Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6/verksamhets­integrerad profil

När startar programmet?
Grundlärarprogrammet startar varje hösttermin. På den här länken hittar du terminstider för olika läsår, terminstider på Linnéuniversitetet.

Hur ser schemat ut?
Du läser ofta flera kurser under en termin. Schemat varierar mellan olika kurser men räkna med att du behöver vara på plats ca 3-5 dagar i veckan. I detta ingår även verksamhetsintegrerade dagar på en övningsskola. Schema för respektive kurs publiceras senast en månad före kursstart. 

Kan jag läsa Grundlärarprogrammet på distans?
Det är inte möjligt att läsa grundlärarprogrammet på distans. Har du flera års yrkeserfarenhet inom fritidshemsverksamhet så kan du däremot söka till en förkortad utbildning som ges på distans. Det programmet heter Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, erfarenhetsbaserat (LGFRE) och omfattar 120 hp. Observera att det programmet har en annan ansökningsperiod samt startar på vårterminen. 

Hur ansöker jag till Grundlärarprogrammet?
Du ansöker till utbildningen via www.antagning.se

Jag uppfyller inte förkunskaperna, vad ska jag göra då?
Ta kontakt med vuxenutbildningen i din kommun om du behöver läsa in kurser. På den här länken kan du läsa om hur man kan bli behörig genom reell kompetens, Lnu.se/student/under-studierna/antagning/#reellkompetens

Hur kan jag få fram antagningsstatistik för tidigare antagningsomgångar?
Via uhr.se så kan du söka fram antagningsstatistik för tidigare antagningsomgångar.

Jag har påbörjat Grundlärarprogrammet vid ett annat lärosäte. Kan jag byta till Linnéuniversitetet?
För att kunna läsa Grundlärarprogrammet vid Linnéuniversitet behöver du ansöka till programmet på antagning.se. Om du blir antagen kan du ansöka om att tillgodoräkna det innehåll som motsvarar det du redan läst. Det kan göras först när du antagits till programmet. Inga förhandsbesked kan ges. På den här länken kan du läsa mer om tillgodoräknande, Lnu.se/student/under-studierna/tillgodoraknande

Du bör jämföra de olika programmens studiegångar och respektive kursinnehåll/lärandemål eftersom de kan skilja sig åt. En konsekvens av att byta lärosäte blir ofta att studiegången förlängs och/eller att det blir luckor i studieplanen.

Kan jag ta ett studieuppehåll under utbildningstiden?
Om du har särskilda skäl kan du ansöka om studieuppehåll med platsgaranti. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, föräldraledighet, vård av barn och deltagande i militär grundutbildning. Dessa skäl behöver du styrka med intyg.

Om du behöver lämna studierna av andra orsaker, till exempel för en längre resa, andra studier, arbete eller för att du inte uppnår behörighetskraven för nästkommande kurs inom programmet kan du göra ett uppehåll i studierna utan platsgaranti. Du kan då återgå i studier i mån av plats

Vill man ta ett studieuppehåll från Grundlärarprogrammet behöver det oftast vara under ett års tid eftersom kurserna i programmet ges en gång om året. Universitetet reserverar sig för att utbildningen kan ha förändrats eller upphört under tiden för studieuppehållet. 

Vad menas med att programmet har en verksamhetsintegrerad profil?
Som student på programmet gör du verksamhetsintegrerade dagar (VI-dagar) och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på utvalda övningsskolor. Du får då dubbelt så mycket tid i skolverksamheten. Det ger dig större möjlighet att koppla ihop dina teoretiska kunskaper med praktiskt yrkeskunnande. Du får möjlighet att se olika skolor under utbidningen.

Vad är VI-dagar?
Två dagar varannan vecka gör du moment inom kursen som du läser, på plats på din övningsskola. Dessa kallas verksamhetsintegrerade dagar, VI-dagar. 

Vad är VFU?
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) innebär att du får prova ditt framtida yrke på en grundskola, där du följer och vägleds av en handledare. Du förväntas bli allt mer självständig ju längre i utbildningen du kommer.

Hur många dagar av utbildningen ska jag göra VFU?
VFU:n utgörs av totalt 20 veckor (30 hp) av utbildningen. Se programmets utbildningsplan för mer information om när VFU infaller.

Var placeras jag under min VFU?
VFU:n görs på helfart och dagtid på den övningsskola som du är placerad vid under det aktuella läsåret.

Varför görs en registerkontroll inför VI-dagar och VFU?
Bestämmelserna i skollagen om registerkontroll av personal har kompletterats med en lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Lagstiftningen om registerkontroll syftar till att stärka barns och ungas skydd mot sexualbrott och andra grova brott. Lagen innebär att du som student är skyldig att visa upp ett registerutdrag från Polismyndighetens belastningsregister innan du påbörjar din VFU.

Finns det möjlighet att göra delar av studierna utomlands?
Ja och mer om detta kan du läsa om på Linnéuniversitetets hemsida: Internationella möjligheter för lärarstudenter.

Hur fungerar det att studera med en funktionsnedsättning?
Studenter med funktionsnedsättning har möjlighet att få använda sig av pedagogiskt stöd under studietiden. Stödet är individuellt och planeras tillsammans med dig och din samordnare. Ansök i god tid, gärna redan när du blivit antagen. Mer om detta kan du läsa om här.

Vad blir jag behörig att undervisa i när jag är klar?
På Skolverket.se finner du aktuell information om vad du får behörighet att undervisa i efter genomförd utbildning.

Varför valde du att läsa grundlärarprogrammet åk 4-6 på Linnéuniversitetet?
– Jag hade jobbat som elevassistent i några år och därigenom väcktes mitt intresse för att utbilda mig till lärare. Att det blev just åk 4-6 handlar om att jag tycker att det är en spännande ålder att undervisa. I mellanstadiet går eleverna från att vara ganska små till att bli ganska stora barn, på väg in i tonåren. Eleverna som jag möter i mellanstadiet har fått grunden lagd i lågstadiet och de kunskaperna får jag hjälpa dem att fördjupa.

Vad är det som är intressant med ditt program?

– Det intressanta med lärarutbildningen är att man lär sig så mycket om människan och hur hen fungerar i relation till sig själv och andra. Jag har lärt mig så oerhört mycket om mig själv under utbildningstiden!

Vad innebär det att du har en verksamhetsintegrerad profil på din utbildning?

– Den verksamhetsintegrerade profilen innebär att vi varje år är knutna till en särskild skola. Förutom att vi har våra VFU-perioder förlagda där, har vi två s.k. VI-dagar varannan vecka under hela utbildningstiden. Då tar vi del av undervisningen, genomför uppgifter som vi fått av lärarna på universitetet och håller lektioner. Detta innebär att vi får dubbelt så mycket praktisk erfarenhet än vad vi hade fått om vi bara var i verksamheten under VFU-perioderna.

Vad tillför den verksamhetsintegrerade profilen till dina studier?

– Att vi får komma ut i verksamheten varannan vecka har inneburit att teori och praktik vävs samman. Att läsa en vetenskaplig bok eller artikel och att sedan kunna gå ut och observera eller testa det man just läst har varit mycket berikande. 

Hur tror du att möjligheten till verksamhetsintegrerad profil påverkar din kommande yrkesroll som lärare? 

– Dels har det inneburit att jag kunnat följa eleverna i deras utveckling under ett helt läsår, dels har kontinuiteten i kontakten med eleverna på VI-skolan inneburit att jag hunnit lära känna dem på ett annat sätt än vad jag skulle gjort om jag bara träffat dem de fem veckor som en VFU-period omfattar. Att bygga relationer tar ju tid och det har varit väldigt lärorikt och roligt att få lära känna så många elever under utbildningens gång. Jag har lärt mig lika mycket av eleverna som jag gjort av kurslitteratur och föreläsningar på universitetet.

Är utbildningen som du förväntade dig hittills? Utveckla!

– Nej. Den har överträffat mina förväntningar. Jag har lärt mig så mycket, både gällande ämnesundervisning, utbildningssystem och socialspykologi, för att nämna några saker. Jag trodde att jag skulle lära mig att utöva ett yrke, men istället har det till lika stor del varit en inre resa där jag lärt mig massor om mig själv, om andra och om hur människor fungerar tillsammans.

Vad vill du göra möjligt efter utbildningen? Vad brinner du för?

– För min egen del är vetenskaplighet och ett kritiskt förhållningssätt ledord. Vi nås konstant av en oerhörd mängd information som vi måste förhålla oss till. Jag brinner för att rusta eleverna för en samtid och en framtid som de har möjlighet att vara med och forma själva. Mitt sätt att göra det möjligt är att sträva efter att visa eleverna var de kan hitta information, hur de kan värdera den och sedan bilda sig egna uppfattningar. Jag hoppas att det ska kunna leda dem till att fatta beslut som innebär att de formar liv som de själva trivs med, med stor respekt och hänsyn för andra människors livsval och vår omvärld.

Varför valde du att läsa till lärare?

– Jag funderade tidigt på lärarrollen men kände att det behövdes viss erfarenhet. Efter att ha jobbat några säsonger som skidlärare, kom jag fram till att jag ville fortsätta jobba med människor, och valde då att läsa till lärare.

Varför valde du just grundlärarprogrammet årskurs 4-6 på Linnéuniversitetet?

– Jag började på ämneslärarprogrammet, men insåg att jag vill påverka hur framtiden för eleverna blir i ett tidigare skede. Jag känner att jag kan göra större skillnad när eleverna är yngre.

Vad är det som är intressant med ditt program?

– Utbildningens verksamhetsintegrerade profil var en positiv överraskning för mig. Genom den får jag vara ute mycket i skolan och träffa elever och potentiella nya kollegor.

Vad innebär det/vad betyder det att du har en verksamhetsintegrerad (VI) profil på din utbildning?

– Jag är ute i skolverksamhet två dagar varannan vecka. Det ger mer praktik och ger mig bra förutsättningar att prova på de teoretiska studierna i verkligheten. VI-dagarna genomförs på olika skolor varje år. Det är jättebra att få se olika verksamheter, då både skolorna och lärarna (handledarna) jobbar olika och det gör det möjligt för mig att plocka det bästa från olika handledare genom åren. Utöver dessa VI-dagar har vi även flera längre sammanhängande praktikperioder (VFU).

Vad tillför den verksamhetsintegrerade profilen till dina studier?

– Erfarenhet, då jag får mycket tid att träna och testa idéer i klassrummet. I dialog med handledaren så går det att göra någon liknande uppgift i klassen som det jag läser om på universitetet. Om man som student vill och tar för sig så ser jag egentligen bara möjligheter att utveckla sina kunskaper. Jag blir även bättre förberedd när jag ska ut på längre perioder av verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

Hur tror du att möjligheten till verksamhetsintegrerad profil påverkar din kommande yrkesroll som lärare?

– Det ger en väldigt bra grund att stå på. Det är positivt att vara ute i klasserna, jag ser det som en chans att marknadsföra mig själv.

Är utbildningen som du förväntade dig hittills? 

– Jag var lite rädd för att börja plugga igen, men det har flutit på väldigt bra. Jag kan se målet och är motiverad till att bli lärare.

Vad vill du göra möjligt efter utbildningen? Vad brinner du för?

– Jag vill komma ut och bidra med energi och nytänkande undervisning, istället för att hamna i samma rutinmässiga bana i undervisningen. Lite klyschigt kanske, men jag vill kunna göra skillnad. Sporren för mig är att nå fram till eleverna genom undervisning som de engageras av. På det sättet vill jag att de ska förstå att kunskapen som ges är viktig.

Varför valde du att läsa till lärare?

– Jag tyckte att det verkade vara roligt att undervisa och lära eleverna om saker som jag själv tyckte vara roligt att lära mig när jag gick i skolan. Jag visste hela tiden att jag ville undervisa någonstans mellan årskurs 1-6 och bestämde mig för mellanstadiet, då jag hellre ville undervisa lite äldre barn.

Vad inspirerar dig och vad är det som är mest utmanande med din utbildning och varför?

– Jag skulle säga att allt från samhällsfrågor, barns välmående och engelskaglosor inspirerar mig. Även ifall det kan låta som ett drömscenario så vill jag gärna göra skillnad för eleverna och ge dem bästa möjliga start och skjuts in i "det verkliga" livet.

Vad är det som är mest intressant med ditt program?

– Vi får läsa många olika, intressanta kurser, samt att vi får behörighet i hela sju ämnen. Det bästa enligt mig är dock att vi får chansen att studera utomlands en termin, och att vi dessutom kan göra en praktik utomlands.

Du har valt att studera en termin utomlands, berätta om det!

– Just nu är jag i Kreutzlingen som ligger i norra Schweiz, precis vid gränsen till Tyskland. Här studerar jag på Pädagogische Hochscule Thurgau nu under vårterminen. Att vi har möjligheten att studera utomlands var en av huvudanledningarna till att jag valde just Linnéuniversitetet, jag har sett fram emot detta ändå sen jag börjde plugga! Jag har alltid älskat att resa, se nya platser och lära mig om andra länder och kulturer, så jag tvekade inte en sekund på om jag skulle åka eller inte. Jag är här under terminen som mina klasskamrater hemma i Kalmar läser engelska, vilket jag istället gör här, så jag kommer att kunna tillgodoräkna min termin här i Schweiz och fortsätta plugga med min klass när jag kommer hem igen. Det bästa med att plugga i ett annat land är alla nya människor man lär känna, som kommer från alla världens hörn. Det är också väldigt roligt att få resa omkring och utforska landet och omgivningarna. Nästa vecka ska jag och mina rumskamrater åka skidor i Alperna, och senare i vår ska vi resa runt i Italien. Jag tycker verkligen att fler borde ta chansen att plugga utomlands, det är en grym upplevelse som man kommer bära med sig länge.

Har du engagerat dig i någon studentförening på fritiden?

– Jag har varit fadder under introduktionveckorna för Karolin, som är föreningen för lärarstudenter i Kalmar. Mitt största engagemang har dock varit inom ESN Kalmar, som är studentföreningen för alla internationella studenter som kommer till Kalmar. Där har jag suttit som sekreterare och nu senaste året som ordförande. Det har varit fantastiskt roligt, och jag har lärt känna människor från alla världens hörn. Att engagera sig i studentlivet har definitivt satt guldkant på mitt liv i Kalmar, ingenting hade varit detsamma utan ESN och alla härliga människor som jag träffat därigenom.

Vad vill du göra möjligt efter utbildningen? Vad brinner du för?

– Jag brinner för mångfald och internationella miljöer. Jag kommer nog att söka mig till arbetsplatser där jag får jobba med detta, en dröm är att undervisa i engelska utomlands.