Energi och miljö, högskoleingenjör

- Att få jobba med hållbarhetsfrågor på olika företag har gett mig mycket inspiration eftersom vi får kontakt med verkligheten under utbildningen, berättar Althea.

Hon beskriver att det är väldigt roligt, utmanande och givande att plugga. Det är lätt att få hjälp av och diskutera med lärarna - något hon lyfter som en stor fördel.

- Universitetet är fullt av lärare som brinner för att vi studenter ska utvecklas! säger Althea.

Under första året är det många ”tunga” kurser inom matematik, fysik och programmering. Althea berättar att dessa kurser var utmanande samtidigt som de väckt ett intresse för matematik och programmering som hon inte hade innan.

- Vi läser alltid två 7,5 hp-kurser parallellt som sedan tenteras av efter ca 10 veckor. Ofta är en mer teoritung och en mer beräkningstung. Ju längre in i utbildningen man kommer desto mer specifika kurser blir det. Vi har även möjligheten att söka valfria kurser under programmets sista år, förklarar Althea.

Althea är en engagerad student som varit aktiv i flera olika studentföreningar.

- Studentlivet är det bästa som finns, hur klyschigt det än låter. Jag har under hela min tid på campus varit engagerad i olika utskott och styrelser. På campus finns möjligheterna överallt och jag älskar känslan av att kunna planera och ge tillbaka. Jag tycker även att ideellt arbete bygger karaktär, säger Althea.

Eftersom hon är uppväxt i Växjö har staden inte varit ny för henne. Däremot säger hon att campus är som en egen liten stad i staden. Något som hon verkligen gillar.

- Jag älskar campus och att ha möjligheten att både kunna umgås med mina Växjövänner och mina campusvänner ser jag som en väldigt stor tillgång, berättar Althea.

När hon är klar med studierna vill hon flytta till Göteborg för att jobba med miljöomställning på exempelvis, SAAB, Volvo eller Ericsson.

Solvärme och solel är hett, vad gäller både användande och forskning. Forskningen rör inte bara de båda teknikerna för att producera värme respektive el var för sig, utan även den kombination av dem som kallas solhybrid.

Oskar Jonsson och Axel Nord har båda läst högskoleingenjörsprogrammet i energi och miljö vid Linnéuniversitetet. Deras examensarbete, som blev klart i våras, handlade om just solhybrider. Resultatet blev så lyckat att de nu belönats med ett av Sparbanksstiftelsen Kronans stipendier à 25 000 kr.

– Verkningsgraden hos en solcell sjunker med ökad temperatur. Genom att kyla solcellerna kan man få ut mer energi och dessutom ta vara på värme på köpet. Det betyder att det behövs en mindre yta med solpaneler med solhybridteknik än om man skulle ha separata solpaneler för utvinning av solvärme respektive solel, förklarar Axel och Oskar.

Förnybar energi är inne och samhällsnyttan stor. Under sitt examensarbete var Oskar och Axel med vid utvecklandet av en produkt av typen solhybrid. Bland annat gjorde de en beräkningsmodell för Excel, där man genom att mata in ett antal olika parametrar kan uppskatta lönsamheten hos en anläggning av solhybridtyp. Deras modell användes för att ta fram denna solhybrid, vilken nu är under utveckling till en färdig produkt.

Både Oskar och Axel läser vidare inom området, via en masterutbildning i Sustainable Energy Engineering. Vad är den viktigaste lärdom de dragit av sitt examensarbete?

– En sak vi har fått lära oss är att hela utvecklingsprocessen tar väldigt lång tid och att det är många olika parter involverade när man tar fram en produkt, berättar Oskar.

Bioenergi - vad är det för dig, Martin?

Inom programmet handlar en hel del om bioenergi från trä, från skogen. Men inte bara, det finns mer...Jag gillar det förnyelsebara. Vi kollar på alla grenar inom energibranschen i utbildningen.

Själva programmet i sig är väldigt intressant. Jag har lärt mig sjukt mycket. Jag hade ju ett intresse för branschen, för energi, redan innan jag började plugga. Men även sånt jag inte trodde...har visat sig vara intressant. Det är till exempel kanske mer kemi än jag trodde, men de kunskaperna ger mig mycket.

Hur är kurserna?

De flesta kurserna känns nya och fräscha, väldigt up to date. Det går snabbt i branschen och man vill ju ha de senaste kunskaperna.

Vi har också mycket kontakt med näringslivet under utbildningen. Det är bra att kunna koppla ihop det man läser med verkligheten. Vi har till exempel gjort flera studiebesök på VEAB (Växjö Energi). När man var där första gången i ettan kändes det mest som kaos, en massa rör överallt och så. Men nu när vi var där för några veckor sedan kände jag verkligen att jag förstår hela processen, allt som sker där. Det som är streck och fyrkanter i boken är skönt att få se och höra om "på riktigt".

Genom hela utbildningen har vi haft väldigt kunniga och engagerade lärare, det gör mycket.

Exjobbet då, vad handlar det om?

Vi ska jämföra ett gammalt och ett nytt vindkraftverk. Även om det gamla inte tjänat ut sin livslängd kanske det lönar sig att ersätta det med ett nyare. För att ta reda på det ska vi göra det som heter livscykelanalys av båda och jämföra. Det är faktiskt ganska stor skillnad på de nya vindkraftverken jäfört tidigare. På Gotland har man bytt ut 30 gamla mot nya precis. Det finns väldigt mycket pengar att tjäna.

Spännande! Hur jobbar ni i praktiken?

Vi gör exjobbet i samarbete med Energikontor sydost. Där har vi en handledare som sitter i Karlskrona, som hjälper oss med mycket kunskap. Sen har vi hjälp både av vår professor och av en handledare som är expert på livscykelkostnadsanalyser. Just nu sitter jag här på campus och min kompis i Värnamo. Vi har kontakt via Skype flera gånger om dagen, så det funkar. Även vår handledare på energikontoret är med på flerpartssamtal där, det är bra.

Nu har vi kört ungefär tre veckor. Det kommer bli tufft, men samtidigt är det väldigt roligt. Det är ju mycket det här att jobba självständigt, det är en utmaning. Men vi är ganska disciplinerade, det funkar.

Hur är studierna nu jämfört gymnasiet?

Det är ju som sagt mer självständigt och så. Men framför allt känner jag att jag har ett annat driv! Det här har jag ju valt själv, jag vill ju själv det ska bli så bra som möjligt. Man blir engagerad på ett annat sätt. Jag har läst lite extra kurser också som jag tycker är kul, CAD och projektledning till exempel.

Snart dags att jobba?

Ja, nu är jag sugen på att börja jobba. Jag söker jobb nu, det finns en hel del att söka. Jag fick kontakt med ett norskt företag här på Amår (arbetsmarknadsdagarna), så jag väntar på besked om jag kommer på intervju. Man får se, det är ju också slumpen som styr. Jag vet ju ingenting vad som händer efter examen. Det känns både spännande och skrämmande!

Stina är både ansvarig projektledare för uppstart av matavfallsinsamlingen och ansvarig för lakvattenhanteringen i kommunen, vilket gör att ingen dag är den andra lik. 

– Eftersom matavfallsinsamlingen är ett projekt så blir dagarna olika beroende på var i projektet vi befinner oss. Arbetet med lakvattnet varierar också över året där det är mer aktivitet under sommaren än under vintern, säger hon. 

Ett omväxlande jobb

Arbetet är väldigt varierat eftersom det ingår många olika arbetsuppgifter i Stinas tjänst. Bland annat tar och analyserar hon vattenprover, skriver upphandlingsunderlag, går på kurser och nätverksträffar, håller i studiebesök, går på och håller i möten och informerar kommuninvånarna på olika sätt. 

– Det bästa med mitt jobb är helt klart att jag har så många olika arbetsuppgifter, men också att jag har en roll som gör att jag får leda och driva projekt framåt, säger hon.

Många yrken att välja bland

På Linnéuniversitetet läste hon högskoleingenjörsutbildningen Energi och miljö och så här i efterhand är hon fortfarande helt säker på att hon valde rätt utbildning. 

– Eftersom ingenjörsyrket lockade och jag hade ett stort intresse för miljön, så tänkte jag att den här utbildningen skulle passa mig - och så rätt jag hade! Energi och miljö ligger också väldigt rätt i tiden och det finns dessutom en uppsjö av yrken som man kan ha efter programmet, säger Stina.

Något som Stina har tagit med sig från utbildningen och som hon har stor nytta av i sitt arbete är kunskaperna i projektplanering. Att arbeta i projektform är också något som Stina vill göra i framtiden.

– Jag gillar att arbeta i projektform så det tror jag att jag vill fortsätta göra i framtiden också. Kanske att jag rent av startar eget någon dag, avslutar hon.

Det finns en uppsjö av olika roller och arbetsuppgifter som passar dig som har en ingenjörsexamen inom energi och miljö. Här har vi låtit tre av våra tidigare studenter berätta om sina jobb. Johanna har rollen som utredningsingenjör på en kommun. Anders jobbar som ingenjör inom forsknings-koncernen Swerea. Och Erik är Key Account Manager på Fogmaker. Tre väldigt olika arbetsgivare och därmed också olika arbetsuppgifter.

På kommunen har Johanna arbetat med några olika projekt. Bland annat ett där de jobbade för att skolbarnen inte skulle slänga så mycket mat. Men hon har också skrivit miljörapporter och kontrollprogram för kommunens avfallsdeponier.

- Det är lätt att ha en bild av att det är lite tråkigt att jobba på en kommun, men det stämmer verkligen inte! Jag får göra så mycket både utvecklande och roliga saker, och lär mig allt möjligt från teknik till politik. Det är skitkul att jobba på kommunen! Och det behövs tusentals ingenjörer till våra kommuner de närmaste åren, berättar Johanna.

För Anders del handlar det om att lära företag att ta tillvara på energi och använda den så effektivt som möjligt. I jobbet gör han allt från att skriva rapporter till att ta fram tydliga checklistor för att få till bättre rutiner i praktiken.

- Jag kunde inte tänka mig att, bara några månader efter examen, skulle jobba på ett forskningsinstitut. Att ha ett stort projekt i famnen och senare stå och redovisa det inför ett forskningsråd kändes stort. Det handlar ofta om att ha ett helhetstänk, och att ge sig in i saker med känslan att det är klart det går, menar Anders.

Ett av Eriks första jobb efter utbildningen var som projektledare för ett internationellt projekt om bioenergi. Det började med att han fick i uppgift att skriva en projektansökan, och när projektet trillade in fick han ro det i land. I projektet koordinerade han sju partners från fem olika länder. Projektet avslutades med en slutredovisning i Italien framför professorer, doktorer och italiensk press. En del av projektet handlade om att ta fram en strategi för hur Estland ska jobba vidare med biogas.

- Många nya affärsidéer och projekt handlar om energi, och det behövs ingenjörskunskaper. Under utbildningen lärde vi oss att se helheter och göra ingenjörsmässiga bedömningar. Vi fick också en bra bild av arbetsmarknaden då det finns en tydlig koppling till näringslivet. Skulle du vill jobba internationellt efter examen finns det verkligen möjligheter, avslutar Erik.