Profilbild

Ninni Wahlström

Professor, dekan
Institutionen för didaktik och lärares praktik Fakulteten för samhällsvetenskap
+46470767828
+46722059698
Spara kontaktuppgifter Ladda ner högupplöst bild

Pressbilder Ninni Wahlström (högupplöst)

Jag är professor i pedagogik och ansvarig för forskningsmiljön LINNAEUS-SITE (Studies in Teaching, Curriculum and Evaluation).

Mina forskningsområden är läroplansteori, utbildningspolicy och didaktik. Mot bakgrund av dagens ökade globalisering är jag intresserad av transnationella policydiskurser och komparativa studier. Mer specifikt kretsar mitt forskningsintresse kring följande områden:

  • läroplansteori och policystudier ur ett transnationellt och nationellt perspektiv
  • klassrumsstudier ur ett läroplansteoretiskt perspektiv
  • didaktisk forskning, såväl inom allmän didaktik som mer inriktat mot olika undervisningsämnen
  • utbildningsfilosofi, främst pragmatism (Dewey) och cosmopolitanism

 

Nyligen publicerad bok: Wahlström, N. & Sundberg, D. (2018). Transnational curriculum standards and classroom practices: The new meaning of teaching. London: Routledge

Aktuella forskningsprojekt

Ett fyraårigt forskningsprojekt “Exploring the elusive teaching gap – Equity and knowledge segregation in teaching processes”, finansierat av Vetenskapsrådet 2018–2021. I forskningsprojektet undersöks just samband mellan en yttre skolsegregration och en inre kunskapssegregration som gör att elever kan möta högst olika versioner av läroplanen. Även om elevers socio-ekonomiska status alltjämt är den enskilt starkaste förklaringsfaktorn står också lärarens undervisning för en betydande del av påverkan. Baserat på tidigare undersökningar framstår en möjlig hypotes till olikheterna vara att rör sig om olika diskurser, repertoarer, strategier och emfaser som möter elever i hög- respektive lågpresterande klassrum, trots att en och samma läroplan gäller. I projektet studeras därför mönster i klassrumsdiskurser, undervisnings- och läranderepertoarer som kännetecknar olika klassrum, vad som uppfattas viktig kunskap samt hur kunskapskrav i läroplanen också styr undervisningsprocesser för olika elevgrupper.

Ett fyraårigt forskningsprojekt ”Understanding Curriculum Reforms – A Theory-Oriented Evaluation of the Swedish Curriculum Reform Lgr 11”, finansierat av Vetenskapsrådet 2014–2017. Projektet kommer att svara på viktiga frågor om hur policy på transnationell och nationell nivå avspeglas i läroplanen Lgr 11, hur rekontextualiseringsprocesser har format Lgr 11-reformen på lokal nivå, samt på vilka sätt och i vilken utsträckning Lgr 11 har förändrat undervisningspraktiker på klassrumsnivå. Målet är att såväl teoretiskt som metodologiskt utveckla en teoribaserad utvärderingstradition, från en nationell förståelse av statlig styrd utbildning mot ett ramverk som också beaktar 2010 års transnationella influenser.

Ett utvärderingsprojekt finansierat av IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering), 2016–2017, ”Local Authorities – Independent Policy Players in Education Reforms?”, med fokus på hur kommuner som huvudmän för skolan arbetar med frågor kring läroplansreformen Lgr 11.

Rapport på svenska: http://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2017/r-2017-21-kommuner-som-aktorer-i-utbildningsreformer.pdf

Projektet ”Research-Based Teacher Education”, finansierat av Vetenskapsrådet, 2014–2015, undersöker forskningsbasering av svensk lärarutbildning. Studien omfattar såväl dokumentanalyser som enkätundersökningar med lärare och studenter på lärarutbildningen som informanter. Mer specifikt identifieras och analyseras forskningsbasen vid ett antal kurser inom några av lärarutbildningsprogrammen. Dessutom ges en översikt av de faktorer som anses vara viktiga för att lärarutbildning ska bedömas vara forskningsbaserad.

Rapport på svenska:

https://publikationer.vr.se/produkt/forskningsbasering-av-lararutbildningen/

Ett utvärderingsprojekt finansierat av Institute of Labour Market and Education Policy, IFAU, 2013–2015, ”Theory-Based Evaluation of the Curriculum Lgr 11”, med fokus på transnationella och nationella koncept av läroplaner och kunskap samt hur lärare uppfattar läroplan Lgr 11. I centrum för detta projekt står intentioner, genomförande och konsekvenser av läroplansreformen för grundskolan. Undersökningen inkluderar textanalyser, enkäter riktade till lärare i årskurs 6 och 9, samt intervjuer med lärare.

Rapport på engelska:

http://www.ifau.se/sv/Forskning/Publikationer/Working-papers/2015/Theory-based-evaluation-of-the-curriculum-Lgr-11

Pågående forskningssamarbete inom Nordiska, Europeiska och internationella forskningsnätverk kring policy- och läroplansforskning:

  • Ledamot i Skolforskningsinstituttes vetenskapliga råd 2019-2022
  • Biträdande redaktör för Journal of Curriculum Studies
  • Ledamot i en internationell rådgivningsgrupp kring läroplansstudier vid Stirling University
  • Convenor för nätverket Curriculum Research Network in the Nordic Educational Research Association (NERA)
  • Reviewer i nätverket Policy Studies and Politics of Education in the European Educational Research Association (EERA)

 

 

Film: Läroplansteori - utbildningspolitikens utformning i klassrummet

Publikationer

Artikel i tid­skrift (Referee­granskat)

Konferens­bidrag (Referee­granskat)

Kapitel i bok, del av antologi (Referee­granskat)

Rapport (Referee­granskat)

Samlings­verk (redaktör­skap) (Referee­granskat)

Konferens­bidrag (Övrigt veten­skapligt)

Bok (Övrigt veten­skapligt)

Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt veten­skapligt)

Rapport (Övrigt veten­skapligt)

Artikel, recension (Övrigt veten­skapligt)

Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt (populär­vetenskap, debatt))