Koloniala och postkoloniala studier, masterprogram

Ansökningsprocessen består av två steg

1. Först ansöker du till programmet på antagning.se. Sista dag för ansökan är 15 april 2024.
   
   
2. Sedan laddar du upp ett motivationsbrev/letter of intent på engelska senast den 30 april 2024.

Motivationsbrev/letter of intent
Beskriv ditt intresse för att studera programmet på en A4-sida på engelska.

När motivationsbrevet utvärderas tar vi hänsyn till:

• Dina erfarenheter av och engagemang för det område du är intresserad av
• Din förmåga att uttrycka dig på engelska

Ladda upp innehållet på www.antagning.se

Vad var det som gjorde att du sökte till mastersprogrammet ”Koloniala och postkoloniala studier”?

Jag ville ha en utbildning som passar min yrkesbakgrund inom juridik, och som återspeglar dynamiken i det samhälle jag lever i (Östafrika i allmänhet och Kenya i synnerhet) genom att tolka forna samhällens tidigare dominans, och hur effekterna av denna dominans påverkar relationer, mark, miljö och könsroller i dagens samhälle.

Vad tycker du om studiemiljön på campus – dina kursare, dina lärare, universitetet och studentlivet?

Universitetet har nära till både sjö och skog, och när vädret tillåter är det en fantastisk miljö att läsa och koppla av i. Det välutrustade universitetsbiblioteket har böcker som täcker in alla programmets områden – e-böcker såväl som fysiska. 

Programmet är internationellt, precis som universitetet. Så många nationaliteter finns representerade. Man får uppleva världens alla hörn genom att dela och lära sig om olika erfarenheter via de andra studenterna, lärarna och de olika kurserna i programmet. Det är en bra sammanhållning mellan alla på programmet, vilket gör att vi bildar ett globalt mini-samhälle vid ett internationellt universitet. Dessutom finns det högkvalitativa studentbostäder väldigt nära campus. Det går en stadsbuss mellan universitetet och tågstationen, vilket gör att det är lätt att flytta på sig. Internationella studenter lär känna sig hemma här.

Vad är den största utmaningen?

Vädret. Jag har bott vid ekvatorn hela mitt liv, och har hittills aldrig upplevt snö och kyla. Att temperaturen sjunker i takt med att vi närmar oss vintersäsongen, och att dagarna blir kortare, har fått min interna klocka lite ur balans, men jag hanterar det genom att gå promenader, plantera krukväxter och hålla på med foto.

Vad gillar du mest?

Programmets mångdisciplinära karaktär leder till många insikter och får en att tänka kritiskt vad gäller de samhällen vi lever och arbetar i och hur vi kan göra dessa samhällen hållbara genom att skapa system som återspeglar deras historia.

Kombinationen av arbete i grupp, seminarier, workshops och Concurrences-centrets seminarieserie ger förutsättningar för meningsfullt lärande.

Hur/på vilket sätt kommer mastersprogrammet att bidra till din karriärutveckling?

När jag är klar med programmet i juni 2024 kommer världen att vara cirka fem år från att se till att de sjutton hållbarhetsmålen har uppnåtts. Jag vill fortsätta att jobba mot Globalt Mål 16, för att bidra till att skapa fredliga och inkluderande samhällen i Östafrika, genom att jobba vid East African Court of Justice. Östafrika är en postkolonial region. Det är kosmopolitiskt vad gäller inhemska såväl som icke-inhemska grupper och invandrare. Jag vill använda min utbildning till att jobba för rättssäkerhet på en internationell nivå, delta i beslutsfattande, och se till att antidiskrimineringslagar främjas och upprätthålls, för att säkerställa hållbar utveckling i en postkolonial utvecklingsregion.

Hur kommer en typisk dag att se ut för dig om fem år?

Jag hoppas att dagen kommer att börja som en hållbar dag, med stöd av hållbara system som inrättats för att se till att miljö och vattendrag skyddas. Dagen kommer att avslutas med en analys av i vilken utsträckning jag bidragit till att se till att dagen varit hållbar genom återvinning, genom att ta hand om mina växter och djur, och genom att bidra till ett fredligt samhälle där alla kan känna sig trygga och respekterade.

Masterprogrammet i Koloniala och postkoloniala studier möter samhällets och vetenskapens behov av kritisk analys av kolonialismens innehåll, betydelser och konsekvenser. Programmets innehåll fångade Filips intresse.

– Jag är väldigt intresserad av frågor som rör makt, representation och identitet, och tycker att det här programmet inrymmer både spets och bredd i det avseendet.

Studierna inleds med introduktionskurser i teori, metoder samt olika ämnesområden. Därefter får du välja egna kurser som anknyter till postkolonial teori och avslutningsvis skriver du en egen masteruppsats. Filip upplever att utbudet av kurser inom programmet är bra.

– Det är riktigt givande att tillämpa postkoloniala perspektiv inom varierande vetenskapliga fält, till exempel litteraturvetenskap, historia och socialt arbete. Ens förståelse för postkolonialismens relevans fördjupas.

På programmet möts studenter från olika delar av världen. Möten som har vidgat Filips vyer.

– Eftersom det är ett internationellt program så har vi studenter olika kunskapsbaserade referensramar som format våra allmänbildningar. Det som är självklart för mig behöver inte alls vara detsamma för mina medstudenter. Till exempel kan vissa litterära verk från västvärlden som anses vara "stort i hela världen" inte alls vara det på samma sätt utanför västvärlden. Sådana insikter får mig att påminnas om hur präglad jag är och har varit av den västerländska världsbilden. Då gäller det att vidga ens egna vyer.

Filip beskriver att det idag finns ett enormt behov i samhället av att höja kunskapen kring kolonialitet, vithetskritik och rasism. Men också att stärka den egna analytiska förmågan att kunna skärskåda kolonialismens arv och hur det kommer till uttryck i diverse sammanhang, något som programmet ger studenter redskap till.

– Det handlar framför allt att kunna "se" det som ofta inte syns men som får påtagliga effekter, till exempel diskurser, normer och uppfattningar. Det här programmet erbjuder en tvärvetenskaplig plattform till kritiskt reflekterande kring ens egen position och hur man själv kan försöka att bidra till en konstruktiv förändring.

För Filip är målet med studierna på programmet klart.

– Min ambition är att bli doktorand och gärna bidra till att vidareutveckla postkolonial teoribildning i en svensk/nordisk kontext.

-  Jag har alltid velat läsa historia för att det kan hjälpa mig att förstå vad som sker i världen.

I mitt hemland är det bara möjligt om man läser i fem år och börjar långt tillbaka i historien. Jag tänkte att programmet, även om det startar vid medeltiden, skulle ha en viss anknytningen till nutida historia.

Något som hon uppskattar med utbildningen är att träffa människor ifrån andra länder och kulturer.

-  Möjligheten att utbyta erfarenheter med människor ifrån andra kulturer är en värdefull del av utbildningen.

Katarzyna Kiryluk trivs med att läsa historia, men hon medger att det ibland har varit en utmaning.

-  Man måste anstränga sig och lägga mycket tid på sina studier. Jag är van vid att spendera mycket av min tid på föreläsningar och seminarier, men här är det annorlunda. Jag behöver planera min tid och lägga stor vikt vid självstudier vilket har varit en utmaning.

Även om det är krävande menar hon att man får så mycket tillbaka.

-  Att lägga tid på att läsa mycket gör att man får en förståelse för ämnet, men att studera vid Linnéuniversitetet handlar om handlar om så mycket mer än så. Det är en fantastisk atmosfär där alla respekterar och lyssnar på varandra. Här samlas människor med olika bakgrund ifrån världens alla hörn vilket leder till att man lär sig om mycket utöver ämnet man studerar.

I framtiden vill hon arbeta med att hjälpa andra människor.

Jag vill använda min utbildning till att hjälpa andra människor. Än så länge vet jag inte på vilket sätt, men tack vare bredden i utbildningen tror jag att möjligheterna är många.

Abhilasha valde att söka till utbytesprogrammet inom koloniala och postkoloniala studier eftersom kurserna som erbjuds var särskilt relevanta för hennes forskning inom området migrationslitteratur.

Foto: Gunnel Cederlöf

Imperialismen och den moderna världens framväxt, 7,5 hp

I kursen utvecklar den studerande en förståelse för orsakerna till och konsekvenserna av modern imperialism och kolonialism från mitten av 1400talet till idag, med fokus på intensifieringen av europeisk expansion ca 1750–1914. Imperialism medför många former av social, ekonomisk, politisk och kulturell dominans och motstånd. Kursen analyserar specifikt betydelsen av imperialistisk dominans och motstånd i skapandet av den moderna världen, samt dess påverkan på samtiden. Alternativa synsätt på imperialismens och kolonialismens orsaker och effekter undersöks från långsiktiga historiska, globala och jämförande perspektiv. Några centrala teman diskuteras, såsom olika typer av dominans, ojämlikhet, våld, gränsland, kön, ras och civilisation. Kursen utforskar samtida oenigheter kring imperiellt och kolonialt arv, samt aktuella forskningsdebatter. Kursen ges under termin 1 av programmet och är obligatorisk.

Kritik och teori: samtida debatter, 7,5 hp

Kursen diskuterar centrala vetenskapliga teorier inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga disciplinerna. Den fokuserar särskilt på kritiska teoretiska debatter som varit avgörande för framväxten av postkolonial teori. Inom kursen undersöks historiska och samtida praktiker i termer av maktrelationer, dominans och underordning under modern tid. Studenter utmanas att förstå och förhålla sig till teorikomplex och fenomen som orientalism, eurocentrism, dekolonialism, nationalism och diaspora. Kursen problematiserar teoretiska begrepp som identitet, ras och kön. Kursen ges under termin 1 av programmet och är obligatorisk.

Forskningsfält i en postkolonial samtid, 7,5 hp

Kursen introducerar koloniala och postkoloniala studier genom olika vetenskapliga discipliners praktik. I presentationer av olika aktuella samhällsfenomen diskuterar forskare inom ämnen som historia, litteraturvetenskap, religionsvetenskap, arkeologi, socialt arbete och filmvetenskap hur de förstår och tillämpar postkoloniala perspektiv i sin egen forskning. Inom kursen utvecklas en kritisk förståelse av hur koloniala och postkoloniala konstruktioner som orientalism skapas och används. Studenter får möjlighet att reflektera över den mångdisciplinära bredden inom fältet koloniala och postkoloniala studier, och klargöra och utveckla sina egna individuella ståndpunkter i relation till litteratur och debatter. Kursen ges under termin 1 av programmet och är obligatorisk.

Humanvetenskaplig metod och praktik, 7,5 hp

Kursen diskuterar humanistiska och samhällsvetenskapliga metoder, speciellt med inriktning mot postkoloniala perspektiv, i syfte att ge studenter nödvändiga kunskaper för att identifiera och ackumulera ny information, analysera och bedöma komplexa företeelser och framställningar, och på ett korrekt sätt dra slutsatser i en vetenskaplig analys på avancerad nivå. Studenter tränas i förmågan att hantera litterära texter samt skriftliga och icke-skriftliga källor i historiskt och samtida material. Kursen omfattar träning i att planera och genomföra fältarbete där kunskap om observation och samtal som metod, och betydelsen av muntlighet, relationer och minne i materialinsamling är avgörande.

Kursen är utformad så att olika delar och krav i uppsatsarbetet behandlas i olika moment och studenten utmanas att reflektera över etiska aspekter och sin egen roll i arbetet. Under kursen formulerar studenterna sina egna uppsatsplaner. Kursen ges under termin 1 av programmet och är obligatorisk.

Postkoloniala möten, 7,5 hp

Inom kursen presenterar studenterna sina pågående uppsatsarbeten, kritiskt och konstruktivt granskar varandras arbeten, diskuterar metod och fältarbetsproblem, bjuder in och ansvarar för gästföreläsare, är ordförande för seminarier, genomför relevanta evenemang som exempelvis exkursioner och filmvisning. Kursen löper över tre terminer, termin 2-4. Tidsrymden bidrar till att hålla samman programmet även då studenterna, från termin 2, väljer egna inriktningar och olika valbara kurser. Studenter i årskurs 1 och 2 deltar i samma kurs. Kursen är obligatorisk.

Självständigt arbete, 45 hp

Kurs för arbete med och examination av masteruppsatsen. Här ingår planering och genomförande av uppsatsens alla moment med stöd av handledare, examination av egen uppsats och opponering på en annan students uppsats. Kursens längd avgörs i samråd med programansvarig och anpassas till studentens studieplan. Kursen kan påbörjas genom handledning och/eller fältarbete från termin 2 och har sitt huvudsakliga fokus på termin 3 och 4.

Foto: Dag Avango

Colonial histories and postcolonial theory: concurrences as historical methodology, 7,5 credits
Things happen simultaneously in the same or different places and are perceived differently depending on who is experiencing them. Yet, history writing has long been dominated by a ‘Western’ or European approach to narrating and making sense of the past. This course we will discuss postcolonial and global-history theories that set out to challenge this Eurocentrism. More information: Researcher Eleonor Marcussen

Modern Natures and Postcolonial Ecologies, 7,5 högskolepoäng
En pågående klimat- och miljökris sveper idag över världen. Den rådande krisen är en följd av en lång historia av modern utveckling, ohållbart utnyttjande av resurser och förlust av biologisk mångfald och möjligheter till försörjning. Gemensamma insatser genomförs för att vända denna utveckling. Kursen kombinerar ett långsiktigt perspektiv på relationen människa-natur med nyckelfaktorer vad gäller konflikt, bevarande och åtgärder.
Mer information: Prof. Gunnel Cederlöf

Nordic Colonialism, 7,5 högskolepoäng
Det finns en utbredd uppfattning om att de nordiska länderna saknar ett kolonialt förflutet, trots att de har haft kolonier och slavfort i Nordamerika, Indien, Afrika och Karibien. Koloniala relationer med Grönland och Sápmi är djupt rotade i Norden. På den här kursen kommer du att få en överblick av nordisk kolonialisms historia. Du kommer att utforska hur de nordiska ländernas koloniala möte skiljde sig från övriga europeiska länders och vad som var likt.
Mer information: Prof. Gunlög Fur

Literature and Migration, 15 högskolepoäng
Hur beskriver människor som lever i vår värld sina erfarenheter i skrift? Vilka värderingar och perspektiv kan man finna i texter och dokument som dokumenterar erfarenheter av att resa? Den här kursen fokuserar på viktiga koncept från postkolonial teori och kulturella studier för att analysera de olika mobiliteter som finns representerade i litterära verk: från resande och turism till migration och fördrivning.
Mer information: Dr. Niklas Salmose

Travel Writing, 15 högskolepoäng
Denna kurs fokuserar på samtida postkolonial reselitteratur som genre för att utforska komplexa frågor kring makt, identitet och historia. Baserat på ingående analyser av reseberättelser från senare år kommer vi att diskutera relationen mellan skildringar av resande som litterär form och de postkoloniala kontexter och erfarenheter som lyfts fram i varje respektive text.
Mer information: Dr. Niklas Salmose

Slavery and Slave Trade in Global Contexts, 7,5 högskolepoäng
Kursen ger dig en överblick av slaveri och slavhandel runt om i den moderna världen ur ett globalt jämförande perspektiv. Den kontrasterar den trans-atlantiska människohandeln med människohandeln i Medelhavet och Indiska Oceanen. Även skuldslaveri och permanent underordnad arbetskraft diskuteras utifrån formellt slaveri.
Mer information: Prof. Hans Hägerdal.

Postcolonial Studies in Comparative Literature, 7,5 högskolepoäng
Hur påverkar postkolonial teori litteraturen? Denna kurs fördjupar dina kunskaper i postkolonial teori och hur denna har applicerats inom litteraturfältet. Du kommer att studera centrala teoretiska texter i relation till litteraturvetenskap. Kursen förbereder dig för vidare analys av litteratur i såväl en historisk som en samtida kontext.
Mer information: Dr. Piia Posti och prof. Peter Forsgren

Nordic Colonialism in Literature, 7,5 högskolepoäng
Finns det något som kan benämnas som postkolonial nordisk litteratur? Kursen fokuserar på analyser av litterära texter ur ett nordiskt perspektiv i relation till olika koloniala kontexter. Äldre såväl som samtida litteratur från olika genrer studeras. Du kommer att ha möjlighet till specialisering i specifika ämnen och områden, till exempel frågor gällande kön, kulturell identitet, konceptet ”De Andra” och hur kunskap produceras.
Mer information: Dr. Piia Posti och prof. Peter Forsgren

Race and Racism - a Postcolonial Perspective, 7,5 högskolepoäng
Hur har spänningar i politik och forskning, från Upplysningstiden till idag, förändrat det moderna konceptet ’ras’? Denna kurs fokuserar på konceptets ursprung och diskuterar ras som ett symboliskt system, som en grund för identifiering, och hur konceptet fortsätter att orsaka politiska spänningar, våld och orättvisor i dagens postkoloniala värld.
Mer information: Dr. Peter Skoglund

Religious Encounters in Colonial Contexts. Historical Approaches, 7,5 högskolepoäng
Under den koloniala eran spreds olika varianter av kristendomen runt om i världen. Kursen beskriver den syn på människans natur och på hennes olika sätt att interagera med det övernaturliga som dessa kristna samfund spred. I kursen kommer vi att studera de skilda reaktionerna på missionärernas ansträngningar från utövare av inhemska religiösa traditioner, inklusive omvändelse, kompromiss och motstånd. Du kommer även att utmanas att försöka förstå försök att ge ny livskraft åt inhemska religioner.
Mer information: Johan Adetorp

Political Religions in a Globalised World. Historical approaches, 7,5 högskolepoäng
Vissa inhemska religiösa samhällen har kommit att uttrycka sig i politiska former som ett svar på den sekularisering av traditionella kulturer som koloniala makter har gett upphov till. Du kommer få möjlighet att lära dig om sekularismens historia och vissa specifika politiserade former av religion, som islamism, Hindu-nationalism och politisk Buddhism. Du kommer att analysera dessa frågor då de diskuteras frekvent i media.
Mer information: Johan Adetorp

Postcolonial Migration and Citizenship in Multi-Cultural Societies, 7,5 högskolepoäng
Kursen fokuserar på frågor om migration och hur idéer och teorier om migration och migranter konstrueras. Hur vi tänker om nation, medborgarskap, mångfald, suveränitet och tillhörighet inom olika samhällsnivåer är mycket beroende av de kategorier som används för flyktingar och migranter. Deras status kommer ur diskurser och policies – i Europa, ur nationalstaten, EU och inom den globala nivån. Kursen analyserar hur diskurser kan bestämma processer om inkludering och exkludering, förhållanden beträffande mångfald i mångkulturella samhällen.
Mer information: Jesper Johansson

Social Work in Contexts of Postcolonial Migration: Perspectives on Policies, Institutions and Practices, 7,5 högskolepoäng
Hur styrs det sociala arbetets institutioner och praktiker av politiken i frågor om migration och social och offentlig politik? Vilka är de etiska övervägandena? Den här kursen fokuserar människor utsatthet och socialt arbete, och det stora dilemmat att balansera omsorg och kontroll. Kursen diskuterar även hur socialt arbete kan vara an metod för sociala rättigheter, tillhörighet och förändring.
Mer information: Jesper Johansson

Termin 1
Introduktion till koloniala och postkoloniala studier med tematiska och teoretiska kurser samt metodkurser.

Termin 2
Valbara kurser
Kursen Postcolonial encounters startar och löper över tre terminer.

Termin 3 och 4
Valbara kurser (valbar)
Kursen Självständigt arbete (masteruppsats)

Här kan du läsa masteruppsatser av studenter

Här hittar du stipendier som är sökbara för dig som är student vid Linnéuniversitetet. Vi presenterar även aktuella stipendier från både interna fonder och externa aktörer.

Stipendier | lnu.se

Det finns också en engelsk sida med kompletterande information som vänder sig främst till internationella studenter Scholarships | lnu.se

Svenska Institutet koordinerar flera stidpendier som kan användas för studier vid Linnéuniversitetet. Mer information.

What are the entry requirements?

You are welcome to apply with a BA, or the equivalent, in the humanities or social sciences, and English B/English 6. You can find more information on how to document your language eligibility on the Application portal (Universityadmission.se)

If you are not sure if you fulfil the entry requirements for the programme you can contact our admission department: admission@lnu.se

Do I need to have my certificate or diploma translated into English?

You must always submit your certificate or diploma in the official language of the country where you studied. If this language is not Swedish, Danish, Norwegian, English, French or German, you must also provide an official translation of the certificate or diploma. This translation should be in Swedish or English. 

University application & admission in Sweden

Can I just send in a certificate or letter from my university certifying my English proficiency?

The English language requirements for the programme is English 6.

You can find more information on how to document your eligibility on the application portal: https://www.universityadmissions.se/en/entry-requirements/english-language-requirements/

Do I need to pay application and tuition fees?

Students with citizenship in countries not within the EU/EEA, or Switzerland, are required to pay application and tuition fees for university studies in Sweden. Some tuition scholarships are available for students who wish to study in Sweden. Please note that all students who are required to pay an application fee must pay that fee, even if they've applied for a scholarships.

Is it possible to not enroll in the programme, but instead study some of the elective courses as separate courses?

Yes it is. If you choose to apply for the program in the future, the credits from these separate courses can then be included in the degree.

Are there any scholarships I can apply for?

There are scholarships that you can apply for that cover 75% of the tuition fee. You can read more about the scholarships here There are also other scholarship opportunities for example at the Swedish Institute. 

Under programmet kan du studera utomlands genom utbytesstudier för att få internationell erfarenhet. Du läser då en del av dina studier på ett av våra många partnerlärosäten världen över. Dessutom kan du göra ett fältarbete inför ditt examensarbete utomlands. Det innebär att du samlar in material till ditt arbete i ett annat land. Läs mer om vilka internationella möjligheter du har vid Fakulteten för konst och humaniora på Linnéuniversitetet.

Eleonor Marcussen, Programme Coordinator and Chair
Rebecca Duncan, Teacher
Anneli Ekblom, Uppsala University, external member
Stefan Eklöf Amirell, Director, Center for Concurrences in Colonial ans Postcolonial Studies
Helena Rydén, Secretary, Program Administrator Faculty of Arts and Humanities
Jonas Sjölander, Teacher
Birgit Tremml Werner, Teacher

Student representatives