Kompletterande pedagogisk utbildning

Efter en aktiv elitidrottskarriär hade Gernot siktet inställt på läraryrket. Han började därför läsa 90 hp tyska som fristående kurs vid Linnéuniversitetet, vilket han var nöjd med och det avgjorde valet att fortsätta sina studier här.

-När man intresserad av kompletterande pedagogisk utbildning, KPU – inriktning tyska, på distans är möjligheterna ganska begränsade i Sverige. Jag ville studera vid ett universitet som låg nära min hemort och som verkade ha duktiga lektorer. Samtliga lektorer och professorer jag mötte under mina fristående kurser visade sig ha högsta nivå. Då var det inget tvivel om att fortsätta här, berättar Gernot.

Det gäller att planera och ha själv disciplin

Många som läser KPU har antingen jobbat innan eller jobbar under tiden, oftast på deltid. Utbildningen ges på heltid och Gernot menar att utmaningen är att få vardagen med utbildning, jobb och familjeliv att gå ihop. Nästan all undervisning på programmet sker på distans, något som han tycker fungerar bra.

- I min livssituation passar det jättebra att kunna studera på distans. Generellt men speciellt inom moderna språk där vi inte är så många studenter. Man träffar alltså samma personer och det känns bra. Har man börjat använda sig av bibliotekets distanslånetjänst, slutar man inte med den – den är toppen.

Gernot tycker att utbildningen har en bra blandning av många ämnen och mycket information som berör läraryrket.

-Vi har många seminarier inom ämnen som till exempel specialpedagogiken eller sociala relationer där man lyckas med att knyta ihop teorin med praktiska exempel. Vi har dessutom intressanta diskussioner om hur den svenska skolan har utvecklats. Det finns olika sorters kurser och seminarier. Vissa har mest föreläsningar med en avslutande tentamen. Då gäller det att ha mycket självdisciplin med i sina studier. Andra ges som seminarier som kräver mycket regelbundet (grupp)arbete. De är ibland svårare att ”synka” med resten av livet men ger egentligen mer. Dessa är helt enkelt mer hållbara, säger han.

Verksamhetsförlagd utbildning - en chans att testa teorier i verkligheten

Inom KPU:n ingår tre praktikperioder, verksamhetsförlagd utbildning. Under första och andra terminen är det 5 veckor. Under tredje terminen är det 10 veckor. Gernot uppskattar VFU-systemet och att man får chans att testa olika teorier i verkligheten. Det ger en förståelse för hur det kan gå till i en svensk skola.

-Det är jätteviktig att komma ut till en skola som lärarstudent för att få en känsla för hur det är. Först följer man med och observerar sin handledare sedan tar man över några moment under någon lektion innan man får ansvar för hela lektionsplaneringen och att hålla i en hel lektion, säger han.

Gernot anser att det behövs fler engagerade lärare som vill göra skillnad och att han är en god bit på väg mot målet att undervisa i tyska.

-Efter examen vill jag fortsätta att jobba med mitt nuvarande jobb som sportchef inom österrikiska orienteringsförbundet på deltid och som tyskalärare såklart. Jag har redan haft mitt drömjobb som elitidrottare inom orientering under tjugo år, nu är det dags för nästa.

Ta chansen att studera utomlands om du får möjlighet

Gernot, som ursprungligen kommer från Österrike, där han läste olika ekonomiutbildningar och även gjorde en utbytestermin i Finland, vill gärna rekommendera till andra att studera utomlands.

-Jag kan bara rekommendera alla att studera, i alla fall en gång, utomlands om möjligheten finns. Man lär sig helt enkelt jättemycket, både vad det gäller sitt framtida yrke och om livet. Jag brukar säga som Wilhelm von Humboldt  ”Språk är nyckeln till världen” -Sprache ist der Schlüssel zur Welt , avslutar Gernot.

Gernot läser Kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, Inriktning mot årskurs 7-9

Hur är det att studera på programmet?

– Det är högt tempo, intensivt och väldigt lärorikt.

Varför valde du att läsa Kompletterande pedagogisk utbildning?

– Jag valde KPU på Linnéuniversitetet, eftersom det var ett av få universitet som accepterade bild som ämne och för att utbildningen gick att läsa på distans. När jag började läsa till lärare valde jag först ämneslärarprogrammet men blev snart på det klara med att jag ville fokusera på mitt förstaämne som är bild.  Den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, är en stor del av den kompletterande pedagogiska utbildningen, totalt 20 veckor. Det tycker jag är jättebra, det är där ute i verkligheten man lär sig mest och får testa sina kunskaper. Eftersom jag bor utanför Linneuniversitetets partnerområden fick jag själv ansvara för att hitta en praktikplats eftersom jag ville göra det på min hemort.

Vad är din viktigaste uppgift som lärare?

– Efter att ha läst kurser om skolans värdegrund, demokrati, specialpedagogik, utvecklingspsykologi, ledarskap och bedömning (bland andra), så kan man lätt bli överväldigad av alla olika aspekter som finns att ta hänsyn till i mötet med eleverna och i lärarrollen, särskilt som ny lärare. Om jag ska välja något så tror jag dels det är viktigt att som lärare göra sitt bästa för att möta varje elev utifrån deras förutsättningar och där de befinner sig, att arbetet i skolan förutom undervisning i ämneskunskaper också handlar om att förmedla demokratiska värden och sist men inte minst att jag som lärare är engagerad i mitt ämne och kan motivera mina elever.

Hur fungerar studieformen med distansstudier och campusförlagda träffar?

– Jag valde aktivt distansstudier, eftersom jag är ”mitt i livet”, har jobb, bostad och familj på hemorten som jag inte vill lämna. Som distansstudent behöver du ha förmågan att planera din tid och ha en egen drivkraft eftersom ett stort ansvar ligger på dig själv att komma framåt. Jag jobbar deltid vid sidan om, men det är tydligt att detta är en heltidsutbildning och studietempot är därefter.

Brinner du för någon särskild fråga eller uppgift?

– Ibland diskuteras bildämnets relevans i skolan och på gymnasiet har det nyligen tagits bort som obligatoriskt ämne, vilket jag djupt beklagar. Att lära sig förstå och tolka bilders budskap är mer aktuellt än någonsin och en viktig del av både privatliv och arbetsliv idag. I vårt samhälle möts vi ständigt av bilders påverkan, inte minst unga. Bildämnet är ett kommunikativt ämne som ska lära eleverna att förstå och kunna uttrycka sina åsikter i samhället, inte minst digitalt. Jag vill förmedla både den djupa glädjen som finns i att utveckla sin skapande förmåga, men också hur grundläggande bilden är som språk och den nytta som eleverna kommer att ha av bildämnet.