Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
Ingång bild 330 hpLärare påverkar människors framtid varje dag. Ämneslärarprogrammet är utbildningen för dig som vill undervisa ungdomar och inspirera till lärande.
Utbildningen består till stor del av ämnesstudier. Du söker till programmet med ett ingångsämne och väljer sedan ytterligare ett ämne under utbildningens gång. Programmet är i normalfallet 300 hp (5 år). Beroende på vilka ämnen du kombinerar kan programmet bli en termin längre dvs 330 hp (5,5 år). I studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) utvecklar du generella lärarkunskaper i bland annat ledarskap, konflikthantering, bedömning och betygsättning.
Programmet innehåller 20 veckors verksamhetsförlagd utbildning (VFU) där du studerar och praktiserar läraryrket på en skola.
Inom ämneslärarprogrammet finns det goda möjligheter till studier och VFU utomlands.
Undervisa i bild
Visuell kultur har stor betydelse för barn och ungdomars identitetsskapande och omvärldsuppfattning. Att undervisa i ämnet bild är att undervisa i ett kreativt ämne som ligger nära barns och ungdomars sätt att kommunicera. Bildpedagogik handlar om bilden som språkligt uttryck i olika sammanhang. I utbildningen får du lära dig bildkommunikation, semiotik, färgsystematik, formteori och kompositionslära, foto, film och digital bildbehandling. Du får också kunskap om det visuellas betydelse ur ett kognitivt perspektiv med fokus på lärande. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, uppgifter och laborationer. Kursen tillämpar ett kreativt arbetssätt, där teori, praktik, tekniskt kunnande och konstnärliga överväganden samverkar i ett didaktiskt sammanhang.
Förkunskapskrav och antagningsprov ingång bild
För att vara behörig till Ämneslärarprogrammet ingång bild krävs: Grundläggande behörighet samt Engelska B, Samhällskunskap A (Områdesbehörighet 6 c). eller Engelska 6 samt Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (Områdesbehörighet A6 c).
Utöver detta krävs godkänt på Linnéuniversitetets antagningsprov för ämneslärarprogrammet ingång bild.
Vi tillämpar antagningsprov för att du och vi skall få bekräftelse på att du har förmåga att tillgodogöra dig utbildningen.
Så här ansöker du:
1. Ansök till programmet via www.antagning.se, anmälningsperioden är 15 mars - 19 april.
2. Skicka antagningsprovet digitalt (4 inlämningsuppgifter) till: bildantag@lnu.se senast den 27 maj.
Besked om bedömning av antagningsprov ges av Linnéuniversitetet i början av juni. Obs! Besked från Linnéuniversitetet om godkänt antagningsprov innebär inte att du antagits till lärarutbildningen.
Antagningsbesked skickas ut i början av juli. Glöm inte att tacka ja till din plats om du blir antagen.
Antagningsförfarande, urval och bedömning av behörighetsprov
Antagningsprovets inlämningsuppgifter består av tre bilder, och en skriven text, vilka samtliga inlämnas i digital form. (Se särskild text om antagningsprov.) Den sökande skickar digitalt in dessa fyra dokument, som vid ett särskilt bedömningstillfälle bedöms anonymt av en bedömningskommitté bestående av fem lärare på bildavdelningen vid Linnéuniversitetet. Bedömning sker utifrån särskilda kriterier, samlade i ett särskilt protokoll som följs vid bedömningstillfället. I de fall man inte får godkänt på antagningsprovet görs en notering om var bristen har funnits. Resultat på respektive uppgifts kriterier noteras och sammanställs i ett protokoll som upprättas för varje sökande, och arkiveras i enlighet med gällande lag. Beslut om behörighet kan överklagas.
När bedömningskommittén har gjort sina bedömningar av de sökandes prover skickas protokollet från bedömargruppen till antagningsenheten vid Lnu. Dessa kontrollerar de sökandes grundläggande behörighet samt den särskilda behörigheten. Därefter genomförs ett urval bland behöriga sökande om det behövs.
Urval
Platserna fördelas mellan behöriga studenter, dels de som antas på betyg och godkänt antagningsprov och dels de som antas på högskoleprov och godkänt antagningsprov.
Mer information
Maria Stam, ansvarig för bildpedagogik inom lärarprogrammet på Linnéuniversitetet, institutionen för musik och bild, e-post: maria.stam@lnu.se
Ämneskombinationer
Under andra terminen söker du till ditt ämne 2 inom programmet. Med bild som ingångsämne kan du söka till följande ämne 2 i Kalmar eller Växjö, förutsatt att kurserna startar aktuell termin. Urval sker i de fall det är begränsat antal platser. Vilka förkunskapskrav som gäller för respektive ämne ser du i utbildningsplanen.
Studieort Kalmar
biologi
engelska
geografi
historia
psykologi
Studieort Växjö
engelska
franska
franska – första terminen i Frankrike
geografi
historia
matematik
religionskunskap
spanska
spanska – första terminen i Spanien
svenska som andraspråk
tyska
tyska– första terminen i Tyskland
Ämnena musik, svenska och samhällskunskap måste omfatta 120 hp för att ge behörighet att undervisa i dessa ämnen. Vill du bli lärare i något av dessa ämnen ska du därför söka det som ingångsämne.
Karriär
Utbildningen ger behörighet att undervisa i gymnasiet och grundskolans årskurs 7 – 9. I ämnena bild, musik samt idrott och hälsa ger utbildningen även behörighet för undervisning i grundskolans årskurs 1-6.
Examen
Ämneslärarexamen på avancerad nivå.
Kontaktpersoner
Bildlärarutbildningens lokaler
Bildlärarutbildningen finns i nybyggda lokaler, centralt beläget i hamnen med fantastisk utsikt över Kalmarsund och Kalmar slott.
Det centrala läget innebär att studenterna är nära kommunikationer och kulturinstitutioner. Man har även en närhet till andra skolämnen som bild representerar såsom media och design. Vi har gemensamma verkstäder för trä, metall, papper och tryck ihop med media och design samt en fantastisk bildateljé!
Det är inspirerande att se människor utvecklas
Erika uppskattar att studenterna under utbildningen får utrymme för sin kreativitet, att de lär sig att förfina sitt eget skapande och hon tycker att den verksamhetsförlagda delen av utbildningen förbereder studenterna för yrkeslivet.
Läs intervjun med Erika
- Jag är uppvuxen i Stockholm och har även bott i Skottland en period innan jag landade på Öland, där jag läste upp min högskolebehörighet på Ölands Folkhögskola. Jag har bott i Kalmar i snart tio år. Jag fastnade för de härliga människorna, för det historiskt intressanta Kalmar, samt för närheten till Öland. Kalmar är en välkomnande stad, med ett lugnt tempo och en mysig befolkning. Det är lätt att trivas och svårt att se sig själv bo någon annanstans. Därför föll det sig naturligt att söka till Linnéuniversitetet i Kalmar.
Erika uppskattar att lärarna alltid har tid för studenterna om de har några frågor och att studenterna under utbildningen gång får utrymme för sin kreativitet.
- Jag upplever att lärarna alltid har tid för en. Att läsa på universitet är en utmaning för de flesta, men den härliga lärarkåren gör utmaningarna utvecklande och intressanta. Vi har också våra lokaler vid hamnen med utsikt över Kalmar Slott. Att läsa bildpedagogik är som att ta på sig ett par glasögon och se sin omvärld med utökad skärpa. De bilder som omger en blir aldrig mer densamma när man lärt sig om exempelvis blickposition, genusanalys och semiotik. Det finns också utrymme för den egna kreativiteten och samtidigt får vi lära oss att förfina vårt eget skapande.
Samtidigt som det är en utvecklande utbildning finns det också utmaningar att möta som student.
- Det är en utmaning att pusha fram kreativitet och att slutföra kreativa arbeten under deadline, eftersom man som studerande behöver möta inlämningsdatum på ett sätt som man inte gör i sitt privata skapande. Överlag är detta nyttigt eftersom man lär sig arbeta effektivt.
Verksamhetsförlagd utbildning
Under utbildningen har studenterna så kallade VI-dagar, verksamhetsintegrerad praktik, samt VFU, verksamhetsförlagd utbildning. Under VI-dagarna besöker man som student en skola och observerar en lärare i det dagliga arbetet. Under VFU så tar du ett större ansvar i samband med undervisningen.
- Jag har varit ute på en VFU. Då observerade jag först lektioner och höll i kortare moment i klassrummet. Därefter planerade och genomförde jag projekt för tre olika klasser. VFU är en bra möjlighet att få testa sina kunskaper och samtidigt känns det tryggt att ha en handledare under processen. Att bolla stora koncept
som pedagogik och didaktik med andra lärare och att observera och delta i deras lektioner är ett otroligt viktigt lärotillfälle för alla som vill bli lärare.
Om du har ett intresse för att förmedla kunskap tror Erika att ämneslärarprogrammet kan vara något för dig.
- Om man finner glädje i att förklara, hjälpa och motivera andra människor i syfte att fördjupa deras förståelse, då kan man bli en bra lärare. Det handlar om att ha en hunger för kunskap och att finna glädje i att se andra människors utveckling. Om det tilltalar dig, så ska du läsa ämneslärarprogrammet.
Bild handlar om att kunna uttrycka sig i andra former än skrift
Henrik ville jobba med något där han kunde göra skillnad och fastnade för ämneslärarprogrammet med ingång bild. Han tycker att bildsalen vid kajen i Kalmar är något extra och att den verksamhetsförlagda delen av utbildningen är utvecklande.
Läs intervjun med Henrik
- Efter gymnasiet började jag jobba inom handeln. Jag utvecklades till en bra lagspelare och började även coacha medarbetare vilket jag tyckte var väldigt givande. Tillslut kom jag till en punkt i livet där jag kände att det fattades något, jag ville göra skillnad. En kväll satt jag och kikade runt på antagning.se och klickade in mig på ämneslärarprogrammet med bild som huvudämne och kände direkt att det skulle passa mig. Linnéuniversitet var ett naturligt val eftersom jag lever och bor i Kalmar sedan 16 år tillbaka tillsammans med min sambo.
Henrik trivs både med sin utbildning och att bo i Kalmar. Han nämnder att bildsalen är en speciell plats att vara på.
- Som Kalmarbo är det en ynnest att få studera här, särskilt nu när universitet är samlat på ett ställe vid kajen. Bildsalen ligger på tredje våningen med utsikt över sundet och Kalmar slott. Takhöjden bidrar till ett fantastiskt ljus och för en kreativ själ är detta verkligen en speciell plats att vara på. Kalmar är en väldigt fin stad med mycket vackra byggnader.
För Henrik handlar bild inte bara om att rita och det är viktigt att förmedla det till eleverna.
- Bild handlar om att kunna förstå, tolka, uttrycka och presentera i andra medel än tal och skrift. I dagens informationssamhälle matas vi med bilder och uttryck och det är det viktigt att kunna tolka dem. Bild är ett uttrycksmedel som vidgar perceptionen kring hur saker och ting fungerar och gynnar elevernas kreativitet i andra ämnen.
Verksamhetsintegrerad praktik och verksamhetsförlagd utbildning
Under utbildningen har studenterna så kallade VI-dagar, verksamhetsintegrerad praktik, samt VFU, verksamhetsförlagd utbildning. Under VI-dagarna besöker man som student en skola och observerar en lärare i det dagliga arbetet. Under VFU så tar du ett större ansvar i samband med undervisningen.
- VI-dagarna gick ut på att vi fick gå med en utvald lärare ett par dagar varannan vecka på antingen en gymnasieskola eller på högstadiet för att se hur det ser ut på fältet. Den verksamhetsförlagda utbildningen pågick under fem veckor och där föll det sig naturligt att man undervisar mer och. Det var extremt roligt att få göra VFU. Mötet med eleverna är svårslaget.
Om du vill göra skillnad så tror Henrik att ämneslärarutbildningen är något för dig.
- Vill man göra skillnad så är lärarjobbet något att satsa på och det behövs fler lärare. Om det är något som aldrig kommer att gå ur tiden så ligger nog skolan på topp.
Projekt som ger ämneslärarstudenter mer tid ute i skolan
Projektet med att ge studenter på ämneslärarprogrammet mer tid i skolan startade höstterminen 2017. Det pågår i flera av de ämnen som har studieort Kalmar. Projektet innebär att studenterna får 5-10 verksamhetsintegrerade dagar per termin under sina ämnesstudier, vilket ger en tydligare koppling mellan teori och praktik och innebär att studenterna tidigt får erfarenhet av läraryrket. Målet är att studenterna ska öka sin tid i skolan under utbildningen och känna sig mer förberedda för sin yrkesroll som lärare.
Fanny Valter Edström och Alva Bergstrand läser till ämneslärare och har haft verksamhetsintegrerade dagar, så kallade VI-dagar, på schemat inom sina ämnesstudier sedan i höstas.
Läs hela intervjun med Fanny och Alva
För Alva som nu läser andra termin på ämneslärarprogrammet innebar VI-dagarna att hon direkt fick komma ut i skolans värld.
– När jag började på mina ämnesstudier hade jag ingen aning om hur läraryrket fungerar berättar Alva. Genom VI-dagarna har jag fått en inblick i hur skolan fungerar och har fått testa på att undervisa, vilket direkt gav mig en bekräftelse på att det är lärare jag vill bli.
Fanny läser nu sitt andra ämne och upplever att VI-dagarna i skolan, bidrar till en kontinuitet och att det är ett sätt att bli påmind om att det är lärare hon ska bli.
– Det är lätt att fastna i de ämnesteoretiska studierna, men nu får våra kunskaper en naturlig koppling till skolans värld.
Uppgifter kopplas direkt till skolans verklighet
Under VI-dagarna har de uppgifter som kopplas såväl till kursens mål som till skolans verklighet. Under hösten har de bland annat jobbat med styrdokumenten för ämnet historia.
– På universitetet gick vi igenom hur kursplanerna för ämnet historia ser ut, vilket syfte och innehåll undervisningen ska ha samt vilka mål och kunskapskrav eleverna ska uppnå. När vi var ute i skolan kunde vi sedan observera och intervjua läraren om hur deras planering och arbete kring styrdokumenten ser ut berättar Fanny.
Stor användning av varandras kunskaper
Fanny och Alva gör sina VI-dagar tillsammans och har haft stor glädje av varandras kunskaper. Att de har kommit olika långt i sin utbildning ser de som ett plus.
– Jag är väldigt glad att jag har haft Fanny med mig, det är mycket som ska planeras när man är ny och inte har varit ute i skolans värld tidigare säger Alva.
– Det är skönt att vara två som har tänkt igenom en lektionsplanering. Det är många frågor som ska besvaras. Vad får eleverna ut av lektionen? Håller materialet tidsmässigt? Nu kan vi tillsammans bolla fram en idé och ge varandra stöd berättar Fanny.
Bättre förberedda för sin yrkesroll som lärare
Båda två är överens om att de ser VI-dagarna som ett bra komplement till de längre perioderna av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och att de känner sig bättre förberedda för sin yrkesroll som lärare.
– VI-dagarna är ett första steg, där vi får komma ut i skolan i lagom takt, efter det blir det inte så stort när det är dags för en längre VFU-period. Jag känner mig mer förberedd och får erfarenheter som gör mig säkrare säger Alva.
– VI-dagarna gör att vi får chans att möta olika lärare och olika elevgrupper. Genom att se hur de löser olika situationer kan vi hämta inspiration och låna idéer för att skapa en verktygslåda för vår egen lärarroll avslutar Fanny.
"Som lärare vill jag inspirera och engagera ungdomarna som jag undervisar"
Viktor Lindström läser till ämneslärare i bild. Med ett stort intresse för ämnet hoppas han kunna inspirera till kunskap och kreativitet hos ungdomarna som han undervisar.
Läs hela intervjun med Viktor
Varför valde du att läsa till ämneslärare?
– Jag valde att läsa till ämneslärare för att det kändes som någonting meningsfullt och viktigt att arbeta med, speciellt eftersom att det innebär att man kan få lära ut om någonting man verkligen bryr sig om, och tanken på att få inspirerar andra i framtiden kändes för mig intressant och motiverande.
Hur kom det sig att du började intressera dig för just de ämnen som du inriktar dig på?
– Jag har alltid varit intresserad av bild och när jag var runt 17 kände jag att om det var någonting jag ville arbeta med skulle det vara just det. Ämneslärarprogrammet passade bra för mig då jag också tycker om att arbeta med människor, det gick att få ut det bästa från båda sidorna. Ämnesstudierna har varit väldigt roliga och lärorika, när jag påbörjade utbildningen upptäckte jag snabbt att det var mycket jag inte kunde eller behärskade, men tack vare alla engagerade och entusiastiska lärare känner jag att jag har tagit flera steg i rätt riktning. Jag har förstås lång väg kvar, men varje dag bjuder på nya upplevelser och jag tror inte att jag har upplevt en enda tråkig dag i skolan sen jag började studera.
Hur har dina ämnesstudier varit?
– Bildämnet är brett och bjuder på många olika sorters studier, vi har haft praktiska moment som teckning och måleri, fotokurser och tredimensionellt gestaltande, men även teoretiska delar som konsthistoria. Naturligtvis inriktar sig också utbildningen på läraryrket i sig, och den didaktiska aspekten har alltid lyfts fram i allting vi gör, vilket jag tycker är särskilt intressant. När man väl kommer och ska börja undervisa tror jag att jag kommer ha stor nytta av att känna till bildämnets roll för lärande.
Vad inspirerar dig och vad är det som är mest utmanande med din utbildning och varför?
– Genom högstadiet och särskilt gymnasiet hade jag många lärare som var inspirerande och som gjorde sina ämnen intressanta, och jag hoppas att jag kan bli något liknande. Det är en tanke som driver mig, men det är ju inte helt enkelt att bli en sådan lärare. I min utbildning så här långt har jag upptäckt flera utmanande saker, som Photoshop, vilket jag behärskar dåligt och som jag känner att jag måste förbättra mig inom innan jag är redo att börja undervisa.
Tror du att utbildningen hjälper dig att kunna göra skillnad? På vilket sätt?
– Jag hoppas att utbildningen leder till att jag en dag kan göra skillnad, det kanske inte blir någon större skillnad men för mig känns det inte så viktigt hur stor den är, bara att kunna inspirera någon känns tillräckligt. Lärare jag har haft har gjort skillnad för mig och jag tror det bästa jag kan göra är att försöka göra samma sak.
Hur ser du på den kommande lärarrollen?
– Som lärare tror jag att det viktigaste är att försöka överföra ett engagemang eller intresse till eleverna, samtidigt som det naturligtvis är viktigt att man lär ut de nödvändiga kunskaperna om ämnet. Som bildlärare vill jag göra min del för att höja bildämnets värde i skolan.
"Jag vill hjälpa ungdomar att utvecklas som människor"
Denise Öberg läser till ämneslärare i bild och historia. Ämnen som intresserar och utmanar henne. I sin roll som lärare vill hon hjälpa ungdomar att utvecklas som människor.
Läs hela intervjun med Denise
Varför valde du att läsa till ämneslärare?
– Sista året på gymnasiet började jag fundera på vad jag skulle göra härnäst.
Jag var faktiskt långt ifrån säker på vad jag ville jobba med i framtiden. Allt
jag egentligen visste var att jag vill att det ska kännas meningsfullt att gå till jobbet. Efter ett noggrant övervägande mellan de mest givande yrken jag kunde tänka mig, så som polis, brandman eller läkare, så föll valet slutligen på lärare eftersom jag ansåg att det var det yrke som passade mig bäst. Efter min första VFU upplevde jag läraryrket som meningsfullt på mer än ett sätt. Dels genom att jag får jobba med något jag kan för att jag älskar det (bild och historia) dels för att jag får chansen att hjälpa ungdomar att utvecklas.
Hur kom det sig att du började intressera dig för just de ämnen som du
inriktar dig på?
– Jag kommer från en väldigt kreativ familj och både bild och historia har varit stora intressen sedan barndomen. Just teckning och måleri har utvecklats från ett intresse till en passion jag inte kan tänka mig mitt liv utan. På gymnasiet gick jag det estetiska programmet, inriktning bild och form. Där utökades mitt intresse även för andra konstformer och jag insåg att bildämnet innebar så mycket mer än bara teckning.
Hur har dina ämnesstudier varit?
– Efter två år med historia och ett halvår med bildpedagogik har jag lärt mig
mycket, även om det varit stressigt och svårt ibland. Jag har fått en bättre
förståelse för vad kunskap innebär och varför det är så viktigt. Jag har också
insett att kombinationen historia och bild var ett utmärkt val eftersom kunskap i det ena ämnet många gånger kan användas i det andra ämnet. Inom ämnet historia är bilder ett sätt att skapa inlevelse och förståelse för dåtidens
människor och problem. Inom bildämnet är historia viktigt eftersom det visar hur människor använt bild i olika syften och på olika vis.
– Inom bildpedagogiken så är arbetet jämnt fördelat mellan teori och praktiskt arbete. Båda delarna kan vara minst lika intressanta, särskilt med tanke på att de ofta kompletterar varandra. Det projekt jag personligen har tyckt varit mest spännande var Design X. Det gick ut på att designa ett skåp till en specifik målgrupp och samtidigt dokumentera och reflektera över designprocessen. Det var spännande att inse hur mycket tanke som faktiskt ligger bakom design och kreativt skapande, samt att lära sig nya tekniker och metoder att utveckla idéer.
Vad inspirerar dig och vad är det som är mest utmanande med din
utbildning och varför?
– Mycket av det jag lär mig i bildpedagogiken har jag inte bara nytta av som
lärare utan även i mitt liv utanför skolan, detta upplever jag som inspirerande
och det ger mig en stark motivation. Jag är inte bara här för att bli lärare utan
för att även växa som människa.
– Det mest utmanande är att lära sig saker man tidigare inte haft särskilt stort engagemang i. Alla har sitt favoritområde och det är lätt att man blir insnöad på det området (mitt har alltid varit teckning). Men jag har på senare tid fått ett större intresse för digitalt skapande i och med att jag inte längre upplever det som en omöjlig uppgift att lära mig hantera verktygen. Att ta sig an utmaningar är stimulerande och att klara av dem är både betryggande och motiverande.
Hur upplever du den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU)?
– Jag har haft 5 veckors VFU i historia. Under den perioden började jag känna mig mer säker i rollen som lärare och fick bättre insikt i vad det innebar. Att min VFU blev en lärorik och positiv upplevelse beror mycket på att jag hade en oerhört bra handledare som var både erfaren och trygg i sin roll som lärare. Jag fick göra en bildanalys på elever i 9:an som gick ut på att analysera olika propagandabilder från andra världskriget. Eleverna klarade uppgiften väldigt bra och det blev ett tydligt bevis på hur bild även kan användas utanför bildsalen för att öva saker som källkritik och fördjupa förståelsen.
Tror du att utbildningen hjälper dig att kunna göra skillnad? På vilket
sätt?
– Nästan allt vi gör på utbildningen har en didaktisk koppling och vi får regelbundet öva på att skapa uppgifter som på bästa sätt kan stimulera till lärande. Utbildningen ger mig även kunskaper om de problem och utmaningar som jag möjligen kommer att stå inför i framtiden och olika tankar kring lösningar på dess problem. På detta sätt förbereder utbildningen mig för min roll som lärare och ger mig förutsättningar till att göra skillnad i framtiden.
Hur ser du på den kommande lärarrollen?
– Jag vill hjälpa ungdomar att utvecklas som människor. Min viktigaste uppgift som lärare är att förse elever med goda förutsättningar för att de ska kunna tillgodose kunskap och fördjupa sin förståelse inom olika ämnen. Jag vill också ge dem möjlighet att utveckla ett självständigt och analytiskt tänkande vilket är förutsättningar till insikt och förståelse, vilket i sin tur är viktigt för att de ska kunna navigera sig i livet.
Kalmar – studentstaden vid havet
Mitt i Kalmar, precis vid havet, ligger universitetet i lokaler som invigdes 2021. I Kalmar är allt nära och du har cykelavstånd till universitetet var du än bor i staden.
För dig som ny student finns det en bostadsgaranti. Det betyder att du har rätt till ett studentboende inom två månader.
Kalmar kommun har runt 70 000 invånare. Här finns ett starkt näringsliv med många företag som är ledande inom grön näring, e-handel och e-hälsa, så det finns gott om möjligheter att knyta kontakter inför arbetslivet.
Kalmar har ett kulturhistoriskt centrum och har flera gånger korats till Sveriges sommarstad. Kanske på grund av alla soltimmar, stränder, och konserter. Dessutom är Öland bara en bro bort.