Robert Walldén

Jag är gästprofessor i svenska som andraspråk vid institutionen för svenska språket, Linnéuniversitetet. Jag är även docent i svenska med didaktisk inriktning vid Malmö universitet. Min forskning rör företrädesvis skolämnet svenska som andraspråk (inklusive svenska för invandrare), språkliga dimensioner i ämnesundervisning samt tidig läs- och skrivundervisning (årskurs 1–6).

Akademiska examina

• Fil dr. i svenska med didaktisk inriktning, 2019, Malmö universitet
• Magisterexamen i pedagogiskt arbete, 2014, Högskolan i Borås
• Lärarexamen, 2009, Högskolan i Borås (svenska, matematik och engelska i F-6)

Jag är vidare legitimerad lärare i svenska som andraspråk med flera års erfarenhet av vuxenundervisning på bland annat Komvux, folhögskola (sfi-verksamhet) och universitet (Korta vägen).  Min lärarutbildning är bred så till vida att jag har examen riktad mot grundskolans tidigare år och samtidigt ämneslärarbehörighet för att undervisa i engelska och svenska som andraspråk. Denna bredd är även påtaglig i min forskning.

Undervisning

Vid Linnéuniversitetet undervisar jag främst i svenska som andraspråk, för närvarande med ett särskilt fokus på forskningsmetodik och självständiga arbeten.  Det ligger i helt i linje med min tidigare pedagogiska verksamhet, då jag har flerårig erfarenhet av att undervisa och utveckla kurser i svenska som andraspråk (sva) för lärare på Malmö universitet. Vid samma lärosäte har jag även varit ämneansvarig för svenska som andraspråk, vilket innebär pedagogiskt och administrativt ledarskapt för ämnet med fokus på lärarutbildningen. Därutöver har jag omfattande erfarenhet av att vara handledare, examinator och kursledare för självständiga arbeten som jag bygger vidare på i min nuvarande tjänst.

Inom forskarutbildning har jag varit aktiv som handledare av flera projekt som rör skrivundervisning i grundläggande vuxenutbildning, flerspråkiga arbetssätt i ämnesundervisning, handledningspraktiker för studenter som läser engelska som andraspråk samt grafiska modeller som en stöttande resurs i tidig läs- och skrivundervisning. Vidare har jag varit drivande i att bygga upp ett vidgat forskarutbildningsämne vid Malmö universitet genom att utveckla och leda fyra olika ämnesspecifika kurser. Det vidgade ämnet har bland annat inneburit ett större fokus på svenska som andraspråk, flerspråkighet och engelska.

För att skapa bättre förutsättningar för en forskningsanknuten lärarutbildning har jag kommunicerat forskningsresultat i flera antologikapitel samt i en bok om pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk.

Forskning

Min forskning inom svenska som andraspråk rör till stor del andraspråksdidaktik med fokus på språk- och kunskapsutvecklande undervisning i språkligt heterogena klassrum. Forskningen har både ett brett och djupgående perspektiv, med självständigt bedriven och publicerad forskning om bland annat språkliga dimensioner i ämnesundervisning, yrkessvenska i svenska för invandrare samt litteraturarbete och läs- och skrivundervisning i språkligt heterogena klassrum. Forskningen spänner över lågstadiet, mellanstadiet, vuxenutbildning och högre utbildning.

Nedan visas ett urval av externfinasierade forskningsprojekt under min ledning:

• Skolbakgrund, språkinlärningsstrategier och språkutveckling hos vuxna andraspråksinlärare av svenska (Crafoord, 2024–2026)
• Förutsättningar för läs- och skrivutveckling? Samverkan mellan skolor och bibliotek i socialt utsatta områden. (Nationellt FOU-nätverk för verksamheter med stora utmaningar, 2024–2025). Leds tillsammans med Anna Lindholm, Karlstads universitet.
• Ämnesspecifika textpraktiker i mellanstadiets sva-undervisning (Crafoord, 2022-2024)
• Sfi-elevers språkpraktik och yrkessvenska i didaktisk belysning (praktiknära samverkan med en kommun finasierad av FINSAM, 2022–2023)

Nedan visas några framträdande teman i min forskning.

Forskning om yrkessvenska och språkpraktik

Mitt nuvarande forskningsintresse har till stor del handlat om yrkessvenska och språkpraktik inom sfi-utbildningen. Forskningen har visat att språkpraktik och undervisning i yrkessvenska kan vara värdefulla inslag i sfi-utbildningen, men att det är viktigt att noga överväga elevernas individuella förutsättningar och behov, samt att välja praktikplatser som erbjuder goda möjligheter till interaktion och språkanvändning. En fördjupande studie har även visat att ordförrådsutvecklande uppgifter kopplat till språkraktik kan stimulera mångfassetterade samtal om ords form och innehåll, samt deras användning och kombinationsmöjligheter i olika sammanhang.

Resulten bidrar till den internationella forskningsfronten eftersom studier som rör arbetsplatspraktik och yrkesspråk hittills har fokuserat uteslutande på professionprogram i högre utbildning där deltagarna, till skillnad från många sfi-elever, har akademisk utbildning och redan behärskar målspråket relativt väl. I pågående och planerad forskning riktas ett särskilt intresse mot satsningar riktade till vuxna elever med ingen eller mycket kort tidigare utbildning. Detta känns viktigt eftersom gruppen marginaliseras både i samhället och i den internationella forskningen om flerspråkighet och andraspråksutveckling. 

Läs- och skrivpraktiker i grundskolans och vuxenutbildningens svenskämnen

Jag har också studerat läs- och skrivpraktiker i grundskolans och vuxenutbildningens svenskämnen. Jag har bland annat undersökt litteracitetspraktiker under litteraturarbete med vuxna andraspråksinlärare på grundvux och visat hur lärarna integrerar språkfokuserade aktiviteter och samtal med en meningsfull bearbetning av det lästa. Jag har också studerat högläsningspraktiker i årskurs 3 och 4 och belyst hur lärare kan använda olika språkliga strategier för att underlätta elevernas förståelse av skönlitterära texter. Studierna har bidragit till forskningsfronten både nationellt och internationellt, då studier som integrerar språk- och kunskapsutvecklande perspektiv med litteraturdidaktik är mycket sällsynta. Resultaten har hög relevans för lärares didaktiska överväganden när de undervisar enligt kursplaner i svenska som andraspråk.

Klassrumsstudier av språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

En stor del av forskningen har handlat om att belysa lärares ansatser att stödja elevernas läsande och skrivande av ämnesspecifika texter. Avhandlingen (2019) och uppföljande artiklar har belyst genrepedagogiska arbetssätt i en skola med hög andel flerspråkiga elever. Genom språklig och utbildningssociologisk analys av klassrumssamtal pekar resultaten på den målkonflikt som kan uppstå när fokus på texters strukturer och språkliga drag tränger undan det ämnesinnehåll som undervisningen inledningsvis var inriktad mot. Forskningen bidrar både nationellt och internationellt genom att belysa hur genrepedagogiska arbetssätt kan vinna på att fästa större avseende vid texters ämnessmässiga innehåll och kommunikativa syften.

I flera internationella artiklar har jag använt systemisk-funktionell lingvistik och Legitimation Code Theory för att belysa samtal om ämnesrelaterade ord och uttryck i språkligt heterogena klassrum. Studierna har bland annat visat hur användningen av förenklade bilder som har genererats av ett populärt bildstöd kan försvåra elevers förståelse av ämnesspecifika begrepp. Resultaten visar även lärarens muntliga stöd är avgörande för att eleverna ska kunna utveckla och konkretisera innebörden av dessa begrepp. Relaterad forskning har pekat på vikten av att välja ålders- och ämnesadekvata texter som en utgångspunkt för en stöttande undervisning.

Kritiska perspektiv på undervisningens diskursiva praktiker

En del av min SO-undervisning har utgått från ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Jag har undersökt hur undervisningens diskursiva praktiker kan reproducera dominerande perspektiv i undervisning där många elever har migrationsbakgrund. I en artikel om geografiundervisning visade jag hur ett ensidigt perspektiv på Sverige som privilegierat ställdes mot svåra levnadsförhållanden i andra länder.

I en annan artikel om samhällskunskapsundervisning analyserade jag hur läromedel och klassrumssamtal reproducerade en uppdelning mellan öst och väst. Samtidigt visade analyser av lärarens sätt att stödja elevernas förståelse av lärobokens layout att det finns potential att främja en kritisk medvetenhet om informationsstruktur i läromedel. 

Medan det finns ett tilltagande antal studier som fokuserar på hur flerspråkiga elevers olika språk tas tillvara i ämnesundervisning bidrar dessa studier med ett mer innehållsfokuserat perspektiv på undervisningen och hur den relaterar till elevers flerkulturella erfarenheter.

Uppdrag

Jag har erfarenhet av att granska vetenskapliga arbeten, både nationellt och internationellt. Jag är områdesredaktör hos Acta Didactica Norden, vilket innebär ansvar för manus som rör språk- och litteraturdidaktik samt flerspråkighet.  Jag ingår vidare i Journal of Adolescent and Adult Literacys Editorial Review Board.

Därutöver har jag granskat artiklar för ett stort antal internationella och nationella tidskrifter, inklusive Linguistics and Education, Language Teacher Research, Journal of Language, Identity & Education, Language & Education, Social Semiotics, Science Education, Language Awareness och Studies in Second Language Learning and Teaching.

Jag har också deltagit i beredningsgruppen för Skolforskningsinstitutets utlysning av forskningsbidrag 2022–2024, med ett särskilt fokus på områden som rör ämnesspråk, läs- och skrivdidaktik samt flerspråkighet. Därutöver har jag varit sakkunniggranskare för flera lektorstjänster vid olika lärosäten.

Inom forskarutbildning har jag haft flera uppdrag som diskutant vid slutseminarier för doktorander, samt uppdrag som fakultetsopponent och betygsnämnd. Ämnesområdena för dessa uppdrag inkluderar svenska som andraspråk, flerspråkighet, svenska med didaktisk inriktning och pedagogiskt arbete i skolans tidiga år.

Jag har vidare haft flera uppdrag från Skolverket, bland annat gällande utveckling av kursplaner i svenska som andraspråk samt granskning av nationella prov utifrån ett andraspråksperspektiv. Vidare bygger min forskning på en omfattande praktiknära samverkan med kommuner i Sydsverige.