Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
Ingång idrott och hälsa 330 hpLärare påverkar människors framtid varje dag. Ämneslärarprogrammet är utbildningen för dig som vill undervisa ungdomar och inspirera till lärande.
Utbildningen består till stor del av ämnesstudier. Du söker till programmet med ett ingångsämne och väljer sedan ytterligare ett ämne under utbildningens gång. Programmet är i normalfallet 300 hp (5 år). Beroende på vilka ämnen du kombinerar kan programmet bli en termin längre dvs 330 hp (5,5 år). I studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) utvecklar du generella lärarkunskaper i bland annat ledarskap, konflikthantering, bedömning och betygsättning.
Programmet innehåller 20 veckors verksamhetsförlagd utbildning (VFU) där du studerar och praktiserar läraryrket på en skola.
Inom ämneslärarprogrammet finns det goda möjligheter till studier och VFU utomlands.
Undervisa i idrott
Idrott och hälsa är ett mycket varierande ämne. Du får bland annat studera fysisk aktivitet, idrott, friluftsliv, hälsa, kroppen, barn och ungdomar utifrån olika perspektiv. Studierna bedrivs i skiftande miljöer under olika årstider för att ge dig erfarenheter och kunskaper som på bästa sätt förbereder dig för det kommande yrket som lärare.
Ämneskombinationer
Under andra terminen söker du till ditt ämne 2 inom programmet. Med idrott och hälsa som ingångsämne kan du söka till följande ämne 2 i Kalmar eller Växjö, förutsatt att kurserna startar aktuell termin. Urval sker i de fall det är begränsat antal platser. Vilka förkunskapskrav som gäller för respektive ämne ser du i utbildningsplanen.
Studieort Kalmar
biologi
engelska
geografi
historia
psykologi
Studieort Växjö
engelska
franska
franska – första terminen i Frankrike
geografi
historia
matematik
religionskunskap
spanska
spanska – första terminen i Spanien
svenska som andraspråk
tyska
tyska– första terminen i Tyskland
Ämnena musik, svenska och samhällskunskap måste omfatta 120 hp för att ge behörighet att undervisa i dessa ämnen. Vill du bli lärare i något av dessa ämnen ska du därför söka det som ingångsämne.
Karriär
Utbildningen ger behörighet att undervisa i gymnasiet och grundskolans årskurs 7 – 9. I ämnena bild, musik samt idrott och hälsa ger utbildningen även behörighet för undervisning i grundskolans årskurs 1-6.
Examen
Ämneslärarexamen på avancerad nivå.
Läs hela intervjun med Elin och Axel
Läs hela intervjun med Elin och Axel
Utbildningen till ämneslärare består till stor del av ämnesstudier. Du söker till programmet med ett ingångsämne och väljer sedan ytterligare ett ämne under utbildningens gång. Elin och Axel hade olika utgångspunkter när de valde sina ämnen.
– Jag är intresserad av ämnena som jag har valt. Mitt första ämne är svenska. Då jag är en person som tycker om att vara fysiskt aktiv, blev idrott och hälsa sedan ett naturligt val. Med mina studier inom ämnet så har intresset ökat ännu mer och jag planerar att ytterligare fördjupa mig i ämnet idrottsvetenskap berättar Elin.
– Jag var lite äldre när jag sökte min utbildning och var mest intresserad av pedagogiken. Jag har varit i roller tidigare där det har krävts pedagogik för att lösa uppkomna situationer. Jag hade mer ett allmänt idrottsintresse, men nu får jag en bred utbildning inom idrott med fokus på hälsofrågor vilket är stimulerande säger Axel.
Idrott och hälsa – både teori och praktik
Idrott och hälsa är ett mycket varierande ämne, där teori och praktik går hand i hand. Elin och Axel studerar bland annat fysisk aktivitet, idrott, friluftsliv, hälsa, kroppen, barn och ungdomar utifrån olika perspektiv.
– Det förvånade mig att ämnet idrott och hälsa är uppbyggt på cirka femtio procent teoretiska studier och femtio procent praktisk kunskap. Bilden av en idrottslärare kan lätt bli stereotyp, att det bara är bollsporter som gäller, men här är det fokus på lärande och att se bredden av olika moment säger Axel.
– Det är bra att vi går igenom ämnet idrott och hälsa ur olika perspektiv. I det samhällsvetenskapliga perspektivet hade vi fokus på genus, klass och etnicitet. Nu läser vi ämnet ur ett naturvetenskapligt perspektiv och har fokus på kroppens anatomi och fysiologi, vilket är spännande berättar Elin.
Idrottsundervisning i olika miljöer
Studierna i ämnet idrott och hälsa utövas i skiftande miljöer under olika årstider för att ge erfarenheter och kunskaper som förbereder för det kommande yrket som lärare. Elin och Axel är nyligen hemkomna från en resa till fjällen. Båda är nöjda med den erfarenhet som de fick av friluftsliv i vintermiljö.
– Det var jätteroligt, en naturupplevelse. Det var långa dagar med mycket studietid. Vi gick igenom olika moment inom vinterfriluftsliv t.ex. hur man bygger rastplatser, gå på tur och gör upp eld. Vi fick också lära oss tekniken för längdskidåkning och att åka skidor utför berättar Axel.
Mer tid ute i skolan
På ämneslärarprogrammet i Kalmar pågår ett projekt som ger studenterna verksamhetsintegrerade dagar, så kallade VI-dagar, ute i skolan under sina ämnesstudier. Inom ämnet idrott och hälsa är studenterna ute i skolan två dagar i veckan under en femveckorsperiod, varje termin. Både Elin och Axel tycker att det är viktigt att få mer tid i ute skolan under utbildningen.
– Poängen med VI-dagarna är att vi tidigt får komma ut i skolmiljön och gå bredvid för att se hur det fungerar. Vi får en chans att prata med verksamma lärare och möta elever för att se hur de löser olika situationer på golvet. Sen går vi tillbaka till universitetet och analyserar våra iakttagelser berättar Elin.
Väl förberedda för lärarrollen
Tanken med VI-dagarna är att studenterna ska känna sig mer förberedda inför sina längre perioder av verksamhetsförlagd utbildning och att studenterna lättare ska hitta sin roll som lärare. För Elin och Axel är målet som idrottslärare klart.
– I min roll som idrottslärare kan jag påverka barn och ungdomar till rörelse. Jag vill förmedla kunskap om att alla mår bra av fysisk aktivitet. Målet är att få eleverna att röra på sig och tycka att det är kul avslutar Elin.
– I min lärarroll vill jag förmedla att fysisk aktivitet är viktigt. Jag vill också vara en katalysator för hälsa i ett större perspektiv. Idrott är för alla och kroppen är ditt verktyg avslutar Axel.
Projekt som ger ämneslärarstudenter mer tid ute i skolan
Projektet med att ge studenter på ämneslärarprogrammet mer tid i skolan startade höstterminen 2017. Det pågår i flera av de ämnen som har studieort Kalmar. Projektet innebär att studenterna får 5-10 verksamhetsintegrerade dagar per termin under sina ämnesstudier, vilket ger en tydligare koppling mellan teori och praktik och innebär att studenterna tidigt får erfarenhet av läraryrket. Målet är att studenterna ska öka sin tid i skolan under utbildningen och känna sig mer förberedda för sin yrkesroll som lärare.
Fanny Valter Edström och Alva Bergstrand läser till ämneslärare och har haft verksamhetsintegrerade dagar, så kallade VI-dagar, på schemat inom sina ämnesstudier sedan i höstas.
Läs hela intervjun med Fanny och Alva
För Alva som nu läser andra termin på ämneslärarprogrammet innebar VI-dagarna att hon direkt fick komma ut i skolans värld.
– När jag började på mina ämnesstudier hade jag ingen aning om hur läraryrket fungerar berättar Alva. Genom VI-dagarna har jag fått en inblick i hur skolan fungerar och har fått testa på att undervisa, vilket direkt gav mig en bekräftelse på att det är lärare jag vill bli.
Fanny läser nu sitt andra ämne och upplever att VI-dagarna i skolan, bidrar till en kontinuitet och att det är ett sätt att bli påmind om att det är lärare hon ska bli.
– Det är lätt att fastna i de ämnesteoretiska studierna, men nu får våra kunskaper en naturlig koppling till skolans värld.
Uppgifter kopplas direkt till skolans verklighet
Under VI-dagarna har de uppgifter som kopplas såväl till kursens mål som till skolans verklighet. Under hösten har de bland annat jobbat med styrdokumenten för ämnet historia.
– På universitetet gick vi igenom hur kursplanerna för ämnet historia ser ut, vilket syfte och innehåll undervisningen ska ha samt vilka mål och kunskapskrav eleverna ska uppnå. När vi var ute i skolan kunde vi sedan observera och intervjua läraren om hur deras planering och arbete kring styrdokumenten ser ut berättar Fanny.
Stor användning av varandras kunskaper
Fanny och Alva gör sina VI-dagar tillsammans och har haft stor glädje av varandras kunskaper. Att de har kommit olika långt i sin utbildning ser de som ett plus.
– Jag är väldigt glad att jag har haft Fanny med mig, det är mycket som ska planeras när man är ny och inte har varit ute i skolans värld tidigare säger Alva.
– Det är skönt att vara två som har tänkt igenom en lektionsplanering. Det är många frågor som ska besvaras. Vad får eleverna ut av lektionen? Håller materialet tidsmässigt? Nu kan vi tillsammans bolla fram en idé och ge varandra stöd berättar Fanny.
Bättre förberedda för sin yrkesroll som lärare
Båda två är överens om att de ser VI-dagarna som ett bra komplement till de längre perioderna av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och att de känner sig bättre förberedda för sin yrkesroll som lärare.
– VI-dagarna är ett första steg, där vi får komma ut i skolan i lagom takt, efter det blir det inte så stort när det är dags för en längre VFU-period. Jag känner mig mer förberedd och får erfarenheter som gör mig säkrare säger Alva.
– VI-dagarna gör att vi får chans att möta olika lärare och olika elevgrupper. Genom att se hur de löser olika situationer kan vi hämta inspiration och låna idéer för att skapa en verktygslåda för vår egen lärarroll avslutar Fanny.
Ida vill skapa undervisning som är motiverande och rolig för alla
Hon är ämneslärarstudenten som brinner för kunskap, att väcka intresse hos andra och att få människor att växa. I sin framtida roll som lärare vill Ida Nordmark skapa undervisning som är motiverande och rolig för alla.
Läs hela intervjun med Ida
Varför valde du att läsa till ämneslärare?
– Jag valde att läsa till ämneslärare för att jag vill jobba med unga människor och deras resa i livet. Jag vill lära ut mina kunskaper till andra och hjälpa dem att växa. Det är speciellt att få väcka ett intresse hos människor och få dem prova nya saker.
Hur kom det sig att du började intressera dig för just de ämnen som du inriktar dig på?
– Idrott och hälsa har alltid varit ett stort intresse för både mig och min familj. Eftersom jag har erfarenhet från olika idrotter så var det ett naturligt val för mig att välja ingång idrott och hälsa när jag väl bestämde mig för att söka till ämneslärarutbildningen.
– Under andra året på utbildningen väcktes mitt intresse för svenskämnet och därför valde jag också svenska. Under andra året insåg jag att det hade varit intressant att läsa och få nya perspektiv på och kunskaper om ett språk som man hela tiden använder, men kanske aldrig riktigt reflekterar över.
Är utbildningen som du förväntade dig?
– Jag har fått nya perspektiv på båda mina ämnen under utbildningens gång, vilket har varit både intressant och utvecklande. När det till exempel gäller idrott och hälsa så förväntade jag mig inte att dans skulle vara ett så stort område, men jag tycker det var otroligt kul att få lära mig mer om dans och att utveckla mina kroppsliga kunskaper.
Hur upplever du den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU:n)?
– Hittills har jag haft två VFU-perioder. Den första perioden inriktade jag mig på Idrott och hälsa och den andra perioden var det fokus på svenska. VFU-perioderna var ganska olika, eftersom jag under den första perioden mötte eleverna i idrottshallen och under den andra perioden möttes vi i klassrummet. Under den andra VFU-perioden hade jag en handledare som jag trivdes väldigt bra med och som jag lärde mig mycket av. Hon är till viss del så som jag vill bli som lärare i framtiden.
Har du varit eller ska du åka på utlandsstudier?
– Jag har en period av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) kvar. Under mina tidigare VFU:er har jag varit på skolor utanför Växjö, men nu under min sista period ska jag till Svenska skolan i London, vilket känns både roligt, spännande och lite skrämmande. Jag ska vara där i fem veckor och hålla lektioner i idrott och hälsa.
Du har engagerat dig på flera olika sätt under din studietid. Berätta mer om hur och varför du har engagerat dig.
– Under min tid på campus i Växjö har jag engagerat mig i olika föreningar, nationer och styrelser. Jag har suttit i PEDAL:s (utbildningsföreningen för alla lärarstudenter i Växjö) styrelse och engagerat mig i nationerna som finns på campus. Jag har också suttit i styrelsen för och jobbat på Sivans studentpub och varit ordförande i Norrlands Nation. Att engagera sig på något sätt under studietiden, tycker jag alla borde göra, för det är bland det roligaste jag har gjort. Det bästa med att engagera sig är helt klart att få träffa så många nya människor som också studerar på universitetet.
Hur ser du på den kommande lärarrollen? Vad ser du som din viktigaste uppgift som lärare?
– Det ska bli otroligt spännande och jag längtar mycket efter att få börja jobba. Jag är hur nyfiken som helst på vilken typ av klass jag kommer undervisa i och vilka eleverna är. Min viktigaste uppgift blir nog att se och höra alla elever i klassrummet och att kunna skapa undervisning som är motiverande och rolig för alla.
Daniel vill göra skillnad i samhället
Daniel Olsson läser till ämneslärare i idrott och hälsa och har fått en helt ny bild av läraryrket. Som lärare vill han ge vägledning åt ungdomar som står inför viktiga livsval.
Läs hela intervjun med Daniel
Varför vill du bli ämneslärare?
Jag vill kunna ge en sorts vägledning till eleverna. Världen förändras hela tiden och man måste hela tiden anpassa sig. Det var just därför jag ville bli lärare. Det är ett yrke som har en sådan enorm potential till att kunna göra skillnad i samhället.
Vad tycker du om utbildningen?
Mina förväntningar var höga men överträffades ytterligare. Den har vidgat mina vyer och jag kan se läraryrket från insidan. Det finns så många fler aspekter i idrott och hälsa än vad man skulle kunna tro. Det är inte bara friidrott, utan det finns hälso- och samhällsaspekter också. Det handlar inte bara om att träna kroppen, att få ett bra utseende, även om det är en del av hälsan. Det är så mycket mer.
Vad är mest utmanande i utbildningen?
Balans och självreflektion. Man måste tänka "Jag har en utbildning framför mig. Vad vill jag uppnå med den? Vill jag bli en bra lärare, en toppen-lärare, eller var vill jag lägga ribban?". Man måste göra det tydligt för sig själv. Det kommer utmaningar och intensiva perioder. Det finns nog inte så mycket som är svårt, men det är upp till var och en att uppleva.
Vad ser du för utmaningar i läraryrket?
Som idrottslärare står man inför många prövningar, att eleverna förväntar sig ett visst innehåll, att de vill spela fotboll för att en annan klass gjorde det, exempelvis. För mig är det viktigt att fråga sig vad, varför och hur vi lär oss. Det är inte bara att kasta ut en boll, så går de därifrån när lektionen är slut. Tiden är för värdefull för det.
Vad vill du göra efter utbildningen?
Jag kommer att arbeta som ämneslärare, men jag vill också fortsätta att utveckla min kompetens inom idrott och hälsa. Dessutom kanske jag ska utöka min behörighet till fler ämnen, psykologi exempelvis.
Har du några tips till andra studenter?
Att inte vara rädd för att ta råd från andra. Universitet finns till ens förfogande. Det är också bra att ha framförhållning och att inför varje examination fundera på vad jag redan är bra på och vad jag måste träna på. Ofta är det bra att göra det konkret och skriva ner det på papper. Man ska heller inte glömma sina styrkor. Själv finner jag min inspiration i tidigare svårigheter, att se att de har blivit till styrkor, och sedan blicka framåt. Det ger min en trygghet.
Matilda vill få upp elevernas ögon för idrott och hälsa
Matilda Petersson läser till ämneslärare i matematik och idrott och hälsa. Hon berättar om vilken sorts lärare hon vill bli och tipsar om hur man väljer sin utbildning.
Läs hela intervjun med Matilda
Hon valde att bli ämneslärare för att kunna undervisa på gymnasienivå, men kommer att kunna ha klasser hela vägen från och med förskoleklass.
– Det känns som att gymnasieelever är mer motiverade, eftersom att de har valt sin egen utbildning, säger Matilda.
Det bästa med utbildningen tycker Matilda är mängden av praktisk erfarenhet, att hon får vara ute bland elever och hålla i lektioner. Hon blev också förvånad över hur mycket hon skulle lära sig på programmet.
– Jag trodde att det handlade om att jag skulle kunna en massa idrotter och köra på det, för det var jag van vid från gymnasiet, men det heter ju faktiskt idrott och hälsa. Det handlar mycket om fysisk aktivitet och röra på sig, men också förstå att hälsa har en stor betydelse för varje individ och att hälsa uppfattas olika av alla.
Hon har bland annan lärt sig om metoden stegring, alltså hur man lär sig en aktivitet i flera steg och att man börjar med grunderna. Till exempel att börja med att lära sig koordination och sedan bygga på det.
– Nu har jag lärt mig att tänka på hur olika elever är, att se dem som individer och hur jag får med alla. Det är jätteintressant att få olika perspektiv på hur jag kan tänka.
Matilda har varit aktiv i föreningslivet i hela sitt liv, speciellt inom fotboll, innebandy och golf. När hon är klar med sina studier kommer hon att kunna undervisa andra i det hon brinner för.
– Som lärare vill jag kunna ha ett ledarskap, men även att engagera eleverna och känna att de lär sig någonting av mig. Jag vill även vara läraren som eleven kan komma till, både på och efter lektionstid.
Hennes tips till dig som fortfarande inte valt utbildning: Välj utbildning på första instinkten.
Ellen vill motivera och inspirera sina elever
Ellen Elvung ser fram emot att träda in i den efterfrågade lärarrollen och utbilda eleverna i de ämnen hon själv älskade när hon gick i skolan.
Läs hela intervjun med Ellen
Varför valde du att bli ämneslärare?
Det är väl kärleken till ämnena skulle jag säga. Jag läser ämnena matematik och idrott och hälsa, ämnen som jag brinner för. Så det känns bra att kunna kombinera mitt jobb med det jag tycker är roligt. Sen kommer det också att bli roligt att få inspirera andra och att få följa ungdomars utveckling.
Vad tycker du om utbildningen?
Den är mer varierad och mer inriktad mot själva yrket än jag trodde. Det är också kul att komma så nära de man studerar tillsammans med och hitta på roliga saker med dem. När jag blickar framåt känner jag alltid att jag kommer att ha nytta av allt detta när jag har läst färdigt.
Vad kommer att vara viktigast för dig som lärare?
Det viktigaste för mig kommer vara att se varje elev, att inspirera och motivera. Men också kunna hjälpa till när eleverna har det svårt och kunna finnas som en vuxen som de kan lita på.
Några tips till blivande studenter?
Lärare behövs. Du kommer förmodligen inte sitta arbetslös en dag i ditt liv. Det är ett väldigt varierande yrke och det blir vad man gör det till. Om du har valt att läsa till lärare i idrott och hälsa så är det viktiga att hänga med i studietakten och utnyttja kompetensen hos lärare, men också att försöka ha roligt.
Kalmar
I Kalmar finns Linnéuniversitetet centralt i stadskärnan. Universitetskajen är helt nybyggd och ligger precis vid havet. Här blir du en del av en kreativ kunskapsmiljö.
Det är även i centrum som de flesta studenter bor. Bra att veta är att Kalmar kommun har en bostadsgaranti för nya studenter. Allt finns inom tio minuters cykelavstånd oavsett om du vill bada i havet, plugga, shoppa eller träna. Historiska byggnader och kullerstensgator ger staden charm. När solen lyser fylls området vid Kalmar slotts vallgrav av pluggande och solande studenter. Studentlivet har en självklar plats i Kalmar. Här börjar drömmen om framtiden!