Det brukar heta att ”alla är lika inför lagen” men är alla lika inför mediernas politiska granskning och rapportering? Min avhandling behandlar forskningsfrågan finns det skillnader i hur svenska nyhetsmedier rapporterar om kvinnor och män i politiska skandaler? Det finns många påståenden om en genusdimension i mediernas rapportering av nationella politiska skandaler, men få vetenskapliga belägg för detta.
Avhandlingens forskningsfråga springer ur föreställningen om att i att en demokrati skall samtliga människor ha ett lika värde och i en jämlik politisk miljö bör uttalanden och ageranden bedömas utifrån lika villkor.
Medierna har också en stor makt över politiken. Genom att avgöra vilka frågor och händelser som är viktiga att rapportera om och hur dessa skall gestaltas ges medierna en särställning i samhället. Mediernas två huvudsakliga samhällsuppgifter är att sprida information och att granska makthavare. Med dessa uppgifter följer också ett ansvar. Ur ett statsvetenskapligt perspektiv är det därför viktigt att problematisera mediernas makt över politiken. Ställningen som medborgarnas huvudsakliga informationskälla medför bland annat en makt över människors tankar om politik. Medborgarna behöver medierna för att kunna informera sig och bilda uppfattningar i politiska frågor. Mina forskningsintressen är: politiska skandaler, politisk kommunikation, mediernas roll och uppgifter i det demokratiska samhället, politikens medialisering, politiskt ledarskap, mediernas makt över politiken och gestaltningen av politiker samt politiska partier.
