Biblioteks- och informationsvetenskap
180 hpVill du arbeta med informationsförmedling med människors behov av kunskap och kulturupplevelser i centrum? Vi erbjuder en spännande utbildning som betonar viktiga tekniska och pedagogiska kompetenser hos framtidens bibliotekarier.
Bibliotekarien organiserar och tillgängliggör information för olika typer av användare, till exempel skolelever, allmänhet, forskare och yrkesspecialister i näringsliv och organisationer.
Eftersom ett digitaliserat samhälle har medfört en stark ökning i mängden information har kraven på bibliotekarien ökat kraftigt. Dels kräver användning av de nya medierna en utökad teknisk kompetens, dels finns spännande pedagogiska utmaningar i att tillgodose olika användargruppers speciella önskemål och behov.
Under programmet arbetar du med fem breda problemområden, där det första handlar om biblioteken och dess användare i olika kontexter. Här analyseras informationsanvändarens sociokulturella villkor, professionella roller inom fältet samt olika fysiska och digitala strukturer med relevans för bibliotek och andra organisationer inom informationssektorn. Det andra området berör kunskaps- och informationspraktiker utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Detta relaterar till såväl medie- och informationskunnnighet, informationskompetens som litteraturförmedling och läsfrämjande åtgärder. Ett annat område som du möter är kunskapsorganisation, som rör processer och system för hur kunskap, information och dokument hanteras och organiseras. Exempel på sådana processer är katalogisering, klassifikation, indexering, metadata-uppmärkning och social taggning. Det fjärde området behandlar biblioteks- och informationsetik. Inom detta område studeras såväl yrkesetiska dilemman för bibliotekarier som informationsetik i allmänhet. Som ett sista område arbetar du med vetenskapliga teorier och undersökningsmetoder som är relevanta för forskning inom ämnet samt utredningsarbete inom relevant yrkesverksamhet.
Vi sätter under utbildningen ett stort värde på att du som student får möjlighet att skapa och upprätthålla kontakter med biblioteks- och informationssektorn. Det sker genom olika former av fältstudier, gästföreläsningar och studiebesök. Vi som undervisar på programmets kurser ingår också i olika former av nätverk och samverkar tillsammans med bibliotekarier och forskare från hela världen, vilket medför att studenter får chans att möta aktuella frågor på biblioteken och inom olika forskningsområden.
Inom ramen för utbildningen har du som student möjlighet att studera en termin utomlands.
Programmet för biblioteks- och informationsvetenskap ges både på distans med 50 % studietakt och på campus med 100 % studietakt. Distansprogrammet startar varje vårtermin och campusprogrammet startar varje hösttermin. Nästa programstart för distansprogrammet är januari 2024, sök senast 15 oktober. För mer information och frågor som rör distansprogrammet kontakta programansvarig Hanna Carlsson hanna.carlsson@lnu.se.
Karriär
Programmet för biblioteks- och informationsvetenskap syftar till att ge dig den grund du behöver för att kunna arbeta inom till exempel skolbibliotek, folkbibliotek och bibliotek vid högskolor och universitet - men också inom andra områden av informationssektorn, både i offentlig och privat verksamhet. Prognoser visar att framtidens arbetsmarknad inom biblioteks- och informationssektorn ser mycket god ut. Även globalt sett växer en ny arbetsmarknad fram för akademiskt utbildade specialister på informationssökning och informationsförmedling.
Examen
Kandidatexamen (Huvudområde: biblioteks och informationsvetenskap) Bachelor (Main field of studies: Library and Information Science)
Programansvarig
Internationella möjligheter
Under programmet kan du studera utomlands genom utbytesstudier för att få internationell erfarenhet. Du läser då en del av dina studier på ett av våra många partnerlärosäten världen över. Dessutom kan du göra ett fältarbete inför ditt examensarbete utomlands. Det innebär att du samlar in material till ditt arbete i ett annat land. Läs mer om vilka internationella möjligheter du har vid Fakulteten för konst och humaniora på Linnéuniversitetet.
Barn har så spännande tankar och idéer. Det är kul att vara en del av de processerna.
Sofia Dombos jobbar som barn- och ungdomsbibliotekarie. Det blir både bebisträffar med nyblivna föräldrar, sagostunder för barn i förskoleåldern, bokklubb för barn i mellanstadiet och ungdomskvällar för ungdomar från 13 år. Hon fastnade för programmet biblioteks- och informationsvetenskap i Växjö för att utbildningen innehöll pedagogik, vilket hon anser är viktigt i rollen som bibliotekarie.
Läs intervjun med Sofia
Varför valde du just den här utbildningen?
–Jag studerade ett par terminer till grundskolelärare innan jag bestämde mig för att studera till bibliotekarie. Som bibliotekarie kunde jag kombinera intresset att jobba med barn med mitt intresse för litteratur. Jag fastnade för biblioteks- och informationsvetenskapsprogrammet i Växjö då den innehöll pedagogik. En pedagogisk kompetens anser jag är viktigt i arbetet med barn men också som bibliotekarie generellt då det är ett socialt yrke där man möter många olika typer av människor. Utbildningen innehöll även två terminer valfria studier för att kunna nischa in sig utifrån den typ av arbetsplats man sedan önskade att få jobb på.
Vad har du haft mest nytta av i din utbildning?
Som bibliotekarie kan man arbeta med så många olika saker och på så många olika typer av arbetsplatser. Utbildningen vänder sig även till de som inte vill jobba på bibliotek utan arbeta som informationsspecialister på olika typer av företag. Det gör att utbildningen har en bred allmän ingång vilket kan vara bra för de som inte vet exakt på vilket typ av arbetsplats de vill jobba på. För mig blev de valbara studierna väldigt viktiga, att få nischa in sig på det som jag visste att jag ville arbeta med och jag är väldigt glad för den möjligheten.
Har du studerat vidare?
Just nu studerar jag ett magisterprogram i litteraturpedagogik på distans för att fördjupa mina kunskaper i litteratursamtal och diskutera frågor som: ”hur får vi barn litteraturintresserade, varför är det viktigt?” och ”är det ens viktigt med litteratur?”.
På vilket sätt har du utvecklats som person under din utbildning?
Under studietiden har lärt mig att både arbeta självständigt och att samarbeta i grupp. Att studera på universitet innebär väldigt mycket eget ansvar. Egenskaper som är bra att ha med sig i framtida yrken oavsett arbetsplats.
Vart jobbar du idag?
Jag jobbar på Säters bibliotek som barn- och ungdomsbibliotekarie sedan juni 2018.
Vad har du för arbetsuppgifter och ansvar?
Då jag arbetar på ett lite mindre folkbibliotek jobbar jag med både barn- och ungdomsverksamheten. Ett åldersspann på 0–19 år. Det innebär att jag både har bebisträffar med nyblivna föräldrar, sagostunder för barn i förskoleåldern, bokklubb för barn i mellanstadiet och ungdomskvällar för ungdomar från 13 år. Vi har även ett Makerspace som vi kallar för Fixoteket, där vi jobbar med digitala aktiviteter såsom robotar, programmering, film- och podskapande. Jag jobbar även med annat typ av skapande utifrån olika typer av material som till exempel återbruk, textil, måleri och mycket mer. Förutom verksamheter köper jag in litteratur, uppdaterar barn- och ungdomsavdelningen som rum för att fortsätta göra det till en attraktiv mötesplats och gallrar bort gamla böcker i hyllorna.
Hur ser en vanlig dag ut?
Ingen dag är den andra lik! Mina onsdagar till exempel består av både bebishäng och häng med ungdomar så de dagarna är förmiddag och kväll väldigt olika. Sen består många jobbtimmar av planering också. Planering inför nästa vecka, nästa lov och nästa termin för att alla aktiviteter ska bli så väl genomförda som möjligt. Sen jobbar jag också i lånedisken där jag möter alla åldrar och hjälper till med alla möjliga frågor.
Vad är det bästa med ditt jobb?
Jag tycker det är jätteroligt att arbeta med barn, både i mötet med litteratur och olika former av skapande. Barn har så spännande tankar och idéer och det är kul att vara en del av de processerna. Jag kan planera en sagostund men man vet aldrig riktigt hur den kommer att vara när barngrupperna väl kommer. Jag kan tänka att vi ska diskutera en sak utifrån en bok och efter ett tag hamnar vi in på ett helt annat spår.
Hur gick det till när du fick ditt första jobb efter utbildningen?
Jag började titta runt efter jobb ganska tidigt under sista terminen och upptäckte mitt nuvarande jobb på Arbetsförmedlingen. Efter ett par träffar på plats i Säter så fick jag jobbet och började jobba där några dagar efter examen.
Pedagogik och projektkunskap är viktigt för yrkesrollen
Jonas Stål har tillbringat mycket av sin tid på bibliotek, och nästan lika mycket funderade han över sitt yrkesval. Därför valde han att jobba två år som biblioteksassistent innan han sökte till utbildningen inom Biblioteks- och informationsvetenskap. Men väl där så var målet klart – att gå ut i arbetslivet som bibliotekarie.
Läs hela intervjun med Jonas
Nu har hans stora intresse, för att läsa, skriva och fördjupa sig i mängder av böcker, gett honom ett kreativt arbete som bibliotekarie på Koordinaten - ett allaktivitetshus i centrum av Oxelösund.
– Idag har jag en bibliotekarietjänst med webbansvar. Det är ett flexibelt och kreativt arbete, där jag förmedlar kunskap. Jag skriver ofta artiklar till hemsidan vilket innebär en möjlighet att fördjupa sig i den bokskatt som biblioteket erbjuder. Jag hjälper också två gamla entusiaster att skriva en bok om 1960-70-talets ungdomsgård här i Oxelösund som hade ett fantastiskt musikliv. Den viktigaste uppgiften jag har som bibliotekarie är dock att kunna möta människor och ge bra service till besökarna. En dag i veckan är Jonas även och lånar ut böcker till internerna på fängelset i närheten.
På utbildningen utgör ämnet pedagogik en viktig del. Det väckte Jonas intresse och utgjorde hans fördjupningsämne.
– Under utbildningstiden jobbade vi mycket med den pedagogiska grundsynen, både på individnivå och i samspel mellan grupper. Jag fick med mig en styrka i min egen pedagogiska grundsyn vilket är otroligt viktigt i bemötandet av människor.
Annars nämner han erfarenheten av att jobba i projekt som det han har mest nytta av i jobbet.
– Jag har lärt mig att våga dra igång saker i arbetslivet. På utbildningen jobbade vi projektgemensamt från dag ett och det är bra att få lära sig samarbeta för att hitta lösningar på frågor.
Trots att Jonas valde att inrikta sig mot pedagogik så jobbar han idag med teknik.
– Bibliotekens viktigaste roll är att vara en öppen mötesplats. Som webbansvarig jobbar jag just nu mycket för 24-timmarsbiblioteket och den tillgänglighet som det innebär. Trots att vi är ett litet bibliotek så har vi köpt in den modernaste tekniklösningen som finns för biblioteksverksamhet.
Att jobba som bibliotekarie idag innebär ett flexibelt yrke som utvecklas i takt med tiden. Jonas ser framtiden an med tillförsikt.
– Jag ser framför mig att yrket kommer förändras. Biblioteken kommer kanske integreras med andra verksamheter, så som upplägget är här på Koordinaten. Mötet med människor kommer stå mer i centrum och det blir allt viktigare med kunniga förmedlare av såväl skönlitteratur som kvalificerad litteratur.
Att förmedla litteratur eller annan information till människor är en viktig och rolig uppgift
Lisa Karlsson har inte varit utan bibliotekariejobb sen hon slutade studera och idag arbetar hon på biblioteken i Kungsbacka.
Läs hela intervjun med Lisa Karlsson
– Efter min examen pluggade jag ett år till på universitetet, men sedan sommaren 2014 har jag arbetat på biblioteken i Halmstad och nu är jag på biblioteken i Kungsbacka. Jag har inte varit utan bibliotekariejobb sen jag slutade studera, och det har inte varit särskilt svårt att få jobb.
Innan Lisa började studera programmet Biblioteks- och informationsvetenskap läste hon litteraturvetenskap i Göteborg. Hon valde programmet för att hon tycker om att förmedla kunskap till andra och med basen i litteraturvetenskap lade grunden för det framtida yrkesvalet. Att studera på programmet tyckte Lisa var roligt. För varje kurs kände hon sig än mer redo att faktiskt arbeta inom detta område.
– Vi var ett härligt, inte för stort, gäng som pluggade tillsammans i tre år och jag tyckte om kurserna. Växjö var jättebra. Tätt Campus som inte ligger utspritt över halva stan. Nära till allt. Nära till skolan, vänner, affärer, naturen. Saknade inte något.
Examensarbetet skrev Lisa tillsammans med en kompis och det hette "Ursäkta, var står era grafiska romaner?" som handlade om tecknade serier för vuxna och grafiska romaner, om hur de skyltas på bibliotek och vilken läsfrämjande förmåga de har utomlands och vilket fantastiskt verktyg de skulle kunna få i Sverige som läsfrämjande kraft för barn och ungdomar och även vuxna.
Till hösten väntar en fast tjänst som barnbibliotekarie på ett av närbiblioteken i Kungsbacka.
– Och barnbibliotekarie var precis den profil som jag siktade mot under min utbildning.
Fram till dess forsätter Lisa med sin tjänst som timvikarie i Kungsbacka och det är väldigt varierade arbetsuppgifter som Lisa känner att hon lär sig mycket av.
– Det är roligt, och en får se massor av olika bibliotek och olika sätt att arbeta på. Det är viktigt, för om en får fast tjänst med en gång så missar en ju det och jag är ändå glad för min timvikarie-tid. Det har givit mig erfarenhet och inspiration för min framtida tjänst.
– Jag har haft stor nytta av min utbildning. Förutom informationssökningsbiten är jag otroligt tacksam för alla kurser i pedagogik som kanske är den särskilda profilen i Växjö. Att förstå hur andra tänker, att vi alla tänker och är olika individer hjälper en otroligt mycket i arbetet. Varje möte är unikt och som en av mina lärare sa en gång så kommer vi ständigt missförstå varandra, för vi har olika uppfattning om allting. Eftersom vi har läst om det och diskuterat dessa världsuppfattningar på många seminarier så känner jag mig säker när jag möter användarna ute i disken. Jag försöker vara lugn och positiv och göra mitt allra bästa för att deras upplevelse av biblioteket ska bli så bra som möjligt och utan pedagogiken hade det varit oerhört mycket svårare.
– Välj Växjö! Det finns fantastiska möjligheter på bibliotek. Det som syns på ytan är inte det som egentligen sker. Och om en gillar att förmedla information och litteratur så är biblioteket hjärtat för sådana möten. Om inte annat så kommer du få tre fantastiska studieår. Med praktik. Med problembaserat lärande. Med vänner. Ha kul!
Mer om programmet
Vi vill skapa en komplett fyraårig bibliotekarieutbildning
Bibliotekarier får en allt mer viktigare roll i samhället. Därför satsar bibliotek och informationsvetenskap på att göra förändringar i utbildningen för att matcha samhällets utmaningar. Joacim Hansson, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, och Sara Ahlryd, adjunkt och doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap, berättar mer om det nya kandidatprogrammet som lanseras hösten 2017.
Vad är det för förändringar som kommer göras med kandidatprogrammet?
Joacim: I det nya programmet fokuserar vi på det som är angeläget i samhället och lägger stor vikt på informationsetik och vetenskaplig kommunikation. Vi kommer även att göra en satsning på avancerad nivå. Detta kommer att innebära att vi skapar en naturlig övergång från en kandidatexamen på tre år, till att studera ett påbyggnadsår. Våra studenter kan också läsa masterprogrammet i kulturvetenskaper och vi kommer inom kort också att erbjuda studier i digital humaniora.
Sara: Vi har gjort om programmet efter de behov vi mött från tidigare år. Vi kommer att börja utbildningen med en introduktionskurs till akademiska studier och ämnets forskningsområden, vilket gör att studenter får arbeta med vetenskapliga texter och akademiskt skrivande. Vi kommer även gå igenom källkritik och ge dem verktyg för att muntligt och skriftligt presentera deras arbeten.
Varför ska man söka till programmet?
Joacim: Linnéuniversitetet är ett bra ställe att utbilda sig till bibliotekarie på. Det är ett flexibelt lärosäte, där det finns utrymme för att göra mycket möjligt. Vi har en tydlig koppling till arbetslivet och en bra dialog med bibliotekssektorn. Vi erbjuder också många gästföreläsare, så som forskare, bibliotekschefer och bibliotekarier.
Sara: Vi har fältstudieperioder i programmet. Det innebär att studenterna får chans att vara på platser med olika uppgifter inom bibliotekssektorn. Vi vill gärna varva de teoretiska delarna med praktisk uppgifter, därför åker vi även på studiebesök till platser kopplade till ämnen i kurser. Vi brukar också vara på bokmässan i Göteborg med samtliga studenter.
Vem vänder sig programmet till?
Joacim: Programmet vänder främst till dem som vill bli bibliotekarier. Över 80 % av våra studenter som gått programmet jobbar efter examen som bibliotekarie.
Sara: Många studenter väljer utbildningen för att bli bibliotekarie, men under utbildningen öppnar det upp andra vägar för dem. Studenter får en annan insikt och bredd i vad man kan göra med de kunskaper de lär sig under utbildningen. Utbildningen gör våra studenter attraktiva inom andra yrkesområden, så det finns studenter som väljer att arbeta inom informationssektorn. Det finns en bredd i arbetsrollerna, studenter kan bli allt från arkivarie till informationsspecialist eller kommunikatör.
Hur ser arbetsmarknaden ut?
Joacim: Arbetsmarknaden ser ljus ut. Våra studenter har varit väldigt attraktiva under en lång period. Med de förändringar vi gör med detta program så tror vi att studenterna kommer att bli ännu mer attraktiva. Vi kommer under utbildningen satsa mer på den pedagogiska delen och lägga mer fokus på läsfrämjande. Detta eftersom vi märker att bland annat inom skolan får bibliotekarier en allt mer viktigare pedagogisk roll. Också frågor som rör de vetenskapliga biblioteken kommer att få plats, till exempel studier i vetenskaplig kommunikation.
Växjö – studentstaden med ett levande campus
Strax söder om Växjö centrum ligger universitetets campus. I Växjö väljer många studenter att bo på campusområdet.
Här har du vänner, restauranger, föreläsningssalar, gym, mataffär, universitetsbiblioteket, friluftsområden och studentpubar, allt inom fem minuters gångavstånd.
Du kan även bo i andra delar av Växjö och snabbt ta dig till universitetet med cykel eller buss.
Med 90 000 invånare är Växjö en av Sveriges snabbast växande städer. Här finns en småländsk entreprenörsanda med många företag, bland annat inom IT-branschen – perfekt när du söker praktikplats eller jobb. Växjö är också en naturskön stad och här har du alltid nära till skog och vatten.