Ylva Ulfsdotter Eriksson

Professor
Institutionen för samhällsstudier Fakulteten för samhällsvetenskap
Spara kontaktuppgifter

Ylva Ulfsdotter Eriksson är professor i sociologi och forskar om arbetlivs- och arbetsmarknadsfrågor, vilket mer konkret har handlat om yrkens status, yrkesidentitet, stereotypa bilder av yrken, HR som profession, lönesättning, partssamverkan (industrial relations), och beslutsfattande.

ResearchGate: https://www.researchgate.net/profile/Ylva_Ulfsdotter_Eriksson

Orcid: https://orcid.org/0000-0002-8638-5735

Undervisning

Undervisar huvudsakligen inom arbetslivs- och organisationssociologi, inkluderat HR och Labour Relations.

Forskning

Pågående forskningsprojekt

Välfärdsprofessionellt beslutsfattande – diskretion, principer och program (2022-2024) Tillsammans med Bengt Larsson, Anna-Maria Sarstrand Marekovic och Magnus Persson. Projektet finansierades av Vetenskapsrådet.

Trust in Relations between Unions and Employers in Europe (True Europe). Finansiär: Europeiska Komissionen. Tillsammans med Bengt Larsson, Glenn Sjöstrand, Olof Reichenberg samt ett antal europeiska forskare.

Uppfattningar om yrken och yrkesstatus – mekanismer för polarisering av den yrkesmässiga strukturen (2017-2022) studerar bl.a. hur yrkesstatus har förändrats över tid. Projektet är delvis en replikering av forskningsprojektet ”Uppfattningar om yrkesstatus” (2001-2005) och ingår i forskningsprogrammet Polariseringens utmaningar på den svenska arbetsmarknaden som finansieras av Forte, leds av Tomas Berglund (GU).

 

Tidigare forskningsprojekt

Visualising and measuring the role of Industrial Relations in Addressing Gender Equality (VIRAGE) (2020-2022).

Individuell lönesättning från policy till praktik (2016-2018). Tillsammans med  Bengt Larsson och Petra Adolfsson, Projektet finansierades av Vetenskapsrådet.

Enhancing the Effectiveness of Social Dialogue Articulation in Europe (EESDA) (2018-2019).

Standardisering av HR Under 2011 påbörjade det internationella standardiseringsorganet ISO ett arbete med att skapa standards för HRM. I Sverige är det SIS, Swedish Standards Institute, som organiserar arbetet. Ulfsdotter Eriksson följde projektet 2012-2016.

Yrkesbeskrivningar för vägledning - en fråga om individens fria val eller arbetskraftens selektering? analyserade Arbetsförmedlingens yrkesinformerande material i genus- och klassperspektiv. (Forte).

Erfarenhet av yrkesstatus (2006-2010). I forskningsprojektet studerades hur yrkesutövare i lågstatusyrken förhåller sig till sina yrken avseende t.ex. yrkesidentitet, attityder till arbete, kompetens och kvalifikationer. (Vetenskapsrådet)

Uppfattningar om yrkesstatus (2001-2006). Avhandlingen skrevs inom ramen för projektet ”Yrkesstatus. En sociologisk studie av uppfattningar och föreställningar om yrken” som leddes av Lennart Svensson, GU (Riksbankens Jubileumsfond).

Uppdrag

Tidiagre uppdrag

• Forte, Beredningsgrupp Arbetsmarknad (2022,2023)

• Europeiska Sociologförbundet (ESA), RN17: Work, Employment and Industrial Relations, (2015-2021)

• Programansvarig Ledarskap och Organisation (LnU) (2022-2023)

• Programansvarig, Master i Strategisk HRM & Labour Relations, GU (2017-2020)

• Associate board, Work, Employment and Society (WES) (2019-2021)

• Föreståndare Centrum för Global HRM, GU (CGHRM) (2014-2017)

• Sveriges Sociologförbund (SFF), ledamot (2014-2018)

• Koordinator nätverket HIER (Forte), (2013-2017)

• Gender & Society, ledamot redaktionskommittén (2013-2015)

• Proprefekt, utbildningsansvarig, Inst. för sociologi och arbetsvetenskap, GU (2013-2014)

• Programsamordnare för Personalvetarprogrammet, GU (2009-2013)

• Sveriges HR-förening, Region Västra, ledamot styrelse (2009-2014)

• Ledamot institutionsstyrelse, Sociologiska institutionen, GU (2007-2012) • Jämlikhetsombud, Sociologiska institutionen, GU (2008-2009).

 

Utmärkelser

• Magnus Söderström-priset för betydande insatser för HR i Sverige, 2015

• Torgny Segerstedt-priset for bästa artikel i Sociologisk Forskning. 2014.

Publikationer

Artikel i tid­skrift (Referee­granskat)

Bok (Övrigt veten­skapligt)

Kapitel i bok, del av antologi (Referee­granskat)

Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt veten­skapligt)

Konferens­bidrag (Referee­granskat)

Samlings­verk (redaktör­skap) (Referee­granskat)