Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans åk 4-6, verksamhetsintegrerad profil

240 hp

I grundskolans årskurs 4-6 ska läraren utveckla elevers nyfikenhet för fortsatt lärande. Den verksamhetsintegrerade utbildningen ger dig mycket praktisk erfarenhet från skolans vardag.

I programmet läggs tyngdpunkt vid ämnesstudier i svenska, matematik, engelska samt naturorienterade ämnen och teknik. Du studerar centrala och generella kunskaper för lärare, som till exempel utveckling och lärande, läroplansteori, vetenskapsteori och forskningsmetodik, sociala relationer och ledarskap samt betyg och bedömning. Vetenskapligt skrivande tränas tidigt i utbildningen och finns tillsammans med forskningsmetodik genomgående i utbildningens kurser. En kurs i vetenskapsteori och forskningsmetodik riktas specifikt mot de två självständiga arbetena som ingår. Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen görs i olika perioder som sprids över tid. Med den verksamhetsintegrerade profilen ingår du varje läsår i ett arbetslag med lärare och vistas på utvalda skolor i Kalmar kommun och dess grannkommuner. Profilen ger dig möjlighet att på ett handfast sätt utveckla kunnande och kompetens för att bli en riktigt bra lärare.

Karriär

Programmet med profilen verksamhetsintegrering gör dig väl rustad för att arbeta som lärare i grundskolans årskurs 4-6. Utbildningen kan även leda till anställning inom andra samhällssektorer. Entusiasmerande ledare behövs på många positioner i samhället!

Examen

Lärarexamen på avancerad nivå.

Studenter berättar

Katarina och Emma i klassrummet

Här möter du Katarina Petersson och Emma Arvidsson som läser första året på Grundlärarprogrammet år 4-6 i Kalmar. Tack vare utbildningens verksamhetsintegrerade profil möter de elever i klassrummet två dagar varannan vecka och får se hur lärandet fungerar i verkligheten.

Emma i klassrummet
Emma Arvidsson

Varför valde du att läsa till lärare?

– Jag valde att läsa till lärare för är att jag tycker det är väldigt roligt att lära ut och se när eleverna förstår vad jag menar med det jag lär ut. Jag valde att studera på Linneuniversitetet för att jag bor i Kalmar och för att grundlärarprogrammet hade en verksamhetsintegrerad profil. Jag tror på det här med att lära genom att göra.

Vad innebär det för dig att du har en verksamhetsintegrerad profil på din utbildning?

– Det blir mer praktik och jag fick veta redan från början om det känns rätt med valet jag gjorde. Dessutom får jag så mycket mer erfarenhet och kan använda det i de teoretiska kurserna som jag läser samtidigt. Jag tror att erfarenhet är en viktig del i yrkesrollen som lärare. I framtiden vill jag arbeta som lärare och få utrymme för att utveckla både mig själv och eleverna som jag har i klassen.

Katarina i klassrummet
Katarina Petersson

Varför valde du att läsa till lärare?

– Jag har länge funderat på att utbilda mig men inte kommit till skott eftersom jag har arbetat hela tiden efter gymnasiet. Att det i slutändan blev just lärare är för att jag ville ha arbete när jag slutfört min utbildning samt att det kändes som ett utmanade yrke. Jag visste ganska direkt att det var mellanstadiebarn som jag ville arbeta med, det känns som en bra ålder. De kan redan läsa och man kan lära ut mer kunskap än baskunskap.

Vad innebär det för dig att du har en verksamhetsintegrerad profil på din utbildning?

– För mig betyder det mycket och att vi redan på tidigt stadie får en trygg grund att stå på. Jag kan relatera lättare till verkligheten när vi har arbete i skolan. Många av mina kursare har redan varit ute i skolans värld och har erfarenhet. Jag har ingen erfarenhet, mer än min egen skoltid. Med denna utbildning blir vi väl förberedda för framtiden. Efter utbildningen tänker jag vara verksam grundlärare ett tag och då känna efter om jag vill vidareutbilda mig eller och jag är nöjd med rollen. 

Lärarstudenter på praktik

De får dubbelt så mycket tid i skolvardagen

Det finns lärarstudenter som inte känner sig redo för lärarrollen när de tar sin examen. Vid Linnéuniversitetet har man valt ett annorlunda upplägg på utbildningen för att råda bot på detta. Det har resulterat i en helt unik utbildning där studenterna får spendera dubbelt så mycket tid i skolvardagen. 

Läs hela intervjun

Vi befinner oss på en skola strax utanför Kalmar. Här går barn på låg- och mellanstadiet och av ljudnivån på skolgården att döma så har de ganska roligt. Lärarstudenterna Björn Nilsson och Sara Holgersson har precis börjat på grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i årskurs 4-6. Deras program är dock inte som vilket lärarprogram som helst, de har en särskild verksamhetsintegrerad profil.

– Vi har föreläsningar och sånt inne på universitetet, precis som alla andra grundlärarprogram, men det som skiljer oss från dem är att vi redan i teorikurserna får komma ut i vanliga skolor och se hur det fungerar, säger Sara.

– Två dagar varannan vecka är vi med i olika klasser på "vår" skola. Det ger oss chansen att bearbeta våra nyvunna teoretiska kunskaper direkt eftersom vi får ett sammanhang att sätta in dem i, säger Björn.

– Ja, jag märker redan nu att det jag lär mig på föreläsningar och läser i litteraturen påverkar och förändrar hur jag ser på lärarna och eleverna. Det är häftigt att det går så fort! säger Sara. Både Sara och Björn tycker att det finns flera fördelar med att komma ut i skolvardagen så tidigt som i första kursen.

– Jag tycker att det ger mig massor att vara ute i skolan under tiden som jag pluggar. Jag hinner bygga upp en ordentlig relation till lärarna och eleverna och märker att jag utvecklas jättesnabbt. Till och med mina kompisar tycker att de ser skillnad, säger Björn. Sara berättar att hon var osäker på vilken åldersgrupp hon skulle välja att inrikta sig mot.

– Jag har velat bli lärare sedan jag var liten, problemet var bara att välja rätt ålder. Nu får jag känna på det med en gång och slipper fundera över om jag valt rätt, säger hon. Nu, några veckor in i utbildningen är hon säker på sitt val.

– Barnen är inte så små men inte heller så stora. De är sig själva, de är ärliga och säger vad det tycker och tänker, säger Sara. Även Björn tycker sig ha hittat rätt.

– Jag har länge funderat på att läsa till lärare för årskurs 7-9 men tror att jag passar bättre som mellanstadielärare. Det här är en ålder då man kan göra stor skillnad. Eleverna är väldigt medvetna om samhället omkring dem och så tycker jag att man får väldigt bra respons från dem, säger han. Även lärarna på skolorna ser redan nu vinsterna med att studenterna är med i skolvardagen mer kontinuerligt.

– De här studenterna får se så mycket mer vardag. Det blir som learning-bydoing eftersom de är med så mycket och får se oss lärare i olika roller. Det finns så många delar i läraryrket som man behöver se och göra som man inte alltid hinner se under vanliga perioder av verksamhetsförlagd utbildning och som dessutom kan vara svårt att läsa sig till, säger läraren Cecilia von Walden. I början av utbildningen handlar de uppgifter som ska lösas i universitetetskurserna mest om observation och analys. Men snart blir det dags för dem att prova på att hålla sina egna lektioner för att under en period under sista året ta över helt.

– Då blir min roll mer att handleda studenterna efteråt för att vi ska diskutera vad som gick bra och vad som gick mindre bra, säger Cecilia von Walden.

Projektledaren berättar

En unik grundlärarutbildning

Den verksamhetsintegrerade lärarutbildningen i Kalmar har varit i gång sedan 2013. Från och med hösten 2015 genomförs Grundlärarprogrammets alla tre inriktningar (fritidshem, fk-åk 3 samt åk 4-6) som VI-utbildningar. 

Projektledare Katarina Herrlin

– Studenterna har samma utbildningsplan och samma mål för sin utbildning som studenter på "vanliga" program har. Det som skiljer är upplägget där alla teorikurser har verksamhetsintegrerat arbete på schemat, säger Katarina Herrlin, projektledare och en av initiativtagarna till programmet.

Grundidén med den här utbildningen är att varje student - som del av en studentgrupp - genomför sina VI-dagar och verksamhetsförlagda kurser på i förväg, utvalda övningsskolor hela utbildningen igenom. Varje år genomförs en rockad, och varje enskild student får därför möjlighet att se olika skolor under sin utbildning. Ordinarie verksamhetsförlagd utbildning (VFU) påverkas inte av upplägget, utan genomförs i traditionell ordning, fem veckor i streck, med särskilda kursplaner och mål, vid den skola där lärarstudenten innevarande år är placerad. Sammantaget innebär deltagandet i VI-profilen att de studerande, jämfört med den ordinarie lärarutbildningen, tillbringar dubbelt så mycket tid i verksamheten.

– De här extra dagarna, som vi kallar VI-dagar (verksamhetsintegrerade dagar) är alltså ingenting som tas från den vanliga VFU:n utan vi har valt att ge plats för dessa i teorikurserna. Vi tror att de praktiska erfarenheterna som studenterna får ute i skolorna kan utveckla och fördjupa teoretiska resonemang och att det i gengäld kommer utmana praktiskt yrkeskunnande på ett helt annat sätt än tidigare, säger Katarina.

– Utbildningen är unik i Sverige. Profilen vid campus Kalmar ger dig som student möjlighet att på ett mer handgripligt sätt utveckla det kunnande och den kompetens som är förutsättningen för att bli en riktigt bra lärare. Vi är glada och stolta över att kunna erbjuda en verksamhetsintegrerad profil för samtliga inriktningar inom Grundlärarprogrammet vid campus Kalmar, säger Katarina.

Kalmar

Kalmar är en vacker stad med gamla anor, många mysiga kvarter och stor personlig charm. Området runt Kalmar Slott och Stadsparken är många studenters favorit.

Närheten till havet och Öland sätter sin prägel på staden med långa promenadstråk vid havet. I Kalmar är avstånden små och på fem-tio minuter når du det mesta – universitetet, havet, gymmet eller stadskärnan på Kvarnholmen. Många studenter bor i centrala Kalmar i närheten av universitetsbyggnaderna. Bra att veta är att Kalmar kommun har en bostadsgaranti för nya studenter.

Sjöfartshögskolan i Kalmar