Profilbild

Zara Bersbo

Universitetslektor
Institutionen för didaktik och lärares praktik Fakulteten för samhällsvetenskap
+46470708754
Spara kontaktuppgifter Ladda ner högupplöst bild
Jag är i grunden utbildad gymnasielärare i ämnena historia och religion. 2012 disputerade jag i ämnet historia vid Linneuniversitetet med avhandlingen ”Rätt för kvinnan att blifva människa – fullt och helt”. Svenska kvinnors ekonomiska medborgarskap 1921-1971. I avhandlingen undersöker jag formandet av den politik som föregick det jämställdhetspolitiska arbete som inleddes i Sverige i början av 1970-talet. Särskilt intresse riktas mot att blottlägga de värderingar och självklara antaganden om kön, klass och civilstånd som erkännanden av kvinnors utökade rättigheter och ekonomiska och sociala förmåner under åren 1921-1971 grundades i, och hur dessa rent faktiskt kom att påverka olika kategorier kvinnors ekonomiska handlingsutrymme. Tre statligt initierade utredningar står i centrum för analys vilka i tidigare konstaterats som betydelsefulla för utvecklingen av svenska kvinnors emancipation: revisionsarbetet med giftermålsbalken som lagstadgades 1921 där gifta kvinnor bl.a. erkändes myndiga, rätt att äga och rätt att förvärvsarbeta utan mannens tillstånd; kvinnoarbetskommitténs undersökning av gifta kvinnors förvärvsarbete 1938 som politiskt kom att understödja idén om den förvärvsarbetande modern, samt propositionen som låg till grund för att Sverige lämnade principen om sambeskattning 1971 till förmån för individuell/särbeskattning. Sammantaget visar studien att de rättigheter och välfärdsförmåner som följde på olika utredningarna inte var följder av reform- och kvinnovänlig politik i största allmänhet, utan grundade i liberal styrningsrationalitet där specifika kategorier kvinnor och deras beteenden pekades ut som orsak till större samhällsproblem som skulle lösas genom utökade ekonomiska förmåner och rättigheter. Genom dessa skulle framförallt de ”problematiska” kvinnorna styras till vad som av en majoritet uppfattade som rätt och önskvärt beteende. Samtida och självklara antaganden och förväntningar på kön, klass och civilstånd motiverade (styrde) kvinnor till andra ekonomiska beteenden och praktiker än män, men också att olika kategorier kvinnor förhöll sig till, och använde rättigheterna olika. Förslagen på samhälleliga åtgärder som många gånger hänsyftande att ”hjälpa kvinnor” generellt blev därför motsägelsefulla. Samtidigt som de utvidgade vissa kvinnors möjligheter att nå ekonomisk självständighet och oberoende osynliggjorde och/eller begränsade de andras. Kursansvar, undervisning och forskningsintresssen Efter det att min forskarutbildning avslutats hade jag kursansvar, undervisade och examinerade på diverse kurser i ämnet historia, främst på kurser om 1900-talets historia, metod och teorikurser samt uppsatskurser. Kursen Kvinnor, familj och arbete var jag ansvarig för, och undervisade på, under åren 2005-2011. Sedan 2013 arbetar jag som lektor i pedagogik på institutionen för utbildningsvetenskap där jag bl.a. är programkoordinator för KPU (kompletterande pedagogisk utbildning), kursansvarig på flertalet kurser för blivande ämneslärare (inom den utbildningsvetenskapliga kärnan) främst på moment och kurser som inkluderar historiska perspektiv på et svenska skolväsendet, skolans värdegrundsarbete samt dess samhälleliga villkor. Centralt i de föreläsningar jag håller, och anlitas till att hålla, behandlas ofta mina egna kunskapsområden – d.v.s. skolans uppdrag och faktiska arbete med jämställdhet och likabehandling. Jag undervisar dock även som basgruppslärare i andra kurser främst inom ämneslärarprogrammet. I mina arbetsuppgifter ingår även att handleda och examinera lärarstudenter i deras examensarbeten inom såväl förskollärar- som ämneslärarprogrammen. Jag har även handlett flertalet studenter i uppsatsskrivande på andra ämnen/institutioner bl.a. inom historieämnet samt på institutionen för socialt arbete. Mina forskningsintressen återfinns inom såväl ämnet värdepedagogik som historia. Inom det värdepedagogiska fältet är mitt huvudsakliga fokus på skolans arbete med jämställdhet och likabehandling. Här önskar jag i framtiden få möjlighet att identifiera och problematisera värdegrundsarbetets fostrande uppdrag genom att blottlägga pedagogiska diskurser d.v.s. såväl normalitetskonstruktioner i värdegrundsarbetet praktik som dess presumerade mottagande – d.v.s. hur värdegrundsarbetet är tänkt att (om)forma framtidens medborgare. Inom historieämnet riktas mitt intresse åt familjen/äktenskapets och skilsmässans historia, såväl vad gäller samtida lagstiftningar som enskilda människors aktörskap. Övrigt Hösten 2014 var jag i franska Nantes genom ett Erasmusstipendium. Genom undervisning, olika typer av studiebesök på såväl universitet som grundskolor fick jag en djupare kunskap om såväl det franska skolväsendet som dess utbildningssystem. Framförallt gav undervisningen- mötet med blivande lärare och CPE (samt CPE:s arbete ute i skolorna), en ökad förståelse för franska och svenska lärares (o)lika förutsättningar att undervisa. Hösten 2014 ingick jag även i det större forskningsprojektet Smart Housing. Våren och hösten 2015 ingår jag i en projektgrupp vid Linnéuniversitetet som fått i uppdrag av universitets- och högskolerådet (UHR) att, under 2014-2016, undersöka möjligheterna för att utveckla lämplighets-/antagningsprov för tillträde till lärarutbildningarna. Projektledare är professor Per Gerrevall.

Publikationer

Artikel i tid­skrift (Referee­granskat)

Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt veten­skapligt)

Doktors­avhandling, mono­grafi (Övrigt veten­skapligt)