Innovation genom ekonomi, teknik och design - inriktning företagsekonomi, masterprogram

120 hp

Detta tvååriga masterprogram utgår från företagens behov av personal med förmåga att initiera, leda och verka för skapandet av innovationer. Programmet ges på engelska.

I sitt arbete med innovationer skall studenten kunna balansera processens olika delar avseende funktion, gestaltning, hållbarhet och produktionens förutsättningar. Detta kräver kunskap i, eller samverkan mellan, olika discipliner där olika metoder, perspektiv och arbetssätt utnyttjas. Programmet bygger på gemensamma projektarbeten ofta i samarbete med näringsliv eller organisationer tillsammans med ämnesfördjupning i eget huvudområde och en breddning mot andra discipliner (teknik och design). Erfarenheter utifrån projektarbeten diskuteras och ställs i relation till studentens yrkeskunnande. I separata kurser studeras vetenskaplig metod som används i innovationsprocessen.

Karriär

Programmet tränar studenterna i projekt-­ och innovationsledning, process-­ och produktutveckling, affärs- och systemutveckling samt samhälleligt entreprenörskap. Studenten utvecklar fördjupad kunskap inom företagsekonomi samtidigt som samverkan och utbyte sker med design och teknik. Studenter kommer genom utbildningen att kunna skapa hållbara lösningar, som tar hänsyn till funktion, form och resurseffektivitet.

Examen

Studenter som har en filosofie kandidatexamen från grundnivå erhåller följande examen: Filosofie masterexamen med inriktning mot innovation genom ekonomi, teknik och design (Huvudområde: Företagsekonomi) Studenter som har en ekonomie kandidatexamen från grundnivå erhåller följande examen: Ekonomie masterexamen med inriktning mot innovation genom ekonomi, teknik och design (Huvudområde: Företagsekonomi)

Ansökningsbrev


Till din ansökan på antagning.se ska du även skicka in ett ansökningsbrev, ett statement of purpose. Följande information ska ingå i ansökningsbrevet:

(ansökan ska skrivas på engelska och därför är informationen på engelska)

 

Please provide your full name and application number for identification

(if application number is unknown, please provide date of birth instead):

Name:
Application number:
Name of University at which you have studied for your BSc/BA degree:
In which country have you studied for your undergraduate degree:

The statement of purpose is one of the most important parts of your application – it is your opportunity to "sell yourself". We will consider carefully the answers to the following questions. Please write your answer below each question. The completed document must not exceed three pages in total. There is no word limit.

Question 1.

Why are you applying for the Master in Innovation? Why do you believe you would benefit from it? What do you expect you could contribute to the programme?

Question 2.

What are your career ambitions immediately after graduating from the programme? Describe how you plan to achieve these goals. How do you see your career developing over the next five years?

Question 3.

Please list the courses you have taken and that you consider to be particularly relevant preparation for the programme (max four courses), including your grade point average across those courses.

Question 4.

Any other matters you wish to draw to our attention, for example, work experience or extracurricular activities of particular relevance for the programme?

Please attach a one page CV/resume to your statement of purpose (not counted for the page-limit of the statement of purpose)

Ladda upp ditt ansökningsbrev till din ansökan på antagning.se

#Humansoflnu

Följ oss gärna på instagram

Studenter i grupp

"We are a team that consists of students from the fields of design, business and engineering and we are part of the innovation master programme. As part of the local innovation module in our first term, we are now working with an ergonomic chair manufacturing company called Frapett, in Mönsterås. In our project with them, we have worked to develop a task chair that is to be used for seated physical work, for instance by machine operators, dentists, tailors, glassworkers, etc. Being a multi-disciplinary team, we have looked at this project from all the three different perspectives – design, engineering and business. This type of project-based learning has helped us being innovative at different levels throughout the project, enriching our experience and ensuring that we also learn from one another". / Christopher, Rong, Basil, Tianyi & Naina

Studenter berättar

Sebastian Duque
Sebastian Duque

Studenter inom ekonomi, teknik och design samarbetar för att utveckla en produkt

Under höstterminen jobbar förstaårsstudenterna på masterprogrammet Innovation genom ekonomi, teknik och design i grupper med varsitt företag för att utveckla en egen produkt.

Ramona Hallgren läser inriktningen design. Hennes grupp samarbetar med företaget CumVex, som jobbar med kontorsmöbler. Eftersom CumVex är baserade i Växjö är det lätt för gruppen att träffa dem utan att behöva planera långt i förväg.

– Företaget är väldigt mottagliga för våra idéer och lyssnar på vad vi har att säga. Att de dessutom är lokala är en stor fördel, nästan en lyx, säger Ramona.

Även samarbetet inom gruppen går bra. Alla grupper består av studenter från de tre olika inriktningarna ekonomi, teknik och design.

– Det intressanta med det här arbetet är att jag som designer har en annan typ av seende. Till skillnad från ekonomer och ingenjörer tänker jag inte lika mycket på produktion och pris i första steget när det gäller att generera idéer, berättar Ramona.

Sebastian Duque läser ekonomiinriktningen på programmet. Han säger att det är lärorikt att jobba tillsammans med de olika inriktningarna.

– Alla har olika perspektiv och ser processen annorlunda. Man får lära sig hur designers och ingenjörer tänker, precis som i verkliga livet, säger han.

Sebastians grupp arbetar med Alstermo Bruk, ett företag som producerar resväskor. De håller kontakten via e-mail, men även via besök från båda hållen. Sebastians grupp har valt att utgå från ett fokus på hållbarhet och utveckla en ny produkt.

– Först jobbade vi fyra veckor med att utveckla en designmodell och nu är vi i ingenjörsprocessen. Efter det kommer vi jobba fyra veckor i ekonomiprocessen. På så sätt lär man sig hela utvecklingsprocessen, vilket är intressant, säger Sebastian.

Joe Sullivan läser ingenjörsinriktningen och arbetar med företaget Quickbutton, som är en leverantör av kampanjknappar, namnskyltar och konferensbrickor. Joes grupp har också haft ett hållbarhetsperspektiv vid utvecklingen av deras produkt och de har valt att använda bambu som material.

– Man har verkligen en fördel av varandras kompetens och tidigare erfarenheter inom gruppen. Jag har till exempel aldrig arbetat med ekonomi innan. Hela utbildningen är väldigt inriktad på teamwork och grupparbete, berättar han.

"Man får andra sätt att se på projekten och förstår hur viktigt det är att lyssna på omgivningen"

Anna Hamlin och Denis Draganovic

Anna Hamlin, inriktning ekonomi, läste kandidatutbildningen Business Administration på University of Hawaii och ville komplettera sin internationella utbildning med en svensk masterutbildning. Hon sökte sig till Linnéuniversitetet på grund av intresset till design och möbler, och då lockade Småland som region.

Denis Draganovic, inriktning teknik, har en kandidatexamen i Maskinteknik från Linnéuniversitetet. Det som lockade med den här masterutbildningen var att flera olika discipliner jobbar tillsammans, vilket han tänkte ger en bredare kompetens, samt att det är innovationsdrivet.

(Anna förkortas AH och Denis DD i följande text)

Vad är innovation?

AH: Frågan diskuteras alltid i klassen. Jag tycker det är att ge liv till något gammalt, det kan vara en produkt eller en process, en organisation. Att göra något bättre av något redan befintligt. Skapa något som slutanvändaren inte vet att den behöver kan det också vara.
DD: Det är ett begrepp för att göra nya saker mycket bättre än de tidigare gjorts. Det ska vara nytänkande och överraskande. Kreativt tänkande med hjälp av olika metoder som gör att man kommer på nya ideer.
AH: Alla discipliner behövs för att skapa en innovation, man kan inte göra det själv. Det är det som är så bra med den här utbildningen, att vi lär oss redan på universitetet att jobba tillsammans!

På vilket sätt har din syn på ditt eget ämne påverkats av att arbeta i en multidisciplinär miljö?

AH: Efter att ha gått några kurser nu så förstår jag mer, framför allt ute på företag, att alla i gruppen behövs och alla har lika mycket att tillföra. Man ser den större bilden av projektet, än att var och en jobbar med bara med sitt. Det här blir mer verkligt.
DD: Man får ett bättre resultat när man samarbetar med olika discipliner. Man får andra sätt att se på projekten och förstår hur viktigt det är att lyssna på omgivningen, vilket är bra att lära sig som ingenjör (som annars kanske inte alltid lyssnar på andra utan tror att de kan mest, skratt).
AH: Vi har mycket roliga dialoger mellan de olika disciplinerna i klassrummet.

Hur funkar samarbetet i kurser?

DD: Vi läser alla kurser tillsammans, det är alltid grupparbeten och man lär känna varandra väldigt bra, därför träffas man också mycket utanför kurserna.
AH: Vi har både olika akademiska bakgrunder, och alla kommer från olika länder, pratar olika språk och olika åldrar vilket gör samarbetet väldigt intressant och det lär man sig väldigt mycket av. Utbildningen är en jättebra förberedelse för att jobba på ett multinationellt företag.
DD: Det är en bra mix, några har börjat direkt efter sin kandidat och några har 10 års arbetserfarenhet.

Hur går en kurs till?

AH: Första kursen var med Ikea och då fick vi en brief direkt att jobba med. I nästa kurs jobbade vi med olika företag och då var det en mer öppen brief som studenterna fick vara med och forma själva.
DD: Just nu jobbar två grupper med olika organisationer inom kommunen och den tredje gruppen jobbar med Ikea. I den här kursen var det en öppen brief, det var upp till studenterna att hitta vad som behöver förbättras.
AH: Samma grupp jobbar tillsammans hela terminen, vilket gör att man växer med gruppen och utvecklas ihop. Man lär sig mycket om samarbete när man är med samma grupp så lång tid.

DD: Det är mycket presentationer både i klassen, och för företag och offentligt, vilket gör att man får öva mycket på det och känner att man blir bra på det!
AH: Det känns verkligen att man tränas på hur det är att jobba och förstår hur det kommer att vara ute i arbetslivet.
DD: Det är mycket kontakt med företag, både uppdragsgivare och andra samarbetsföretag vilket gör att man får ett stort kontaktnät redan under utbildningen.

För de flesta är inte engelska modersmålet, spelar det någon roll för utbildningen och utbildningens kvalitet?

AH: Det kan vara tålamodsprövande för att samtalet går långsammare när alla pratar på sitt andra språk, men det gör också att man hinner tänka efter och man får anstränga sig för att förstå vad alla verkligen menar. Kommunikation är en nyckel i det här programmet, men i takt med att alla blir bättre så kommer man in i det mer. En del kommunikationsmissar och missförstånd blir det, men vi försöker göra något positivt av det. Alla utvecklas väldigt mycket.
DD: Jag tycker att det funkar bra, man lär sig mycket av varandra och lär sig lyssna på varandra noggrannare och man utvecklas under tiden.

Hur ser du på din framtida roll? Var tror du att du kommer vara om 5 år?

AH: Jag vill jobba med produktutveckling på IKEA, och den här utbildningen ger mig en bra grund för det.
DD: Jag vill jobba som projektledare eller konsult, gärna med samarbeten med många olika stora företag. Jag gillar att vara på olika ställen och är flexibel.

"Att lära av andra discipliner och kulturer"

Juliana Restrepo

– Det här programmet är format av 15 studenter det här året, sex designer, sex ingenjörer och tre ekonomer. Vi kommer alla från olika länder; Sverige, Turkiet, Kina, Iran, Italien, Kirghistan, Bosnien och så Colombia som jag kommer från. Som du hör så är det en väldigt mixad grupp då vi kommer från olika discipliner, kulturer, språk och profesionella bakgrunder.

Den här första terminen har vi jobbat i tre olika grupper och tre olika moduler har slutförts. Det har gett oss erfarenhet och möjlighet att analysera för- och nackdelar av tvärvetenskapligt samarbete. Den första modulen var riktigt spännande när vi fick chansen att jobba med IKEA. Varje grupp tilldelades ett kort och uppgiften var att utveckla ett koncept för dem. Vi presenterade våra idéer och framsteg varje vecka, fick feedback och levererade en slutpresentation. Den andra och tredje modulen inriktades på design och teknik. Vi har arbetat med tre lokala företag med ett mycket annorlunda sortiment. Vi har precis börjat med den fjärde modulen som fokuserar på ekonomi.

Själva programmet är en fantastisk möjlighet för oss och alla de människor som är inblandade. Att lära av andra discipliner och kulturer; nya arbetssätt, tänkande, planering och leverera resultat. Strukturen för masterprogrammet är i ständig utveckling och har orsakat lite förvirring bland studenterna. Det kan dock också ses som en möjlighet till förbättring, planering och framtida programmets framgång.

Jag ser fram emot att arbeta med IKEA igen och att ta på framtida utmaningar under de följande terminerna.

Tidigare studenter berättar

Anna Hamlin

Anna Hamlin sökte sig till Linnéuniversitetet på grund av intresset till design och möbler. Då hon tidigare läst en kandidatutbildning i Business Administration på University of Hawaii, så lockade det med en svensk masterutbildning i Småland. 

Under Annas studier på Linnéuniversitetet så var målet med utbildningen att få jobba med produktutveckling på IKEA. Idag arbetar hon på marknadsavdelningen på IKEA i Älmhult och tycker att utbildningen gett henne en bra grund att stå på.

– På IKEA jobbar jag främst med lokal marknadsföring, administrerar den lokala hemsidan, deras instagramkonto och de digitala skärmarna som rullar i varuhuset. Jag är även med och utvecklar handelsplatsen i Älmhult där vi försöker utöka samarbetet med andra IKEA-enheter i Älmhult, men också samarbetet med övrigt näringsliv. Jag koordinerar även aktiviteter i varuhuset som är riktade till vårt lokala upptagningsområde, till exempel förhandsvisningar av kollektioner för IKEA FAMILY medlemmar.

Redan under studietiden arbetade Anna på IKEA, då som restaurangbiträde och säljare. Men efter sin masterexamen inom innovation så sökte hon jobb på IKEA som låg närmare det som hon studerat, och fick det. Kontakten med IKEA under studietiden skapade bra förutsättningar för att skapa viktiga kontakter.

– Jag skrev mitt examensarbete på IKEA of Sweden i Älmhult. Jag studerade produktutvecklingsprocessen och fokuserade på hur organisationskultur kan påverka kunskapsöverföring både positivt och negativt i stora multinationella företag. Min D-uppsats ledde till ett utökat nätverk på olika IKEA bolag i Älmhult, eftersom jag träffade och intervjuade många anställda i min undersökning. Utöver det ledde min sista termin av examensarbete till en bredare förståelse av IKEAs arbetsprocesser och organisationskultur som jag har nytta av i mitt dagliga arbete idag.

Mer om programmet

IKEAs och Linnéuniversitetets samarbetsprogram The Bridge är ett flervetenskapligt utbildnings- och forskningssamarbete om livet hemma och produktionens villkor. I enkla ordalag handlar det om att knyta ihop ett antal discipliner för att skapa ett bättre liv hemma för den stora allmänheten. Det handlar dels om vilka grundläggande behov vi har och vilka möbler vi behöver, men också hur vi ska kunna producera dem på ett så billigt och miljövänligt sätt som möjligt.

Linnéuniversitet har, genom The Bridge, kunnat inrätta en världsunik IKEA-professur. Tillsammans med doktorander byggs forskningsmiljön kring ämnesområdet Life at Home upp. Och det är denna forskningsmiljö som möjliggör att Linnéuniversitetet inrättar denna tvärvetenskapliga masterutbildning.

Masterutbildningen har ett tvärvetenskapligt perspektiv med teknik, ekonomi och design. Denna utbildning gör det möjligt för studenter att lära av varandras kunskap och förbättra sin förmåga att arbeta i olika projekt och inom produktutveckling. Masterutbildningen ges i nära samarbete med företag, och IKEA är ett av dem.

Hur många idéer kan vi komma på?

"It's like I want to eat the product" Det var den feedback som Lars Dafnäs, Senior Range Manager på IKEA, gav till några av studenterna när de visat upp en produktidé i en kurs på masterprogrammet Innovation genom teknik, ekonomi och design.

Presentation Tvättråd.

Två studenter draperar ett lakan över ett föremål i klassrummets ena hörn. Några andra kommer med en blå IKEA-kasse som verkar innehålla någon slags prototyp. En dator skickas över borden när några studenter gör de sista förberedelserna inför sin presentation. Stämningen är laddad.
Tvättråd kallas dagens aktivitet när studenterna på masterprogrammet Innovation through business, engineering and design får visa upp resultatet av sitt arbete. Hela första raden i klassrummet är fylld av gäster som till vardags jobbar med produktutveckling på IKEA i Älmhult. Nu ska innovationerna "tvättas" – håller de för att bli produkter i företaget?
Under de första veckorna på utbildningen har studenterna jobbat med uppdrag på temat "Livet hemma". Uppdragsgivarna kommer just denna kurs från olika avdelningar på samma företag.

Brief.

Hur kan det bli roligt att köpa en matta? Det är en del av briefen som en av grupperna jobbat med. Briefen, som är utgångspunkten för uppgiften, beskriver ett behov som företaget sett på marknaden. Studenterna har delats upp i grupper som fått varsitt uppdrag. I varje grupp finns studenter från både teknik, ekonomi och design.


På några veckor har studenterna tagit fram olika förslag för att lösa sin uppgift. Tillsammans har de ideat, brainstormat, reviderat, och prioriterat. Det som först var många olika produktidéer har till idag blivit en idé per grupp. Till denna idé har studenterna jobbat med ett helhetstänk; allt från att fundera på hur produkten ska bli attraktiv för målgruppen, ta fram en prototyp, skissa på konstruktion, välja och räkna på material och föreslå hur och var produkten ska tillverkas, förpackas och hur den skall transporteras på bästa sätt för miljön. Hur gör vi en hållbar design? Vilken teknisk konstruktion fungerar bäst?

Vinst.

Det räcker inte med en tilltalande idé, den måste också bli lönsam. Studenternas presentationer innehåller tankar om många delar i processen att utveckla en produkt från idé till marknad. Publiken får bland annat höra följande:

– Genom att i konstruktionen dela den här detaljen i två delar kan vi utnyttja mer av materialet, vilket både sparar kostnader och ger en mer flexibel produkt.

– Med en guide på webben får kunden hjälp att planera sitt köp.

– Om vi lägger tillverkningen i den här regionen av Kina, och levererar volym X får vi en lönekostnad....

– Men om vi väljer en småländsk industri som är helautomatiserad kommer vi istället undan med färre arbetstimmar, så på sikt är det säkert lönsamt investera i en anläggning som sköts av robotar. Studenterna har varit i kontakt med både industrier och logistikföretag för att uppskatta de faktiska kostnaderna för sina produkter.

– Så här stor blir förpackningen, och vi får ner Y stycken i en container, och utifrån det blir transportkostnaderna...

Vad blir då marginalen? I briefen har studenterna fått tydliga krav på vilken marginal som krävs för att produkten ska kunna bli aktuell. Det är tuffa krav, som kräver att gruppen bedömer vad som är viktigast med produkten. En av produkterna består av flera olika modeller. Studenterna har konstaterat att en variant blir dyrare än de andra. Är det värt att behålla den modellen ändå? Går det att klura ut en teknik som gör modellen billigare att tillverka? Kanske det är just den som gör att idén sticker ut och kommer att sälja i slutänden?

Animationer och CAD-ritningar varvas med klassiska bilder i studenternas presentationer. Det märks att det är masternivå. I klassen jobbar svenska och internationella studenter tätt tillsammans, vilket lägger ett globalt perspektiv till utbildningen. Hur skulle den här produkten tas emot i Spanien? Eller i Kina? Linnéuniversitetets har avtal med många internationella universitet, och varje år kommer många hundra internationella studenter från hela världen till campus.

– How can it become fun to buy a rug?

Det är möjligt vi fick svar på den frågan vid dagens tvättråd. Kanske vi kommer få se någon av produkterna i det stora möbelföretagets sortiment framöver.

Lärande.

Hur ska man göra om man inte kommer fram till en bra produktidé? Alla grupper har inte lösningar som får Idoljuryn, som projektägaren från IKEA vid ett tillfälle skämtsamt kallar sig och sina kollegor, att ropa Halleluja. Några uppdrag var kanske svårare än andra.

– Om ni hade lyckats med den här frågan hade ni blivit mångmiljonärer kommenterar Miguel Salinas, lärare från institutionen för design. Och man lär sig kanske allra mest genom att våga misslyckas.

– Det viktiga är att ärligt berätta om man råkat ut för problem i sitt arbete. Att säga: Så här långt kom vi – men vi kunde inte lösa alla frågor i underlaget. Det går aldrig att sälja in en produktidé som ni inte tro på själva, säger en av företagsrepresentanterna.

– Och tänk vad ni hade vunnit på en snabb prototyp – då hade man direkt kunnat konstatera att produkten kan vara farlig om ett barn får för sig att klättra på den.

I diskussionen i rummet konstateras att mycket handlar om kommunikation mellan kund och leverantör, mellan beställare och utvecklare, mellan kompetenser. Och det är inte alltid lätt att balansera kraven från akademin med företagens krav. I dialogen mellan företag och universitet sker ett ständigt lärande.

Teamkänsla.

En sak är gemensam för de studentgrupper som kommit fram med nya idéer som verkar ha god potential. Gruppen har jobbat tillsammans som ett lag, kommenterar Lars Dafnäs, och säger vidare:

 – Det gäller att använda all er gemensamma hjärnkapacitet för att lösa uppgiften. Det märks när ni gör det, då blir resultatet någonting nytt, något inspirerande.

– Still a lot of details to work on, but clear potential!

Artikeln beskriver en av kurserna på den tvååriga masterutbildningen Innovation through business, engineering and design.

Växjö

Som student i Växjö har du nära till allt - staden, skogen och sjöarna. Promenadstråket från campus runt Växjösjön når nästan ända in till centrum och är perfekt för löpning och promenader.

Många av studenterna bor på campusområdet medan andra väljer att bo i centrala Växjö. På campus är det alltid liv och rörelse. Under en dag rör sig många studenter mellan föreläsningssalar, bibliotek, restauranger, pubar och friluftsområden. Växjö är också känt för sitt musikliv. Varje vecka kan du se mer eller mindre kända band på någon av Växjös scener.

Studenter i parken