Energi och miljö, högskoleingenjör

Solvärme och solel är hett, vad gäller både användande och forskning. Forskningen rör inte bara de båda teknikerna för att producera värme respektive el var för sig, utan även den kombination av dem som kallas solhybrid.

Oskar Jonsson och Axel Nord har båda läst högskoleingenjörsprogrammet i energi och miljö vid Linnéuniversitetet. Deras examensarbete, som blev klart i våras, handlade om just solhybrider. Resultatet blev så lyckat att de nu belönats med ett av Sparbanksstiftelsen Kronans stipendier à 25 000 kr.

– Verkningsgraden hos en solcell sjunker med ökad temperatur. Genom att kyla solcellerna kan man få ut mer energi och dessutom ta vara på värme på köpet. Det betyder att det behövs en mindre yta med solpaneler med solhybridteknik än om man skulle ha separata solpaneler för utvinning av solvärme respektive solel, förklarar Axel och Oskar.

Förnybar energi är inne och samhällsnyttan stor. Under sitt examensarbete var Oskar och Axel med vid utvecklandet av en produkt av typen solhybrid. Bland annat gjorde de en beräkningsmodell för Excel, där man genom att mata in ett antal olika parametrar kan uppskatta lönsamheten hos en anläggning av solhybridtyp. Deras modell användes för att ta fram denna solhybrid, vilken nu är under utveckling till en färdig produkt.

Både Oskar och Axel läser vidare inom området, via en masterutbildning i Sustainable Energy Engineering. Vad är den viktigaste lärdom de dragit av sitt examensarbete?

– En sak vi har fått lära oss är att hela utvecklingsprocessen tar väldigt lång tid och att det är många olika parter involverade när man tar fram en produkt, berättar Oskar.

Martin gör exjobb om vindkraft

Tredje året gör studenterna exjobb. Martin och hans kompis skriver om vindkraft. Jag träffar Martin en tisdag strax innan påsk och ber honom berätta om utbildningen i Energi och miljö - inriktning bioenergiteknik.

Bioenergi - vad är det för dig, Martin?

Inom programmet handlar en hel del om bioenergi från trä, från skogen. Men inte bara, det finns mer...Jag gillar det förnyelsebara. Vi kollar på alla grenar inom energibranschen i utbildningen.

Själva programmet i sig är väldigt intressant. Jag har lärt mig sjukt mycket. Jag hade ju ett intresse för branschen, för energi, redan innan jag började plugga. Men även sånt jag inte trodde...har visat sig vara intressant. Det är till exempel kanske mer kemi än jag trodde, men de kunskaperna ger mig mycket.

Hur är kurserna?

De flesta kurserna känns nya och fräscha, väldigt up to date. Det går snabbt i branschen och man vill ju ha de senaste kunskaperna.

Vi har också mycket kontakt med näringslivet under utbildningen. Det är bra att kunna koppla ihop det man läser med verkligheten. Vi har till exempel gjort flera studiebesök på VEAB (Växjö Energi). När man var där första gången i ettan kändes det mest som kaos, en massa rör överallt och så. Men nu när vi var där för några veckor sedan kände jag verkligen att jag förstår hela processen, allt som sker där. Det som är streck och fyrkanter i boken är skönt att få se och höra om "på riktigt".

Genom hela utbildningen har vi haft väldigt kunniga och engagerade lärare, det gör mycket.

Exjobbet då, vad handlar det om?

Vi ska jämföra ett gammalt och ett nytt vindkraftverk. Även om det gamla inte tjänat ut sin livslängd kanske det lönar sig att ersätta det med ett nyare. För att ta reda på det ska vi göra det som heter livscykelanalys av båda och jämföra. Det är faktiskt ganska stor skillnad på de nya vindkraftverken jäfört tidigare. På Gotland har man bytt ut 30 gamla mot nya precis. Det finns väldigt mycket pengar att tjäna.

Spännande! Hur jobbar ni i praktiken?

Vi gör exjobbet i samarbete med Energikontor sydost. Där har vi en handledare som sitter i Karlskrona, som hjälper oss med mycket kunskap. Sen har vi hjälp både av vår professor och av en handledare som är expert på livscykelkostnadsanalyser. Just nu sitter jag här på campus och min kompis i Värnamo. Vi har kontakt via Skype flera gånger om dagen, så det funkar. Även vår handledare på energikontoret är med på flerpartssamtal där, det är bra.

Nu har vi kört ungefär tre veckor. Det kommer bli tufft, men samtidigt är det väldigt roligt. Det är ju mycket det här att jobba självständigt, det är en utmaning. Men vi är ganska disciplinerade, det funkar.

Hur är studierna nu jämfört gymnasiet?

Det är ju som sagt mer självständigt och så. Men framför allt känner jag att jag har ett annat driv! Det här har jag ju valt själv, jag vill ju själv det ska bli så bra som möjligt. Man blir engagerad på ett annat sätt. Jag har läst lite extra kurser också som jag tycker är kul, CAD och projektledning till exempel.

Snart dags att jobba?

Ja, nu är jag sugen på att börja jobba. Jag söker jobb nu, det finns en hel del att söka. Jag fick kontakt med ett norskt företag här på Amår (arbetsmarknadsdagarna), så jag väntar på besked om jag kommer på intervju. Man får se, det är ju också slumpen som styr. Jag vet ju ingenting vad som händer efter examen. Det känns både spännande och skrämmande!

Stina är både ansvarig projektledare för uppstart av matavfallsinsamlingen och ansvarig för lakvattenhanteringen i kommunen, vilket gör att ingen dag är den andra lik. 

– Eftersom matavfallsinsamlingen är ett projekt så blir dagarna olika beroende på var i projektet vi befinner oss. Arbetet med lakvattnet varierar också över året där det är mer aktivitet under sommaren än under vintern, säger hon. 

Ett omväxlande jobb

Arbetet är väldigt varierat eftersom det ingår många olika arbetsuppgifter i Stinas tjänst. Bland annat tar och analyserar hon vattenprover, skriver upphandlingsunderlag, går på kurser och nätverksträffar, håller i studiebesök, går på och håller i möten och informerar kommuninvånarna på olika sätt. 

– Det bästa med mitt jobb är helt klart att jag har så många olika arbetsuppgifter, men också att jag har en roll som gör att jag får leda och driva projekt framåt, säger hon.

Många yrken att välja bland

På Linnéuniversitetet läste hon högskoleingenjörsutbildningen Energi och miljö och så här i efterhand är hon fortfarande helt säker på att hon valde rätt utbildning. 

– Eftersom ingenjörsyrket lockade och jag hade ett stort intresse för miljön, så tänkte jag att den här utbildningen skulle passa mig - och så rätt jag hade! Energi och miljö ligger också väldigt rätt i tiden och det finns dessutom en uppsjö av yrken som man kan ha efter programmet, säger Stina.

Något som Stina har tagit med sig från utbildningen och som hon har stor nytta av i sitt arbete är kunskaperna i projektplanering. Att arbeta i projektform är också något som Stina vill göra i framtiden.

– Jag gillar att arbeta i projektform så det tror jag att jag vill fortsätta göra i framtiden också. Kanske att jag rent av startar eget någon dag, avslutar hon.

Vad gör energi- och miljöingenjörer?

I somras möttes lärare, några av våra tidigare studenter och ett tiotal av våra blivande studenter på programmet Energi och miljö – inriktning bioenergiteknik, högskoleingenjör. Programansvarig professor Björn Zethraeus hade bjudit in till en träff för att berätta mer om programmet och visa på vad man kan komma att jobba med efter utbildningen.

Tre tidigare studenter var på plats, Erik som redan jobbat ett par år, Johanna och Anders som blev klara förra våren.

Johanna Rothén jobbar sedan tio månader som utredningsingenjör på Gislaveds kommun.

- Det är lätt att ha en bild av att det är lite tråkigt att jobba på en kommun, men det stämmer verkligen inte, berättar hon. Jag får göra så mycket olika saker på jobbet både utvecklande och roliga saker, och lär mig allt möjligt från teknik till politik. Det är skitkul att jobba på kommunen! Och det behövs tusentals ingenjörer till våra kommuner de närmaste åren.

Vi får höra en del om hennes arbetsuppgifter. Under året som gått har Johanna gjort många saker – allt från att jobba med ett projekt att påverka skolbarnen att inte slänga så mycket mat, till att göra miljörapporter och kontrollprogram för kommunens avfallsdeponier. Ibland behövs provtagning av vatten, ibland kan det handla om att rita kartor i avancerade kartprogram. Hon beskriver att hon har stor nytta av de ingenjörskunskaper som utbildningen gett henne. Att vara bra på att skriva rapporter är också viktigt, något som studenterna tränat mycket under utbildningen.

- Att smälta till exempel ett ton aluminium som ska användas vid gjutning inom industrin kostar mycket energi. Från 20 grader, till 700 grader och tillbaka till 20 igen...Hur ska man använda energin på bästa sätt?

Anders Svensson berättar entusiastiskt om sitt jobb inom forskningskoncernen Swerea. Där jobbar han med att lära våra företag hur man ska ta tillvara energi och använda den så effektivt som möjligt. Han är med och driver olika projekt som handlar om att sprida kunskap och att få företag att tillsammans utveckla nya lösningar som är bättre ur energisynpunkt. I jobbet gör han allt från att skriva rapporter till att ta fram tydliga checklistor för att få till bättre rutiner i praktiken.

- Jag jobbade som fastighetsskötare några år innan jag började plugga, säger Anders, som är 28 idag. Att börja plugga den här utbildningen är det bästa valet jag någonsin gjort!

Anders berättar att han inte kunde föreställa sig att han bara några månader efter utbildningens slut skulle jobba på ett forskningsinstitut, ha ett stort projekt i famnen, och senare stå och redovisa det inför ett forskningsråd...

- Det handlar ofta om att ha ett helhetstänk, och att ge sig in i saker med känslan att det är klart det går!

- Visst var det jobbigt ibland också, under utbildningen, när det var dags att lämna in ännu en rapport. Men f-n vilken nytta jag har av det. Att kunna slänga fram en rapport till min chef, som jag vet är bra, att kunna göra på rätt sätt.

Sen handlar ju studietiden också om nöjen och vänner för livet, beskriver Anders, och får medhåll av gamla kursaren Johanna. Energistudenterna är ofta relativt små grupper, och kända för att ha bra sammanhållning.

Erik Blomgren (till vänster på bilden ovan) har varit ute och jobbat några år. Efter tips från en av lärarna på programmet sökte han ett jobb på Energikontor Sydost AB. 2010 började han och satt snart som projektledare för ett internationellt projekt om bioenergi. Det började med att han fick i uppgift att skriva en projektansökan , och när projektet trillade in hade den mer erfarna kollegan bytt jobb, och Erik fick ta jobbet. I projektet koordinerade han 7 partners från 5 länder. För ett år sedan var Erik och professor Björn Zethraeus tillsammans i Italien för att redovisa projektet inför professorer, doktorer, italiensk press etc. De olika länderna levererade olika saker in i projektet. Bland projektresultaten märktes bland annat en strategi för hur Estland ska jobba vidare med biogas.

Idag jobbar Erik som affärsrådgivare på Almi.

- En energiingenjör där, tänker ni kanske? Jag är ju en katt bland hermelinerna, mina 14 kollegor är ekonomer. Men faktum är att många nya affärsidéer och projekt idag handlar om energi, och det behövs ingenjörskunskaper. Att jag har erfarenhet av internationella projekt och EU-ansökningar bidrar ju förstås. Vi i Sverige kan bli mycket bätte på att söka EU-medel inom miljöområdet! Vill man jobba internationellt finns verkligen möjligheter. När jag jobbade på Energikontoret blev jag till exempel uppringd av ett spanskt företag som skulle etablera sig i Sverige, som erbjöd mig jobb...

Erik berättar också positivt om sin studietid. Utbildningen har bra koppling till näringslivet, och man har nära kontakt med lärarna.

- Man lär sig se helheter och göra ingenjörsmässiga bedömningar. Och det är så j-kla roligt!

Energi- och miljöprogrammet startades år 2006 och under sommaren 2015 gjordes en så kallad alumnstudie, för att se vart studenter som tagit examen från programmet nu arbetar och vad de tyckte om utbildningen.

De före detta studenterna, alumnerna, är positiva och nöjda med valet av utbildning. Programmet beskrivs som en bred och mångsidig utbildning som de nu har nytta av i sina nuvarande tjänster.

Alumnerna har tyckt att det varit ganska enkelt att få arbete inom området och flera av dem fick jobb redan innan examen. Alumnerna anser att framtiden för energi- och miljöområdet är mycket ljus. Branschen är expansiv och har god löneutveckling.

Lyssna på Ulrika Lindstrand som är ordförande Sveriges Ingenjörer. I podden sammanfattar hon ingenjörsåret 2020 och diskuterar de tydligaste ingenjörstrenderna kommande år. På denna länken kan du lyssna på Ulrika.