktiv syn på systemets förmåga att samverka och att skapa resilience. Det innebär att (människor i) systemet i varje väntas och oväntad situation har förmåga att förutse, monitorera och anpassa sin kapacitet, samt lära av både goda och dåliga resultat.  Målet med forskningen är att utforska, testa och utvärdera indikatorer, verktyg och metoder som på micro- (dvs inom och mellan professioner samt i interaktion med patienter och anhöriga) och mesonivå (inom och mellan vårdgivare) bidrar till kontinuitet och säkra arbetsprocesser genom patientens vårdförlopp. Vi använder mixade kvantitativa och kvalitativa metoder och en interaktiv forskningsansats där vi i samverkan med personal, patienter och anhöriga, skapar forskningsplattformar i olika vårdkontext, för att de metoder och verktyg som visar sig vara effektiva, lättare ska kunna införas och spridas i större skala. Forskningen fokuserar främst på arbetsprocesser och vårdflöden för komplexa och/eller långvariga sjukdomstillstånd där många vård- och omsorgsgivare är inblandade och där personens förmåga att aktivt medverka i sin egenvård är central. 

Min tidigare forskning 

I min doktorsavhandling, med titeln Burnout and Sleep, fann vi samband mellan fysiologisk uppvarvning, störd sömn och utbrändhet hos personer som utsätts för långvarig belastning. Mikrostörningar i sömnen (mätt med EEG) indikerade bristande återhämtning och var associerade med förhöjda riskfaktorer för metabolt syndrom och kardiovaskulära sjukdomar. Svårigheter att varva ner och att släppa arbete på fritiden, samt en ihållande trötthet som inte gav med sig vid vila var tidiga tecken på utmattning. Dessa studier understryker behovet av en arbetsplatskultur där återhämtning belönas och där fatigue management och arbetstidsplanering är högsta prioritet på ledningsnivå för ett hållbart arbetsliv, och en säker vård.

I ett pågående projekt [The Stockholm Obesity Prevention Program, EarlySTOPP] har jag i samverkan med doktorander och forskare vid KI, fortsatt att fokusera på samband mellan sömn och hälsa genom att utforska om en tidig familjeprevention, bestående av stöd för goda sömn, kost och aktivitetsvanor (genom motiverande samtal och KBT-metoder), minskar risken att barn i åldern 1-6 år utvecklar fetma. 

En annan studie med KBT-baserad sjuksköterskeledd gruppbehandling för insomni, på vårdcentraler visar i preliminära resultat en god effekt. Vi utvärderar för närvarande aktiva komponenter i interventionen för att kunna skala upp och sprida interventionen.

Sedan 2009 har jag som medarbetare vid The Centre for Shared Decision Making and Collaborative Research vid Oslo Universitetssjukhus bidragit till att utveckla, testa och införa webbaserade kommunikationsverktyg i vården för att stärka patienters delaktighet. Dessa studier visade bland annat att patienter med bröst- och prostatacancer som hade möjlighet till e-mailkommunikation med vården, särskilt dem med lågt socialt stöd och hög symptombörda, fick minskad depression genom att använda tjänsten. Dessa studier ligger till grund för mina nuvarande projekt inom eHälsa och kommunikation.

Uppdrag

2017 - 2019 Ledamot i Linnéuniversitetets Forskningsberedninggsnämnd.