Zara Bersbo

Zara Bersbo

Universitetslektor
Institutionen för didaktik och lärares praktik Fakulteten för samhällsvetenskap
+46470708754
Spara kontaktuppgifter Ladda ner bild

Jag är i grunden utbildad ämneslärare i historia och religion. 2012 disputerade jag i ämnet historia vid Linneuniversitetet med avhandlingen "Rätt för kvinnan att blifva människa – fullt och helt”. Svenska kvinnors ekonomiska medborgarskap 1921-1971. I avhandlingen undersöks formandet av den politik som föregick det jämställdhetspolitiska arbete som inleddes i Sverige i början av 1970-talet. Särskilt intresse riktas mot att blottlägga de värderingar och självklara antaganden om kön, klass och civilstånd som kvinnors utökade rättigheter och ekonomiska och sociala förmåner under åren 1921-1971 grundades i, och hur dessa rent faktiskt kom att påverka olika kategorier kvinnors ekonomiska handlingsutrymme.

Tre statligt initierade utredningar står i centrum för analys: revisionsarbetet med giftermålsbalken som lagstadgades 1921; kvinnoarbetskommitténs undersökning av gifta kvinnors förvärvsarbete 1938, samt propositionen som låg till grund för att Sverige lämnade principen om sambeskattning 1971 till förmån för individuell/särbeskattning. Sammantaget visar studien att de rättigheter och välfärdsförmåner som följde på de olika statliga utredningarna inte var följder av reform- och kvinnovänlig politik i största allmänhet, utan grundade i liberal styrningsrationalitet där specifika kategorier kvinnor pekades ut som problematiska och som orsak till större samhällsproblem som sjunkande antal giftermål (1921), sjunkande antal födda barn (1938) samt brist på arbetskraft (1971). Samtida och självklara antaganden och förväntningar på kön, klass och civilstånd motiverade (styrde) kvinnor genom utökade rättigheter och förmåner till andra ekonomiska beteenden och praktiker än män, men också att olika kategorier kvinnor förhöll sig till, och använde de nyvunna rättigheterna olika. Förslagen på samhälleliga åtgärder som många gånger menades ”hjälpa kvinnor” generellt blev motsägelsefulla. I avhandlingen visas att samtidigt som åtgärderna utvidgade vissa kvinnors möjligheter att nå ekonomisk självständighet och oberoende osynliggjorde och/eller begränsade de andra kvinnors.

Kursansvar, undervisning och forskningsintressen

Jag är idag anställd lektor på institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP). Framförallt undervisar jag på ämneslärarutbildningen där områden om skolans styrning, organisation och värdegrundsarbete (jämställdhet och likabehandling) ligger mig närmast om hjärtat. Som lektor har jag såväl kurs- som examinatorsansvar. Jag har även varit väl involverad i blivande ämneslärares VFU (verksamhetsförlagda utbildning) som såväl kursansvarig, besökande lärande och examinator. Många besök på olika skolor runt om i Linnéuniversitetets partnerområden har det blivit under åren. Jag undervisar dock även på förskollärar- och grundlärarprogrammet främst genom föreläsningar om just skolans styrning och organisation men är även kursansvarig, handledare och examinator på förskollärarutbildningens avslutande självständiga arbete.

Mina forskningsintressen är spridda och ligger i gränslandet mellan historia, samhällskunskap, sociologi och (värde)pedagogik. Lagstiftning kring familjen/äktenskapet kopplat till handlingsutrymme och förväntat beteende idag, men framförallt ur ett historiskt perspektiv, ligger mig varmt om hjärtat. I ett pågående projekt utreds det historiska samhällsfenomenet Parklek. I projektet görs försök att genom ett historiskt perspektiv på parktantsverksamheten ca 1940-1970-tal nyansera bilden av den idag ”moderna” familjen och barntillsynen. Hur modern är den egentligen? Inom det värdepedagogiska fältet är mitt huvudsakliga intresse skolans arbete med jämställdhet och likabehandling/likvärdighet med specifikt intresse för ”pojkkris” och ”prestationsprinsessor”. Detta är ett återkommande tema jag även har i min undervisning och problematisering av skolans jämställdhetsarbete.

Övrigt

Att inneha en tjänst som lektor handlar inte endast om undervisning utan lektorer innehar även olika typer av uppdrag i olika råd och nämnder som kan ha universitets- fakultets eller institutionsutredande relevans. Många sådana uppdrag har det blivit genom åren. Innehar t.ex. sedan några år koordinatorsuppdrag för kompletterande pedagogisk utbildning för ämneslärare (KPU) vid Linnéuniversitetet. Uppdraget som koordinator handlar främst om att hålla ihop och utveckla programmet samt vara en länk mellan student och universitetet (och vise versa) I arbetet ingår även att representera KPU på ämneslärarnas programråd. Är även aktiv i fakultetens (FKH:s) utbildningsråd som arbetar med fakultetsövergripande kvalitetsarbete.

Hösten 2014 var jag i franska Nantes genom ett Erasmusstipendium. Genom undervisning, olika typer av studiebesök på såväl universitet som grundskolor fick jag där en djupare kunskap om såväl det franska skolväsendet som dess utbildningssystem. Framförallt gav undervisningen- mötet med blivande lärare och CPE (samt CPE:s arbete ute i skolorna), en ökad förståelse för franska och svenska lärares (o)lika förutsättningar att undervisa. Hösten 2014 ingick jag även i det större forskningsprojektet Smart Housing. Våren och hösten 2015 ingick jag i ett mycket intressant projekt vid Linnéuniversitetet där man prövade möjligheter att lämplighetspröva individer för tillträde till lärarutbildningarna. Projektet initierades av universitets- och högskolerådet (UHR). Projektledare var professor Per Gerrevall.

 

Publikationer

Artikel i tid­skrift (Referee­granskat)

Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt veten­skapligt)

Doktors­avhandling, mono­grafi (Övrigt veten­skapligt)