Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Varför valde du att läsa till ämneslärare?

– Sista året på gymnasiet började jag fundera på vad jag skulle göra härnäst.
Jag var faktiskt långt ifrån säker på vad jag ville jobba med i framtiden. Allt
jag egentligen visste var att jag vill att det ska kännas meningsfullt att gå till jobbet. Efter ett noggrant övervägande mellan de mest givande yrken jag kunde tänka mig, så som polis, brandman eller läkare, så föll valet slutligen på lärare eftersom jag ansåg att det var det yrke som passade mig bäst. Efter min första VFU upplevde jag läraryrket som meningsfullt på mer än ett sätt. Dels genom att jag får jobba med något jag kan för att jag älskar det (bild och historia) dels för att jag får chansen att hjälpa ungdomar att utvecklas.

Hur kom det sig att du började intressera dig för just de ämnen som du
inriktar dig på?

– Jag kommer från en väldigt kreativ familj och både bild och historia har varit stora intressen sedan barndomen. Just teckning och måleri har utvecklats från ett intresse till en passion jag inte kan tänka mig mitt liv utan. På gymnasiet gick jag det estetiska programmet, inriktning bild och form. Där utökades mitt intresse även för andra konstformer och jag insåg att bildämnet innebar så mycket mer än bara teckning.

Hur har dina ämnesstudier varit?

– Efter två år med historia och ett halvår med bildpedagogik har jag lärt mig
mycket, även om det varit stressigt och svårt ibland. Jag har fått en bättre
förståelse för vad kunskap innebär och varför det är så viktigt. Jag har också
insett att kombinationen historia och bild var ett utmärkt val eftersom kunskap i det ena ämnet många gånger kan användas i det andra ämnet. Inom ämnet historia är bilder ett sätt att skapa inlevelse och förståelse för dåtidens
människor och problem. Inom bildämnet är historia viktigt eftersom det visar hur människor använt bild i olika syften och på olika vis.

– Inom bildpedagogiken så är arbetet jämnt fördelat mellan teori och praktiskt arbete. Båda delarna kan vara minst lika intressanta, särskilt med tanke på att de ofta kompletterar varandra. Det projekt jag personligen har tyckt varit mest spännande var Design X. Det gick ut på att designa ett skåp till en specifik målgrupp och samtidigt dokumentera och reflektera över designprocessen. Det var spännande att inse hur mycket tanke som faktiskt ligger bakom design och kreativt skapande, samt att lära sig nya tekniker och metoder att utveckla idéer.

Vad inspirerar dig och vad är det som är mest utmanande med din
utbildning och varför?

– Mycket av det jag lär mig i bildpedagogiken har jag inte bara nytta av som
lärare utan även i mitt liv utanför skolan, detta upplever jag som inspirerande
och det ger mig en stark motivation. Jag är inte bara här för att bli lärare utan
för att även växa som människa.

– Det mest utmanande är att lära sig saker man tidigare inte haft särskilt stort engagemang i. Alla har sitt favoritområde och det är lätt att man blir insnöad på det området (mitt har alltid varit teckning). Men jag har på senare tid fått ett större intresse för digitalt skapande i och med att jag inte längre upplever det som en omöjlig uppgift att lära mig hantera verktygen. Att ta sig an utmaningar är stimulerande och att klara av dem är både betryggande och motiverande.

Hur upplever du den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU)?

– Jag har haft 5 veckors VFU i historia. Under den perioden började jag känna mig mer säker i rollen som lärare och fick bättre insikt i vad det innebar. Att min VFU blev en lärorik och positiv upplevelse beror mycket på att jag hade en oerhört bra handledare som var både erfaren och trygg i sin roll som lärare. Jag fick göra en bildanalys på elever i 9:an som gick ut på att analysera olika propagandabilder från andra världskriget. Eleverna klarade uppgiften väldigt bra och det blev ett tydligt bevis på hur bild även kan användas utanför bildsalen för att öva saker som källkritik och fördjupa förståelsen.

Tror du att utbildningen hjälper dig att kunna göra skillnad? På vilket
sätt?

– Nästan allt vi gör på utbildningen har en didaktisk koppling och vi får regelbundet öva på att skapa uppgifter som på bästa sätt kan stimulera till lärande. Utbildningen ger mig även kunskaper om de problem och utmaningar som jag möjligen kommer att stå inför i framtiden och olika tankar kring lösningar på dess problem. På detta sätt förbereder utbildningen mig för min roll som lärare och ger mig förutsättningar till att göra skillnad i framtiden.

Hur ser du på den kommande lärarrollen?

– Jag vill hjälpa ungdomar att utvecklas som människor. Min viktigaste uppgift som lärare är att förse elever med goda förutsättningar för att de ska kunna tillgodose kunskap och fördjupa sin förståelse inom olika ämnen. Jag vill också ge dem möjlighet att utveckla ett självständigt och analytiskt tänkande vilket är förutsättningar till insikt och förståelse, vilket i sin tur är viktigt för att de ska kunna navigera sig i livet.

För Alva som nu läser andra termin på ämneslärarprogrammet innebar VI-dagarna att hon direkt fick komma ut i skolans värld.

– När jag började på mina ämnesstudier hade jag ingen aning om hur läraryrket fungerar berättar Alva. Genom VI-dagarna har jag fått en inblick i hur skolan fungerar och har fått testa på att undervisa, vilket direkt gav mig en bekräftelse på att det är lärare jag vill bli.

Fanny läser nu sitt andra ämne och upplever att VI-dagarna i skolan, bidrar till en kontinuitet och att det är ett sätt att bli påmind om att det är lärare hon ska bli.

– Det är lätt att fastna i de ämnesteoretiska studierna, men nu får våra kunskaper en naturlig koppling till skolans värld.

Uppgifter kopplas direkt till skolans verklighet

Under VI-dagarna har de uppgifter som kopplas såväl till kursens mål som till skolans verklighet. Under hösten har de bland annat jobbat med styrdokumenten för ämnet historia.

– På universitetet gick vi igenom hur kursplanerna för ämnet historia ser ut, vilket syfte och innehåll undervisningen ska ha samt vilka mål och kunskapskrav eleverna ska uppnå. När vi var ute i skolan kunde vi sedan observera och intervjua läraren om hur deras planering och arbete kring styrdokumenten ser ut berättar Fanny.

Stor användning av varandras kunskaper

Fanny och Alva gör sina VI-dagar tillsammans och har haft stor glädje av varandras kunskaper. Att de har kommit olika långt i sin utbildning ser de som ett plus.

– Jag är väldigt glad att jag har haft Fanny med mig, det är mycket som ska planeras när man är ny och inte har varit ute i skolans värld tidigare säger Alva.

– Det är skönt att vara två som har tänkt igenom en lektionsplanering. Det är många frågor som ska besvaras. Vad får eleverna ut av lektionen? Håller materialet tidsmässigt? Nu kan vi tillsammans bolla fram en idé och ge varandra stöd berättar Fanny.

Bättre förberedda för sin yrkesroll som lärare

Båda två är överens om att de ser VI-dagarna som ett bra komplement till de längre perioderna av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och att de känner sig bättre förberedda för sin yrkesroll som lärare.

– VI-dagarna är ett första steg, där vi får komma ut i skolan i lagom takt, efter det blir det inte så stort när det är dags för en längre VFU-period. Jag känner mig mer förberedd och får erfarenheter som gör mig säkrare säger Alva.

– VI-dagarna gör att vi får chans att möta olika lärare och olika elevgrupper. Genom att se hur de löser olika situationer kan vi hämta inspiration och låna idéer för att skapa en verktygslåda för vår egen lärarroll avslutar Fanny.