Torbjörn Forkby
ProfessorJag är professor i socialt arbete med inriktning mot barn, unga och familj. Detta innebär ett uppdrag att stödja utvecklingen av forskningen, verka för hög kvalitet inom utbildningen samt samverka med praktiskt verksamma och andra aktörer med målet att samhälleliga villkor och levnadsförhållanden för socialt utsatta grupper och individer förbättras.
Jag är socionom och har arbetat med praktiskt socialt arbete i form uppsökande arbete med ungdomar, handläggning och myndighetsutövning samt ledningsuppdrag. En stor del av mitt yrkesliv har jag också varit verksam vid en forsknings- och utvecklingsenhet. Denna närhet till praktiskt socialt arbete har alltid varit viktiga för mitt arbete vid universitetet. I samverkan mellan praktiskt verksamma, utbildning och forskning skapas kunskap som får reell betydelse för såväl professionella som de målgrupper det sociala arbetet riktas mot. I denna samverkan kan också vetenskapligt intressanta frågor formuleras.
Min vetenskapliga utgångspunkt grundas på ett eklektiskt och kontextuellt förhållningssätt där olika teorier och perspektiv kombineras och anpassas till de aktuella frågeställningarna och sammanhangen. Jag ofta funnit att sammankopplingen av nyinstitutionell organisationsteori, diskursanalytiska ansatser och interaktionism varit värdefull för att undersöka sådant som kunskap – maktrelationer samt hur aktörer konstruerar mening innanför ramen för ett visst sammanhang. En utgångspunkt är då att arbete med mänsklig förändring är en form av maktutövning, att makt är en nödvändig del av förändringsprocesser, samt att all maktutövning implicerar försök till motmakt. Eller med andra ord: Att studera socialt arbete som en form av maktutövning som artikuleras i en process i samspelet mellan involverade aktörer i relation till organisatoriska rekommendationer. Det handlar då om att undersöka hur makten kommer till uttryck, vad den leder till och vilka aktörer intressen som gynnas.
Forskning
Mina forskningsområden kan delas in i några olika teman:
- Preventionsinsatser för unga
- Organisatoriska och professionella villkor inom socialtjänsten
- Delaktighet för unga
- Organisering och exit-processer från gäng
- Överskrida gränser i socialt arbete. Samverkan i partnerskap i interventioner i särskilt utsatta områden i Sverige
- Tillitsskapande organisering. Gränsöverskridande koordinering för barns bästa
Preventionsinsatser för unga
I min avhandling Ungdomsvård på hemmaplan (2005) behandlade jag framväxten av den flora av öppna stöd- och behandlingsformer för ungdomar som växte fram under 1990-talet. Kommunerna ville ersätta den institutionella vården med stödformer i egen regi och beteckningen "hemmaplanslösningar" myntades som beteckning. Omfattningen och ambitionsnivån av dessa innebar att ett nytt kapitel i den sociala barnavården skrevs.
Inom detta område kan man också lägga ett antal studier med mer utvärderande ambitioner, där min roll kan liknas vid följeforskarens. Det har bland annat handlat om kommuners försök att skapa sammanhang av förebyggande öppenvård för unga, ofta med höga ambitioner om samverkan. En samverkan som kan låta självklar, men som är en mycket komplicerad arbetsform i praktiken. Särskilt komplicerad är samverkan i områden som detta som vilar på en grundläggande osäkerhet kring fundamentala aspekter, såsom bristande kunskap om klienten, osäkerhet kring prognoser – vad som ska till för att påverka utvecklingen i en viss riktning
Hit kan också läggas studier om fritidsgårdar och fritidsledares yrkesroll. Fritiden är en viktig arena för ungas identitetsbildning och hur den ser ut ifråga om aktiviteter, kamratumgänge och vuxenkontakter kan påverka deras kapacitet att utveckla sina resurser. Det ställs därför stora krav på organisation och pedagogik i dessa verksamheter, inte minst då verksamheter som fritidsgårdar kan ha såväl ha positiv som negativ betydelse för ungas utveckling.
Organisatoriska och professionella villkor inom socialtjänsten
Tillsammans med professor Staffan Höjer arbetade jag med det FAS-finansierade projektet "Köpt vård – villkor, aktörer och köp-processer på den sociala barnavårdens marknad". Syftet var att undersöka de villkor som omger köpt vård (till största delen institutionsvård), vilka aktörer som har störst inflytande och vad deras inflytande innebär i praktiken. Bakgrunden var den offentliga verksamhetens ökade marknadsorientering, vilket bland annat yttrat sig i privatiseringar och konkurrensutsättning. Även styrformerna hade påverkats av marknadstänkandet där kvalitetsjämförelser, måltänkande och uppföljning blivit viktigare.
Som en förlängning på de frågeställningar vi diskuterade i ovanstående projekt fortsatte Staffan Höjer, jag och nu Andreas Liljegren i ytterligare ett FAS-finansierat projekt "Lekmannastyrning av professioner – en studie av lokal politisk styrning i barnavården". Syftet var att undersöka lekmännens roll i den sociala barnavården. Idag är det bara tre områden där beslut i den offentliga verksamheten fattas av lekmän (vissa miljöärenden, bygglov och inom socialtjänsten). Den kommunala socialtjänsten är historiskt en förlängning av ett helt lekmannabaserat system. Idag utförs dock det praktiska arbetet av särskilt utbildade personer, men beslutsfattandet i vissa frågor (ex vis vid placeringar för vård utom hemmet av barn) handhas alltjämt av lekmän som utses av de politiska partierna. De kan därför antas spela en viktig roll för det praktiska arbetet. Forskningsmässigt är lekmännens roll i denna välfärdssektor knappast uppmärksammat överhuvudtaget. I projektet ville vi därför undersöka och analysera vilka lekmännen är i förhållande till representativitet, hur de agerar vid förhandlingar och beslut samt om och i så fall i vilka fall de går emot förvaltningens förslag.
Ytterligare kan nämnas en jämförelse mellan barnavårdssystem i nordiska länder, där jag fungerat som projektledare. Ett intressant resultat av denna visar att samtliga undersökta grannländer (Norge, Finland och Danmark) hade liknande lekmannasystem som Sverige, men har av skäl som rättssäkerhet och behov av specialistkompetens i beslutsfattande övergett detta. Konkret innebär det att lekmännen har ersatts helt eller delvis av olika experter.
Delaktighet för unga
En central fråga för unga personer är hur mötet med "samhället" gestaltar sig. I vilken mån upplever man en känsla av att vara behövd, att få möjlighet att påverka och vad innebär det om man inte erkänns detta? Vidare, hur fungerar de former som utvecklats för att ge unga möjligheter till delaktighet? Samtidigt som delaktighet blivit till ett slags nyckelord när det handlar om ungas övergång till vuxenvärlden är det inte delaktighetens innebörd självklar, vilka former som utvecklas av unga själva eller på vilket sätt erfarenheten av att ha varit delaktig påverkar ens utveckling. Dessa frågor har jag studerat genom flera olika studier, inte minst rörande vad delaktighet innebär för arbete på den fria tidens arena.
Ett projekt inom området är PARTIspace som rör ungas delaktighet i samhället. Projektet beviljades forskningsmedel från EU, HORIZON 2020. Här undersökte vi ungas formella, icke-formella och informella delaktighet samt deras aktörskap och agerande i offentligheten i jämförelse mellan åtta Europeiska länder. Det handlade här om att synliggöra vad unga faktiskt är delaktiga i och vilka former som fungerar. Projektet kopplas i viss mån också till Youth Work-traditionen. Vi följde bland annat utvalda "case" som handlar om ungas delaktighet i de olika länderna och initierar också ett antal aktionsforskningsprojekt i samarbete med unga personer.
Gäng: organisering, exit-processer, skjutningar och manligheter
År 2006 påbörjade jag en tidsmässigt längre studie av brottsförebyggande verksamhet i Göteborg. Ung och Trygg i Göteborg startade som en följd av att gängbrottsligheten blivit allt påtagligare i staden. Stor oro fanns kring att ungdomar skulle rekryteras till de allt mer synliga kriminella grupperingarna. Ung och Trygg i Göteborg fick i uppdrag att fungera som processtöd för utvecklingsarbetet för att förhindra nyrekrytering till kriminella nätverk och fokuserade på att olika aktörer skulle utveckla fungerande samverkansformer med varandra.
Som en förlängning av projektet fick jag i ansvar att genomföra en bred studie om ungas egna uppfattningar om förorten som uppväxtmiljö och om ungdomsoroligheter i dessa områden. Här arbetade jag tillsammans med Susanne Liljeholm Hansson under två års tid i en etnografisk ansats som inkluderande fältarbete, ett stort antal intervjuer och observationer av diverse sammanhang. Vi hade också ett samarbete med några skolklasser där eleverna skrev uppsatser om sitt bostadsområde. Arbetet ledde bland annat till rapporten Kampen för att bli Någon.
Tillsammans med docent Jari Kousmanen, socialt arbete, undersöktes exit-processer som personer genomgår när de lämnar en gängtillhörighet. Vi anlade ett genus-perspektiv för att förstå i vilken mån kön (maskulinitet) omförhandlas under olika faser och i olika situationer av processen. Projektet fick finansiering från Kriminalvårdens FoU. Gängmiljön ofta innefattar tämligen stereotypa könsuttryck där manlighet förknippas med fysisk styrka, mod och tillgång till våldskapital (möjligen kompensatorisk hypermaskulinitet, Messerschmidt). Att lämna ett gäng för att andra roller och sammanhang lockar, och/eller för att en gängtillvaro inte längre är möjlig kan innebära att ens idé om manlighet måste omförhandlas. I vilken mån detta innebär svårigheter och vilket stöd som skulle behövas under denna process är fokuserat i projektet.
I ett anknytande forskningsprojekt studerades hur avhopparverksamheten Passus fungerade för att stödja gängmedlemmars väg ut från gänget och in i samhället. Det visar sig att Passus hade en bred arsenal av stödinsatser att erbjuda och att dessa kunde användas flexibelt i förhållande till individuella behov. Detta "smörgåsbord" av insatser vad en viktig framgångsfaktor för verksamheten.
Våld är en central del för att förstå hur gängen fungerar och markerar sin position i förhållande till varandra. Detta våld har i Sverige tagit mycket allvarliga former och har står ut i jämförelse med andra europeiska länder. Med stöd från FORTE kommer en forskargrupp från Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet att lägga till en pusselbit till denna utveckling kan förstås och förklaras. Skjutningarna uppfattas i projektet som en följd av vissa handlingslogiker samt syn på hur man bör vara för att passera som gängmedlem. Projektet startar 2024 och varav i tre år.
Överskrida gränser i socialt arbete. Samverkan i partnerskap i interventioner i särskilt utsatta områden i Sverige
Studien är ett treårigt forskningsprojekt finansierat av FORTE. I studien har arbetet för ökad trygghet och minskad brottslighet i så kallade särskilt utsatta områden analyserats. Utöver mig ingick Paula Wahlgren, Linnéuniversitetet, Kristina Alstam, Göteborgs universitet, Amir Rostami, Carina Gunnarson och Jerzy Sarnecki, samtliga tre sist nämnda vid Institutet för framtidsstudier.
Studien innebar en systematisk jämförelse för att beskriva, jämföra och analysera strategier använda för att öka trygghet och motverka brottslighet i särskilt utsatta områden. Särskild uppmärksamhet ägnas åt att beskriva och analysera hur socialtjänsten och samarbetspartner förstår officiell policy, vilka strategier som används lokalt och hur dessa legitimeras, genomförs och bedöms/utvärderas. Inom brottspreventivt arbete idag är partnerskapsidén central såväl i Sverige som internationellt. Denna studie kommer att analysera hur denna fungerar i praktiken.
Bakgrunden till studien är att situationen i särskilt utsatta områden utgör en demokratisk utmaning.
- Social tillit och trygghet måste upprätthållas eller återställas.
- Förebyggande insatser utvecklas för att motverka att unga personer kommer in kriminalitet
- Utvecklingen mot tilltagande segregering i städerna måste vändas
Att studera socialtjänstens, polisens och skolans samverkan och insatser är väsentligt då de är dessa som har getts huvudansvaret för att implementera det lokala brottspreventiva arbetet.
Att studera samverkan är generellt av värde då denna arbetsform erbjuder stora utmaningar, samtidigt som den framställs som en central del av lösningarna – oavsett problem. Av särskilt intresse är det att studera samverkan inom områden, som detta som karakteriseras av stor osäkerhet och stora utmaningar.
Tillitsskapande organisering. Gränsöverskridande koordinering för barns bästa
Projektet är ett treårigt forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan mellan Linnéuniversitetet. Region Kronoberg och de åtta kommunerna i regionen, och finansierat av familjen Kamprads stiftelse.
Syftet är att bidra med forskningsstöd till utvecklingen av satsningen ”Barnets bästa gäller! I Kronobergs län. Utgångspunkten är att det preventiva arbetet med barn och unga bör utvecklas. Idag uppstår alltför ofta svårigheter i samordningen och samsynen mellan involverade kring barn och unga i behov av stöd från samhället. Barn måste nås i ett tidigare skede för olika former av stödinsatser i sin vardagsmiljö, inte minst för att undvika mer genomgripande och omfattande insatser i senare skede.
Vidare bör förtroende för och tilliten till samhällets organ och funktionärer stärkas bland olika grupper, bland annat i syfte att skapa ett gemensamt ansvarstagande bland familj, civilsamhälle och offentlig verksamhet.
Att utveckla ett kunskapsbaserat arbete kräver ett nära samspel mellan forskning och praktik. Utvecklingsarbetet bör stödjas genom kunskapsåterföring från praktiken kring implementeringen, samt en kort- och långsiktig uppföljning av barns utveckling.
Projektet leds av Torbjörn Forkby, professor i socialt arbete Linnéuniversitetet och involverar forskare från socialt arbete (Angelika Thelin, Sofia Enell), pedagogik (Mats Anderberg), medicinsk vetenskap (Tony Andersson), kvalitetsteknik (Ann-Christin Andersson) och psykologi (Karin Pernebo, Pamela Massoudi).
Connected Children - ett forskningsprogram
Idag pågår ett omfattande arbete med att utveckla det främjande och förebyggande arbetet med barn och unga. Det handlar om att intensifiera samverkan, att identifiera stödbehov i tidigare skede och att erbjuda preventiva insatser som är såväl attraktiva som effektiva. Under sex års tid har en forskargrupp som jag samordnar fått möjlighet inom forskningsprogrammet Connected Children att undersöka hur detta arbete utvecklas i praktiken samt bidra till hur det kan utvecklas. Samverkan mellan forskning och praktik är en ledstjärna i arbetet. Programmet är presenterat på en särskilt webplats, se nedan för länk.
Mina pågående forskningsprojekt
-
Projekt: Connected Children: Ett partnerskap för en kunskapsbaserad och innovativ prevention Detta projekt kombinerar praktik och forskning för utveckling av en kunskapsbaserad prevention. Syftet är…
-
Projekt: I allians med civilsamhället - om en meningsfull fritid som en tidig samordnad insats för barn och unga Den här studie utforskar Aktivitet förebygger i Markaryds kommun som en tidig samordnad…
-
Projekt: Orosinstitutionen – ett tvingande möte mellan polis och socialtjänst i förändringarnas tid Detta projekt studerar hur polisen bedömer och förmedlar oro under några viktiga förestående…
-
Projekt: Överskrida gränser i socialt arbete. Samverkan i partnerskap i interventioner i särskilt utsatta områden i Sverige I studien kommer arbetet för ökad trygghet och minskad brottslighet i så…
Mina avslutade forskningsprojekt
Publikationer
Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
-
Glad, J., Berlin, M., Bäckman, O., Forkby, T., Hedman Wallin, G. (2025). Rehabilitative measures as a legal response for adolescents convicted for drug offences : The Swedish system. Nordic Studies on Alcohol and Drugs. 42 (1). 57-79.
Status: Publicerad -
Anderberg, M., Jess, K., Forkby, T. (2025). Reinventing the wheel? : Children’s wellbeing in the journey along the GIRFEC stream. Nordic Social Work Research. 15 (1). 41-57.
Status: Publicerad -
Forkby, T., Alstam, K., Örnlind, H. (2024). Tension management and support when leaving a gang. Journal of Social Work. 24 (2). 155-173.
Status: Publicerad -
Örnlind, H., Forkby, T. (2024). Navigating multiple displacements : Encounters and emplacement practices at municipal service centres in marginalised communities in Sweden. European Journal of Social Work. 1-13.
Status: Epub för tryck -
Alstam, K., Forkby, T. (2024). Possible selves. Gang passages, projective imaginations, and self-transformations. Nordic Social Work Research. 14 (1). 136-148.
Status: Publicerad -
Höglund, P., Forkby, T., Johansson, J. (2023). Den mätande socialtjänsten : användning av individbaserad systmtisk uppföljning av insatser. Socialvetenskaplig tidskrift. 30 (2). 541-561.
Status: Publicerad -
Örnlind, H., Forkby, T. (2023). The risk–gang nexus in Sweden : Penal layering and the uneven topography of penal change. Punishment & Society. 25 (4). 1080-1099.
Status: Publicerad -
Alstam, K., Forkby, T. (2022). Finding a suitable object for intervention : On community-based violence prevention in Sweden. Societies. 12 (3).
Status: Publicerad -
Anderberg, M., Forkby, T., Thelin, A. (2022). A pendulum swing in child welfare policy : the case of implementing GIRFEC in Sweden. Nordic Social Work Research. 12 (4). 578-591.
Status: Publicerad -
Anderberg, M., Forkby, T. (2021). Planer för samverkan kring barn och unga i Skottland och Sverige : ett jämförande perspektiv. Paedagogisk Psykologisk Tidskrift. (2). 39-51.
Status: Publicerad -
Hultman, E., Forkby, T., Höjer, S. (2020). Professionalised, hybrid, and layperson models in Nordic child protection : actors in decision-making in out of home placements. Nordic Social Work Research. 10 (3). 204-218.
Status: Publicerad -
Alstam, K., Forkby, T. (2020). Required alienation? : The monitored self in a health promotion programme in secondary schools of three Swedish municipalities. Pedagogy, Culture & Society. 28 (3). 333-349.
Status: Publicerad -
Forkby, T. (2020). Organisational Exceptions as Vehicles for Change : Collaborative strategies, trust, and counter strategies in local crime prevention partnerships in Sweden. European Journal of Social Work. 23 (4). 580-593.
Status: Publicerad -
Forkby, T., Batsleer, J. (2020). In search of the beloved community : dancing to a different tune of youth participation. Ethnography and Education. 15 (4). 493-508.
Status: Publicerad -
Liljegren, A., Höjer, S., Forkby, T. (2018). ‘I don’t want to tell you how to do your job, but …’ : laypersons challenging the jurisdiction of professionals in Swedish child protection. Nordic Social Work Research. 8 (1). 50-63.
Status: Publicerad -
Forkby, T., Höjer, S., Liljegren, A. (2016). Making Sense of Common Sense. : Examining the decision-making of politically appointed representatives in Swedish child protection. Child & Family Social Work. 21 (1). 14-25.
Status: Publicerad -
Forkby, T., Höjer, S., Liljegren, A. (2015). Questions of control in child protection decision making : Laypersons’ monitoring and governance in child protection committees in Sweden. Journal of Social Work. 15 (5). 537-557.
Status: Publicerad -
Liljegren, A., Höjer, S., Forkby, T. (2014). Laypersons, professions and governance in the welfare state : the Swedish child protection system. Journal of Professions and Organization. 1 (2). 161-175.
Status: Publicerad -
Forkby, T., Kiilakoski, T. (2014). Building capacity in youth work : Perspectives on, and practice of, youth clubs in Finland and Sweden. Youth & Policy. (112). 1-17.
Status: Publicerad -
Höjer, S., Liljegren, A., Forkby, T. (2014). Lekmän inom den sociala barnavården. : En studie av förtroendevalda i sociala utskott i 99 kommuner. Socionomens forskningssupplement. (35). 42-53.
Status: Publicerad
Konferensbidrag (Refereegranskat)
- Enell, S., Thelin, A., Forkby, T. (2021). Displacement or involvement : paradoxes for social work in early coordinated support for children. Presented at FORSA, Reykjavik (online), 11-12 November, 2021.
- Thelin, A., Forkby, T., Anderberg, M. (2019). To get things right for children : Implementation of a public social living lab model for coordinated support for children in need. Proceedings of the OpenLivingLab Days Conference 2019 : Co-creating Innovation: Scaling-up from Local to Global. 99-112.
Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
- Hangartner, J., Frankhauser, R., Budde, J., Forkby, T., Alstam, K. (2022). How the self-governing imperative alters the classroom as a public space. Going public? : Erziehungswissenschaftliche Ethnographie und ihre Öffentlichkeiten. Wiesbaden, Springer Nature. 135-148.
- Forkby, T., Kuosmanen, J., Örnlind, H. (2020). Leaving gangs : failed brotherhood and reconstructed masculinities. Gangs in the Era of Internet and Social Media.. Cham, Springer Publishing Company. 155-173.
- Höjer, S., Forkby, T., Liijegren, A. (2017). Förtroendevaldas inflytande över LVU besluten. Tvångsvård av barn och unga : Rättigheter, utmaningar och gränszoner. Stockholm, Wolters Kluwer. 82-103.
- Forkby, T., Turner, R. (2016). Collaboration as usual in Sweden? : The Swedish approach to prevention and intervention with troublesome youth groups. Gang transitions and transformations in an international context. Switzerland, Springer. 255-277.
- Forkby, T., Höjer, S., Liljegren, A. (2015). Lekmannastyrning inom social barnavård. Människobehandlande organisationer : Villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete. Stockholm, Natur och kultur. 107-123.
- Forkby, T. (2014). Youth Policy and Participation in Sweden – a historical perspective. The history of youth work in Europe - Volume 4. Strasbourg, Council of Europe Publishing. 45-57.
Rapport (Refereegranskat)
- Thelin, A., Enell, S., Forkby, T. (2021). Att göra prevention och samverkan : om professionellas roller i den skotska policyn GIRFEC. Växjö, Linnaeus University. 83.
- Forkby, T., Kuosmanen, J., Örnlind, H. (2019). Vägen ut ur gänget : Om manligheter, broderskap och svikna förhoppningar. Norrköping, Kriminalvården. 115.
- Forkby, T., Andersson, B., Becevic, Z., Liljeholm Hansson, S. (2015). WP2. Comparitative report, Sweden. Frankfurt, Partispace.
- Forkby, T., Olausson, S., Turner, R. (2013). Cannabisanvändning bland ungdomar : En sammanställning av forskning för en kunskapsbaserad prevention. Göteborg, FoU i Väst/GR & Länsstyrelsen i Västra Götaland. 144.
Bok (Övrigt vetenskapligt)
- Forkby, T., Alstam, K., Gunnarsson, C., Wahlgren, P., Rostami, A., et al. (2023). Problemlösningarnas eviga nu : Om trygghetsfrämjande och brottspreventiva partnerskap. Lund, Studentlitteratur AB.
- Forkby, T., Kuosmanen, J., Örnlind, H. (2020). Bland bröder och fiender : om gäng, manligheter och avhopp. Göteborg, Daidalos.
- Alstram, K., Forkby, T. (2018). Lektion i drömstyrning : utvärdering av skolprogrammet Star for Life. Göteborg, Institutionen för socialt arbete.
- Mcmahon, G., Percy-Smith, B., Thomas, N., Becevic, Z., Liljeholm Hansson, S., et al. (2018). WP5 – Young people’s participation : learning from action research in eight European cities. Huddersfield and Gothenburg, University of Huddersfield ; University of Gothenburg.
Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
- Forkby, T., Alstam, K. (2024). I brottspreventionens utmarker : om stöd till avhopp från gäng. Brottsprevention : Teori, praktik och historia. Lund, Studentlitteratur AB. 347-368.
- Forkby, T., Enell, S., Thulin, J. (2023). Det förebyggande projektet. Prevention med barn och unga : Teori och praktik för socialt och pedagogiskt arbete. Lund, Studentlitteratur AB. 15-30.
- Forkby, T., Enell, S., Thulin, J. (2023). Prevention som vidgad ansvarighet. Prevention med barn och unga : Teori och praktik för socialt och pedagogiskt arbete. Lund, Studentlitteratur AB. 379-389.
- Forkby, T., Örnlind, H. (2023). Socialtjänstens arbete i utsatta områden. Socialtjänstens arbete med social hållbarhet : Insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå. Lund, Studentlitteratur AB. 199-214.
- Forkby, T. (2023). Mot ett kritiskt preventivt arbete. Prevention med barn och unga : Teori och praktik för socialt och pedagogiskt arbete. Lund, Studentlitteratur AB. 35-48.
- Jernbro, C., Forkby, T. (2023). Risk- och skyddsfaktorer för barns utveckling utifrån ett socioekologiskt perspektiv. Prevention med barn och unga. : Teori och praktik för socialt och pedagogiskt arbete. Lund, Studentlitteratur AB. 77-98.
- Forkby, T. (2020). Det strukturerade fritiden : En möjlighet till lärande för livet?. Ungdomars fritidsaktiviteter : Deltagande, möjligheter och konsekvenser. Lund, Studentlitteratur AB. 37-58.
- Forkby, T. (2020). Socialtjänstens arbete med och i utsatta områden. Att vända utvecklingen : Från utsatta områden till trygghet och delaktighet. Malmö, Malmö universitet. 189-208.
- Percy-Smith, B., Thomas, N.P., Batsleer, J., Forkby, T. (2019). Everyday pedagogies : new perspectives on youth participation, social learning and citizenship. Young People and the Struggle for Participation : Contested Practices, Power and Pedagogies in Public Spaces. London, Routledge. 179-198.
- Becquet, V., Kovacheva, S., Popivanov, B., Forkby, T. (2019). Discourses of youth participation in Europe : National and transnational perspectives. Young People and the Struggle for Participation : Contested Practices, Power and Pedagogies in Public Spaces. London, Routledge. 34-48.
- Forkby, T., Höjer, S. (2018). Placeringar i köpt vård : Om rationell styrning och kontraktsproblem på den sociala barnavårdsmarknaden. Socialtjänstmarknaden : Om marknadsorientering och konkurrensutsättning av individ- och familjeomsorgen. Stockholm, Liber. 160-180.
Rapport (Övrigt vetenskapligt)
- Hiltunen, L., Anderberg, M., Forkby, T. (2023). Att sätta hjulet i rullning : En lokal uppföljningsmodell av befintlig verksamhetsstatistik inom ramen för Barnets Bästa Gäller! I Kronoberg. 49.
- Nilsson, Å., Forkby, T., Liljeström, A., Olsson, J., Turner, R. (2022). Ungas vardag och framtidsutsikter i Göteborgsregionen : Analyser av Lupp-undersökningen 2020 i nio kommuner. Göteborg, Göteborgsregionen. 288.
- Alstam, K., Forkby, T., Holm, D. (2021). Ett smörgåsbord av möjligheter : en värderande analys av Passus avhopparstöd för personer som lämnar gäng och kriminalitet. Växjö, Linnaeus University. 129.
- Nilsson, Å., Forkby, T., Anna, L., Olsson, J., Turner, R. (2018). Ungas livssituation i Göteborgsregionen : analyser av ungas fritid, skoltid, inflytande, trygghet och hälsa i nio kommuner utifrån Lupp-undersökningen 2017. 247.
- Hultman, E., Forkby, T., Höjer, S. (2017). Mot bättre beslut? : Lekmän och experter som beslutsfattare inom den sociala barnavården – en nordisk jämförelse.. Stockholm, Sveriges Kommuner och Landsting. 94.
- Forkby, T., Johansson, A. (2016). Konsten att hänga i luften så länge som möjligt : om mobiliserande trygghetsarbete kring ungdom och social oro i Angered. Göteborg, FoU i Väst/GR. 167.
- Andersson, B., Cuconato, M., De Luigi, N., Demozzi, S., Forkby, T., et al. (2016). PARTIspace. WP2 – National Contexts Comparative Report UNIBO, Italy UGOT, Sweden. Frankfurt, PartiIspace. 150.
- Mesinovic Klecina, L., Forkby, T. (2015). Drömmars lockelse : En delrapport från utvärderingen av Star for Life i Sverige. Göteborg, Institutionen för socialt arbete.
- Forkby, T., Aberg, U. (2015). Barn som vi blir utmanade av : en kunskapsöversikt över aktuell forskning. Göteborg, FoU i Väst. 46.
- Turner, R., Forkby, T. (2015). ”Vem är jag utan cannabis?" En studie om behandling för personer med riskbruk, missbruk eller beroende av cannabis : Behandlares och klienters perspektiv och förändringsprocesser.. Göteborg, FoU i Väst/GR; Göteborgs Stad; Trestad2. 108.
- Forkby, T., Nilsson, Å. (2014). Ung i Göteborgsregionen. : Meningsfullhet, delaktighet och hälsa utifrån sex kommuners Lupp-undersökning 2013. Göteborg, FoU i Väst/GR. 121.
Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
- Forkby, T., Enell, S., Thulin, J. (2023). Prevention med barn och unga : Teori och praktik för socialt och pedagogiskt arbete. Lund, Studentlitteratur AB. 393.
Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
-
Forkby, T. (2013). Recension: Goran Basic (2012) Samverkan blir kamp. En sociologisk analys av projekt i ungdomsvården. Lund Dissertations in Sociology.. Sociologisk forskning. 50 (2). 172-174.
Status: Publicerad
Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt (populärvetenskap, debatt))
- Forkby, T. (2022). Hur kan vi förstå gängens framväxt och lockelse?. Barns rättigheter i skottlinjen : Om gängkriminalitet och barns uppväxtvillkor. Johanneshov, BRIS. 15-17.