Innovation genom ekonomi, teknik och design - inriktning företagsekonomi, masterprogram

Ramona Hallgren läser inriktningen design. Hennes grupp samarbetar med företaget CumVex, som jobbar med kontorsmöbler. Eftersom CumVex är baserade i Växjö är det lätt för gruppen att träffa dem utan att behöva planera långt i förväg.

– Företaget är väldigt mottagliga för våra idéer och lyssnar på vad vi har att säga. Att de dessutom är lokala är en stor fördel, nästan en lyx, säger Ramona.

Även samarbetet inom gruppen går bra. Alla grupper består av studenter från de tre olika inriktningarna ekonomi, teknik och design.

– Det intressanta med det här arbetet är att jag som designer har en annan typ av seende. Till skillnad från ekonomer och ingenjörer tänker jag inte lika mycket på produktion och pris i första steget när det gäller att generera idéer, berättar Ramona.

Sebastian Duque läser ekonomiinriktningen på programmet. Han säger att det är lärorikt att jobba tillsammans med de olika inriktningarna.

– Alla har olika perspektiv och ser processen annorlunda. Man får lära sig hur designers och ingenjörer tänker, precis som i verkliga livet, säger han.

Sebastians grupp arbetar med Alstermo Bruk, ett företag som producerar resväskor. De håller kontakten via e-mail, men även via besök från båda hållen. Sebastians grupp har valt att utgå från ett fokus på hållbarhet och utveckla en ny produkt.

– Först jobbade vi fyra veckor med att utveckla en designmodell och nu är vi i ingenjörsprocessen. Efter det kommer vi jobba fyra veckor i ekonomiprocessen. På så sätt lär man sig hela utvecklingsprocessen, vilket är intressant, säger Sebastian.

Joe Sullivan läser ingenjörsinriktningen och arbetar med företaget Quickbutton, som är en leverantör av kampanjknappar, namnskyltar och konferensbrickor. Joes grupp har också haft ett hållbarhetsperspektiv vid utvecklingen av deras produkt och de har valt att använda bambu som material.

– Man har verkligen en fördel av varandras kompetens och tidigare erfarenheter inom gruppen. Jag har till exempel aldrig arbetat med ekonomi innan. Hela utbildningen är väldigt inriktad på teamwork och grupparbete, berättar han.

Vad är innovation?

AH: Frågan diskuteras alltid i klassen. Jag tycker det är att ge liv till något gammalt, det kan vara en produkt eller en process, en organisation. Att göra något bättre av något redan befintligt. Skapa något som slutanvändaren inte vet att den behöver kan det också vara.
DD: Det är ett begrepp för att göra nya saker mycket bättre än de tidigare gjorts. Det ska vara nytänkande och överraskande. Kreativt tänkande med hjälp av olika metoder som gör att man kommer på nya ideer.
AH: Alla discipliner behövs för att skapa en innovation, man kan inte göra det själv. Det är det som är så bra med den här utbildningen, att vi lär oss redan på universitetet att jobba tillsammans!

På vilket sätt har din syn på ditt eget ämne påverkats av att arbeta i en multidisciplinär miljö?

AH: Efter att ha gått några kurser nu så förstår jag mer, framför allt ute på företag, att alla i gruppen behövs och alla har lika mycket att tillföra. Man ser den större bilden av projektet, än att var och en jobbar med bara med sitt. Det här blir mer verkligt.
DD: Man får ett bättre resultat när man samarbetar med olika discipliner. Man får andra sätt att se på projekten och förstår hur viktigt det är att lyssna på omgivningen, vilket är bra att lära sig som ingenjör (som annars kanske inte alltid lyssnar på andra utan tror att de kan mest, skratt).
AH: Vi har mycket roliga dialoger mellan de olika disciplinerna i klassrummet.

Hur funkar samarbetet i kurser?

DD: Vi läser alla kurser tillsammans, det är alltid grupparbeten och man lär känna varandra väldigt bra, därför träffas man också mycket utanför kurserna.
AH: Vi har både olika akademiska bakgrunder, och alla kommer från olika länder, pratar olika språk och olika åldrar vilket gör samarbetet väldigt intressant och det lär man sig väldigt mycket av. Utbildningen är en jättebra förberedelse för att jobba på ett multinationellt företag.
DD: Det är en bra mix, några har börjat direkt efter sin kandidat och några har 10 års arbetserfarenhet.

Hur går en kurs till?

AH: Första kursen var med Ikea och då fick vi en brief direkt att jobba med. I nästa kurs jobbade vi med olika företag och då var det en mer öppen brief som studenterna fick vara med och forma själva.
DD: Just nu jobbar två grupper med olika organisationer inom kommunen och den tredje gruppen jobbar med Ikea. I den här kursen var det en öppen brief, det var upp till studenterna att hitta vad som behöver förbättras.
AH: Samma grupp jobbar tillsammans hela terminen, vilket gör att man växer med gruppen och utvecklas ihop. Man lär sig mycket om samarbete när man är med samma grupp så lång tid.

DD: Det är mycket presentationer både i klassen, och för företag och offentligt, vilket gör att man får öva mycket på det och känner att man blir bra på det!
AH: Det känns verkligen att man tränas på hur det är att jobba och förstår hur det kommer att vara ute i arbetslivet.
DD: Det är mycket kontakt med företag, både uppdragsgivare och andra samarbetsföretag vilket gör att man får ett stort kontaktnät redan under utbildningen.

För de flesta är inte engelska modersmålet, spelar det någon roll för utbildningen och utbildningens kvalitet?

AH: Det kan vara tålamodsprövande för att samtalet går långsammare när alla pratar på sitt andra språk, men det gör också att man hinner tänka efter och man får anstränga sig för att förstå vad alla verkligen menar. Kommunikation är en nyckel i det här programmet, men i takt med att alla blir bättre så kommer man in i det mer. En del kommunikationsmissar och missförstånd blir det, men vi försöker göra något positivt av det. Alla utvecklas väldigt mycket.
DD: Jag tycker att det funkar bra, man lär sig mycket av varandra och lär sig lyssna på varandra noggrannare och man utvecklas under tiden.

Hur ser du på din framtida roll? Var tror du att du kommer vara om 5 år?

AH: Jag vill jobba med produktutveckling på IKEA, och den här utbildningen ger mig en bra grund för det.
DD: Jag vill jobba som projektledare eller konsult, gärna med samarbeten med många olika stora företag. Jag gillar att vara på olika ställen och är flexibel.

Under sin mammaledighet fick hon upp ögonen för masterprogrammet Innovation through business, engineering and design och bestämde sig för att ansöka.

– Jag valde att läsa det programmet då jag tyckte att det kändes uppfriskande i jämförelse med vad som erbjöds vid andra lärosäten. Jag har alltid varit förtjust i idén att samarbeta med personer från andra discipliner. En annan sak som tilltalade mig var programmets fokus på hållbarhet och möjligheten att utforska och lära mig mer om design ur ett skandinaviskt perspektiv, förklarar Juliana.

Som doktorand jobbar Juliana i skärningspunkterna mellan design, hållbarhet och “Life at Home”. Hennes forskning är praktiskt inriktad och bedrivs i samarbete med hushåll, framförallt kvinnor i Sverige och Colombia. Syftet är att skapa utrymme för en löpande dialog, ett utrymme där man kan tänka kring möjligheter och ageranden i relation till klimatkrisen.

– Jag är intresserad av att utforska alternativa vägar för att förstå konceptet hem och hållbart levnadssätt genom relationella kosmologieroch praktiker. Jag utforskar till exempel kosmologin kring Buen Vivir (Leva väl)fråndet andinska territorieti Abya Yala i Sydamerika, baserat på relationalitet och ömsesidighet som principer för att leva i harmoni med vår planet, fortsätter Juliana.

Juliana läser också doktorandkurser och deltar i ett antal forskningsseminarier och aktiviteter. Hon undervisar även på programmet Design + Change vid Linnéuniversitetet.

– Jag tycker om att undervisa och att skapa utrymme för möten och interaktion mellan människor, och mellan människor och naturen, berättar Juliana.

Under sina studier blev Juliana introducerad till konceptet metadesign som ett ramverk som inspirerar och främjar design för förändring och samarbete. Detta är något hon vill fortsätta använda sig av i framtiden.

– När jag är klar med mina doktorandstudier 2024 hoppas jag att jag kan fortsätta jobba på institutionen för design, både med forskning och undervisning. Jag skulle vilja kombinera detta med att leda forskningsprojekt i samarbete med samhällen och organisationer, avslutar Juliana.

I februari i år stod Svenska institutet värd för ett online-Hackathon. Ett arrangemang med syfte att designa, testa och genomföra idéer med fokus på rörlighet. Linnéuniversitets studenter från programmet Innovation through business, engineering and design blev tilldelade Hackathon Spirit Award. Team BED @ LNU fick motta priset för sitt aktiva engagemang, sitt samarbete med andra, och sin genomgående positiva energi. De studenter som ingick i det vinnande laget var Astrid Cox, Eliot Bota, Erik Ström, Jonas Thordeman Andersson och Varun Kishore.

- Vi var väldigt aktiva under arrangemanget, deltog i olika mini-utmaningar och knöt kontakter med andra deltagare, organisatörer och partnerföretag. Vi hängav oss helhjärtat åt hackathonet under helgen och hade väldigt roligt. Detta pris är ett erkännande av vår insats, säger Astrid Cox, lagledare för gruppen.

Hackathonet innehöll ett antal olika utmaningar och laget kände att deras uppsättning av färdigheter var särskilt väl lämpad för IKEA-utmaningen ”VIP Truck Drivers”. Utmaningen var att komma på lösningar som kan bidra till att öka säkerheten för lastbilschaufförer i Indien.

- Utmaningen presenterades av IKEA Logistics and Supply Chain Operations. IKEA inser att lastbilschaufförerna utgör en avgörande del i deras värdekedja och att de är av yttersta vikt. Därför bad IKEA lagen att presentera idéer kring hur man kan bemöta de största säkerhetshoten som dessa lastbilschaufförer möter varje dag på Indiens vägar, berättar Varun Kishore, en av lagmedlemmarna.

Komma fram till en lösning – Vip pit stops

För att ta sig an utmaningen och komma fram till en lösning använde sig laget av många av de metoder som de använder sig av på innovationsmastern.

- Då vi hade multidisciplinär talang inom laget jobbade vi efter problemslösningscykeln från definition till analys och diagnos, där vi stannade strax efter lösningsdesign. Vi gjorde research, diskuterade, samarbetade och skrattade oss fram till en förståelse av problematiken. Vi fick klart för oss att de vanligaste anledningarna till olyckor på vägarna i Indien är vårdslös körning, ouppmärksamma förare och andra bilister på vägarna, förklarar Astrid.

Deras lösning för att främja chaufförers säkerhet i Indien verkar på flera plan, med hjälp av positiv förstärkning. Det första steget berör individuella chaufförer genom att främja ett gott vilobeteende. Utgångspunkten är att skapa ett nätverk av lastbilsrastplatser i Indien med tillgång till basala bekvämligheter och en plats att stanna för att ta paus. Det andra steget verkar på företagsnivå och kan ses som en fortsättning på arbetet med chaufförers vilobeteende, samt att ta itu med schemarelaterad stress. Den slutliga fasen fokuserar på den nationella nivån.

- Vi vill skapa en nationell standard där man använder appen och körloggar för alla transporter. Vi ser detta som ett sätt att driva ekonomisk tillväxt, förbättra arbetsvillkor och även förbättra folkhälsan och säkerheten. Lastbilstransporter i Indien var en helt ny värld för oss att sätta oss in i. Till exempel hur professionen uppfattas i Indien och vilka utmaningar som den genomsnittliga ”desi”-chauffören står inför på daglig basis var verkligen en ögonöppnare, avslutar Astrid.

Världen står inför globala utmaningar som måste lösas för att skapa ett hållbart samhälle för framtiden, där vi på innovativa och smarta vis använder resurser och hittar sätt att arbeta tillsammans.

Samarbetet The Bridge bygger på gemensamma värderingar med en stark koppling till Småland, förenade krafter och olika kompetensområden. Allt med syftet att uppnå ett dynamiskt utbyte mellan den akademiska världen och näringslivet. Vår ambition är att skapa nya perspektiv, banbrytande innovationer och ömsesidig nytta. Därigenom stärker vi den regionala konkurrenskraften och ökar den internationella synligheten. Detta är vårt sätt att skapa ny kunskap och att bygga broar mellan den akademiska och den entreprenöriella världen. Detta är vår väg mot en hållbar framtid.

Läs mer om The Bridge