Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Utbildningen till ämneslärare består till stor del av ämnesstudier. Du söker till programmet med ett ingångsämne och väljer sedan ytterligare ett ämne under utbildningens gång. Elin och Axel hade olika utgångspunkter när de valde sina ämnen.

– Jag är intresserad av ämnena som jag har valt. Mitt första ämne är svenska. Då jag är en person som tycker om att vara fysiskt aktiv, blev idrott och hälsa sedan ett naturligt val. Med mina studier inom ämnet så har intresset ökat ännu mer och jag planerar att ytterligare fördjupa mig i ämnet idrottsvetenskap berättar Elin.

Axel Petersson läser termin 2 på ämneslärarprogrammet.

– Jag var lite äldre när jag sökte min utbildning och var mest intresserad av pedagogiken. Jag har varit i roller tidigare där det har krävts pedagogik för att lösa uppkomna situationer. Jag hade mer ett allmänt idrottsintresse, men nu får jag en bred utbildning inom idrott med fokus på hälsofrågor vilket är stimulerande säger Axel.

Idrott och hälsa – både teori och praktik

Idrott och hälsa är ett mycket varierande ämne, där teori och praktik går hand i hand. Elin och Axel studerar bland annat fysisk aktivitet, idrott, friluftsliv, hälsa, kroppen, barn och ungdomar utifrån olika perspektiv.

– Det förvånade mig att ämnet idrott och hälsa är uppbyggt på cirka femtio procent teoretiska studier och femtio procent praktisk kunskap. Bilden av en idrottslärare kan lätt bli stereotyp, att det bara är bollsporter som gäller, men här är det fokus på lärande och att se bredden av olika moment säger Axel.

– Det är bra att vi går igenom ämnet idrott och hälsa ur olika perspektiv. I det samhällsvetenskapliga perspektivet hade vi fokus på genus, klass och etnicitet. Nu läser vi ämnet ur ett naturvetenskapligt perspektiv och har fokus på kroppens anatomi och fysiologi, vilket är spännande berättar Elin.

Elin läser termin 6 på ämneslärarprogrammet.

Idrottsundervisning i olika miljöer

Studierna i ämnet idrott och hälsa utövas i skiftande miljöer under olika årstider för att ge erfarenheter och kunskaper som förbereder för det kommande yrket som lärare. Elin och Axel är nyligen hemkomna från en resa till fjällen. Båda är nöjda med den erfarenhet som de fick av friluftsliv i vintermiljö.

– Det var jätteroligt, en naturupplevelse. Det var långa dagar med mycket studietid. Vi gick igenom olika moment inom vinterfriluftsliv t.ex. hur man bygger rastplatser, gå på tur och gör upp eld. Vi fick också lära oss tekniken för längdskidåkning och att åka skidor utför berättar Axel.

Mer tid ute i skolan

På ämneslärarprogrammet i Kalmar pågår ett projekt som ger studenterna verksamhetsintegrerade dagar, så kallade VI-dagar, ute i skolan under sina ämnesstudier. Inom ämnet idrott och hälsa är studenterna ute i skolan två dagar i veckan under en femveckorsperiod, varje termin. Både Elin och Axel tycker att det är viktigt att få mer tid i ute skolan under utbildningen.

– Poängen med VI-dagarna är att vi tidigt får komma ut i skolmiljön och gå bredvid för att se hur det fungerar. Vi får en chans att prata med verksamma lärare och möta elever för att se hur de löser olika situationer på golvet. Sen går vi tillbaka till universitetet och analyserar våra iakttagelser berättar Elin.

Väl förberedda för lärarrollen

Tanken med VI-dagarna är att studenterna ska känna sig mer förberedda inför sina längre perioder av verksamhetsförlagd utbildning och att studenterna lättare ska hitta sin roll som lärare. För Elin och Axel är målet som idrottslärare klart.

– I min roll som idrottslärare kan jag påverka barn och ungdomar till rörelse. Jag vill förmedla kunskap om att alla mår bra av fysisk aktivitet. Målet är att få eleverna att röra på sig och tycka att det är kul avslutar Elin.

– I min lärarroll vill jag förmedla att fysisk aktivitet är viktigt. Jag vill också vara en katalysator för hälsa i ett större perspektiv. Idrott är för alla och kroppen är ditt verktyg avslutar Axel.

För Alva som nu läser andra termin på ämneslärarprogrammet innebar VI-dagarna att hon direkt fick komma ut i skolans värld.

– När jag började på mina ämnesstudier hade jag ingen aning om hur läraryrket fungerar berättar Alva. Genom VI-dagarna har jag fått en inblick i hur skolan fungerar och har fått testa på att undervisa, vilket direkt gav mig en bekräftelse på att det är lärare jag vill bli.

Fanny läser nu sitt andra ämne och upplever att VI-dagarna i skolan, bidrar till en kontinuitet och att det är ett sätt att bli påmind om att det är lärare hon ska bli.

– Det är lätt att fastna i de ämnesteoretiska studierna, men nu får våra kunskaper en naturlig koppling till skolans värld.

Uppgifter kopplas direkt till skolans verklighet

Under VI-dagarna har de uppgifter som kopplas såväl till kursens mål som till skolans verklighet. Under hösten har de bland annat jobbat med styrdokumenten för ämnet historia.

– På universitetet gick vi igenom hur kursplanerna för ämnet historia ser ut, vilket syfte och innehåll undervisningen ska ha samt vilka mål och kunskapskrav eleverna ska uppnå. När vi var ute i skolan kunde vi sedan observera och intervjua läraren om hur deras planering och arbete kring styrdokumenten ser ut berättar Fanny.

Stor användning av varandras kunskaper

Fanny och Alva gör sina VI-dagar tillsammans och har haft stor glädje av varandras kunskaper. Att de har kommit olika långt i sin utbildning ser de som ett plus.

– Jag är väldigt glad att jag har haft Fanny med mig, det är mycket som ska planeras när man är ny och inte har varit ute i skolans värld tidigare säger Alva.

– Det är skönt att vara två som har tänkt igenom en lektionsplanering. Det är många frågor som ska besvaras. Vad får eleverna ut av lektionen? Håller materialet tidsmässigt? Nu kan vi tillsammans bolla fram en idé och ge varandra stöd berättar Fanny.

Bättre förberedda för sin yrkesroll som lärare

Båda två är överens om att de ser VI-dagarna som ett bra komplement till de längre perioderna av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och att de känner sig bättre förberedda för sin yrkesroll som lärare.

– VI-dagarna är ett första steg, där vi får komma ut i skolan i lagom takt, efter det blir det inte så stort när det är dags för en längre VFU-period. Jag känner mig mer förberedd och får erfarenheter som gör mig säkrare säger Alva.

– VI-dagarna gör att vi får chans att möta olika lärare och olika elevgrupper. Genom att se hur de löser olika situationer kan vi hämta inspiration och låna idéer för att skapa en verktygslåda för vår egen lärarroll avslutar Fanny.

Varför valde du att läsa till ämneslärare?

– Jag valde att läsa till ämneslärare för att jag vill jobba med unga människor och deras resa i livet. Jag vill lära ut mina kunskaper till andra och hjälpa dem att växa. Det är speciellt att få väcka ett intresse hos människor och få dem prova nya saker.

Hur kom det sig att du började intressera dig för just de ämnen som du inriktar dig på?

– Idrott och hälsa har alltid varit ett stort intresse för både mig och min familj. Eftersom jag har erfarenhet från olika idrotter så var det ett naturligt val för mig att välja ingång idrott och hälsa när jag väl bestämde mig för att söka till ämneslärarutbildningen.

– Under andra året på utbildningen väcktes mitt intresse för svenskämnet och därför valde jag också svenska. Under andra året insåg jag att det hade varit intressant att läsa och få nya perspektiv på och kunskaper om ett språk som man hela tiden använder, men kanske aldrig riktigt reflekterar över.

Är utbildningen som du förväntade dig?

– Jag har fått nya perspektiv på båda mina ämnen under utbildningens gång, vilket har varit både intressant och utvecklande. När det till exempel gäller idrott och hälsa så förväntade jag mig inte att dans skulle vara ett så stort område, men jag tycker det var otroligt kul att få lära mig mer om dans och att utveckla mina kroppsliga kunskaper.

Hur upplever du den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU:n)?

– Hittills har jag haft två VFU-perioder. Den första perioden inriktade jag mig på Idrott och hälsa och den andra perioden var det fokus på svenska. VFU-perioderna var ganska olika, eftersom jag under den första perioden mötte eleverna i idrottshallen och under den andra perioden möttes vi i klassrummet. Under den andra VFU-perioden hade jag en handledare som jag trivdes väldigt bra med och som jag lärde mig mycket av. Hon är till viss del så som jag vill bli som lärare i framtiden.

Har du varit eller ska du åka på utlandsstudier?

– Jag har en period av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) kvar. Under mina tidigare VFU:er har jag varit på skolor utanför Växjö, men nu under min sista period ska jag till Svenska skolan i London, vilket känns både roligt, spännande och lite skrämmande. Jag ska vara där i fem veckor och hålla lektioner i idrott och hälsa.

Du har engagerat dig på flera olika sätt under din studietid. Berätta mer om hur och varför du har engagerat dig.

– Under min tid på campus i Växjö har jag engagerat mig i olika föreningar, nationer och styrelser. Jag har suttit i PEDAL:s (utbildningsföreningen för alla lärarstudenter i Växjö) styrelse och engagerat mig i nationerna som finns på campus. Jag har också suttit i styrelsen för och jobbat på Sivans studentpub och varit ordförande i Norrlands Nation. Att engagera sig på något sätt under studietiden, tycker jag alla borde göra, för det är bland det roligaste jag har gjort. Det bästa med att engagera sig är helt klart att få träffa så många nya människor som också studerar på universitetet.

Hur ser du på den kommande lärarrollen? Vad ser du som din viktigaste uppgift som lärare?

– Det ska bli otroligt spännande och jag längtar mycket efter att få börja jobba. Jag är hur nyfiken som helst på vilken typ av klass jag kommer undervisa i och vilka eleverna är. Min viktigaste uppgift blir nog att se och höra alla elever i klassrummet och att kunna skapa undervisning som är motiverande och rolig för alla.