Kulturarv i samtid och framtid

180 hp

Programmet präglas av tvärvetenskapliga och internationella perspektiv på kulturarvets betydelse i samtid och framtid.

Programmet inleds med en introduktion till kulturarv och en presentation av framtida karriärvägar. Under det första året vävs teori och praktik ihop och du studerar kulturarvets betydelse för kulturpolitik, ekonomi och samhällsutveckling. Utbildningen behandlar kultur- och stadslandskapets utveckling, upplevelseindustrin och den kulturella ekonomin, kulturmiljöpedagogik och kommunikation samt projektledning och entreprenörskap. De följande tre terminerna koncentrerar du dig på ett huvudområde. Möjliga huvudområden är arkeologi, historia, kulturgeografi och religionsvetenskap (vissa huvudområden läses i Växjö). Det finns också möjlighet att söka en termins studier på något utländskt universitet. Utbildningen avslutas med en hel termins praktik på en arbetsplats, i Sverige eller utomlands, som du väljer i samråd med den ansvariga läraren. Här bidrar du till den pågående verksamheten och jobbar bland annat med ett projektarbete där du tillämpar dina kunskap på en aktuell frågeställning inom kulturarvsområdet.

Karriär

Programmet ger dig en bred kompetens både som anställd inom den offentliga kulturarvssektorn och som entreprenör inom den kulturella ekonomin. Du kan arbeta med kulturmiljöpedagogik, upplevelseproduktion, projektledning, samhällsplanering samt organisation och utveckling inom kultursektorn.

Examen

Filosofie kandidatexamen i arkeologi, historia, kulturgeografi eller religionsvetenskap med inriktning mot kulturarv i samtid och framtid.

Studenter berättar

Sam Samuelsson kulturarv

Sam Samuelsson kommer ifrån Öland och läser nu Kulturarv i samtid och framtid med inriktning kulturgeografi.


Han är snart klar med utbildningen och ser fram emot att få arbeta med kulturarv och se hur han kan använda sin utbildning på en arbetsplats.

Vad är det som är intressant med ditt program?

– Jag har alltid varit intresserad av historia och när jag under våren 2014 började leta efter program och kurser så snubblade jag in på det här programmet av en slump. När jag läste beskrivningen om programmet och tittade i kursplanerna så kom jag till slutsatsen att det här lät som något för mig. Det intressanta med det här programmet är att vår historia blir påtaglig genom att härledas till vårt samhälle idag och hur vi behandlar kulturarv. Programmet har breddat mina horisonter för vad kulturarv är och hur man kan arbeta med kulturarv och historia i framtiden.

Hur kom det sig att du började intressera dig för just detta ämne?

– Början var mitt historieintresse. Men när jag började på programmet så fick jag träffa professorer och forskare från olika ämnen och traditioner som ledde till att min nyfikenhet tändes. Det fanns så mycket djup att utforska och eftersom jag fick kontakt med olika ämnen genom kunniga personer så blev fältet väldigt brett. Att jag sedan inriktade mig på kulturgeografi berodde på att jag blev intresserade av rumsliga frågor för kulturarv. Hur används kulturarvsplatser och sådana frågor.

Har du varit med om något spännande projekt under utbildningen som du tyckt om?

– Det har varit ett antal spännande projekt. Men ett exempel jag kan ta upp är att jag under programmets praktikkurs var på Mörbylånga kommun. Jag praktiserade under världsarvssamordnaren, Emma Rydnér, där och fick ett uppdrag av henne att skriva en sammanställning om odlingslandskap som världsarv. När sammanställningen var klar och vi sedan presenterade den inför arbetsgruppen för södra Ölands världsarv så blev det en väldigt positiv respons. Det ledde till att jag skulle ta fram en utställning om världsarv och odlingslandskap. Det är inte bara utställnigen jag har arbetat med dock. Det har varit många möten med aktörer inom både privat och offentlig sektor, och jag har fått vara med på informationskvällar med skolor, föreningar och lantbrukare.

Läs hela Sams intervju

Var utbildningen som du förväntade dig? Utveckla!

– Nej, programmet var annorlunda från vad jag förväntade mig och menar detta i en positiv bemärkelse. Bredden på utbildning ledde till att jag och mina medstudenter fick kontakt med olika ämnesexperter och detta kombinerades med studieresor och gästföreläsare som gav oss tydliga bilder av vilka vägar som fanns tillgängliga för oss för att kunna utveckla våra intressen och få jobb. Mentorsprogrammet var en oväntad del som jag också upplevde som något väldigt positivt. Tack vare det kunde jag få kontakt med människor som arbetade med kulturarv och jag kunde få en bättre uppfattning om hur jag skulle kunna göra för att arbeta med kulturarv. På det stora hela så har jag upplevt att programmet har lagt mycket vikt i att visa hur teorin vi lär oss i föreläsningssalarna används i praktiken.

Tror du att utbildningen hjälper dig att kunna göra skillnad? På vilket sätt?

– Ja, jag tror att utbildningen hjälper mig i det. Jag har fått en teoretisk grund som jag har nytta av och en inriktning som ger mig specialiserad kunskap som gör att jag kan bidra till arbetsgivare på ett konstruktivt sätt. Även utanför arbete tycker jag att utbildningen gett mig ett annorlunda perspektiv som gör att jag kan se världen på andra sätt än vad jag kunde innan. Det ser jag som något väldigt värdefullt för mig som en enskild person i samhället. Jag kan bedöma förhållanden och problem på fler grunder än vad jag kunde innan.

Förutom rena ämneskunskaper, vad tycker du att du lärt dig under tiden som du pluggat?

– Ett kritiskt tänkande som hela tiden måste slipas och utvecklas. Jag har också fått nya perspektiv att förhålla mig till och ta i beaktning när jag kommer i kontakt med kulturarv i olika sammanhang. Överlag jag känner jag det som att jag har fått kritiska verktyg och kunskaper som kommer ligga mig till gagn i framtiden.

Ange tre tips till personer som funderar på att söka denna utbildning:

1. Ta vara på mentorskapet. Det kan vara din framtida arbetsgivare som du har som mentor.
2. Fundera noga på din inriktning i förhållande till vad du vill arbeta med i framtiden.
3. Använd projektarbeten till att få kontakt med näringsliv och offentlig sektor.

Vad vill du göra efter att du avslutat dina studier?

– Det är många saker jag skulle vilja göra. Jag skulle gärna fördjupa mig i mitt ämne (kulturgeografi) och eventuellt doktorera och bli forskare. Men jag vill samtidigt gärna ut och arbeta med kulturarv. Min praktik har gett mig mersmak på att arbeta med världsarv och där finns det arbetsgivare på olika nivåer; företag, kommuner, statliga organ och internationella organisationer. Ett drömjobb vore att bli forskare och kunna arbeta med digitalt kulturarv ur ett kulturgeografiskt perspektiv. Skulle jag lyckas klämma in världsarv i det jobbet också så skulle min lycka vara gjord.

Vad vill du göra möjligt efter utbildningen? Vad brinner du för?

– Jag har ett intresse för immateriellt och digitalt kulturarv som följt med mig och som jag gärna skulle vilja driva vidare och ser var det tar mig. Samtidigt har jag fått upp ögonen för världsarv och ser man till vad som hänt med världsarven i Syrien (till exempel förstörelsen av Palmyra) så omges de av mycket starka intressen och känslor. Så det är de två sakerna jag brinner för just nu och som verkligen skulle vilja utforska.

Ge gärna ett citat som sammanfattar din tid på utbildningen och Linnéuniversitetet:

"Utbildning är att tända en eld, inte att fylla en behållare."

 

Student Ann Norlin

"Det känns som en kreativ utbildning som förbereder inför framtiden"

Ann Norlin har en bakgrund som lärare och skolledare. Efter många år i skolan bestämde hon sig för en nystart i arbetslivet och började läsa på Linnéuniveristetet. Efter tre års studier är det snart dags för examen.

– Jag gillar det pedagogiska upplägget med att förena ämnesområden över gränserna. För mig känns det som en kreativ utbildning som också fungerar som en bra förberedelse för framtida jobb.

Utbildningen har en tydlig ambition att koppla ihop vårt kulturarv med det moderna samhället. Under det första året läser studenterna gemensamma kurser för att sedan välja ett fördjupningsområde.

– Vi har läst allt från ekonomi till projektkunskap. Och det har ingått verkliga uppdrag, kopplade till arbetslivet i utbildningen. Programmet har fått uppdrag från museer och myndigheter.

Koppling till arbetslivet

Hela sista terminen är verksamhetsförlagd till en arbetsplats. Ann gör sin praktik på Kalmar läns museum.

– Jag tycker att det är positivt med en hel termins praktik. Då får man en verklig insikt i hur det fungerar på en arbetsplats som har koppling till utbildningsområdet.
På museet har Ann bland annat varit delaktig i olika typer av workshops, tidsresor och inter-aktiva upplevelsedagar.

– Under praktiken har vi också haft olika seminarier och
arbetsuppgifter om ledarskap och arbetsmiljö. Det finns ett stort värde i att knyta ihop praktiken med de kurser vi läst.

Den tvärvetenskapliga utbildningen ger en bra bredd och möjligheter till olika typer av jobb. Ann är öppen för olika alternativ.

– Jag vill jobba med människor och göra kulturmiljöer tillgängliga för dem. Antingen på ett museum eller kanske genom att starta eget. Oavsett vilket känner jag mig förberedd för framtiden!

Mer om programmet

Världsarv

En unik studiemiljö

Programmets inledande tvärvetenskapliga basår läser du i Kalmar. Här möter du en unik studiemiljö, rik på kulturarv som ger dig upplevelser och inspiration och som bjuder på flera möjligheter att omsätta dina teoretiska kunskaper i praktiken.

Alla tiders Kalmar är en historisk stad med anor från 1200-talet. Kontrasterna mellan det gamla och det nya är slående och överallt går det att följa den historiska utveckling som staden mött. Kalmar var länge en viktig befästningsstad som befann sig i gränslandet mellan Sverige och Danmark. År 1397 utgjorde Kalmar Nordens centrum och under Kalmarunionen kröntes Erik av Pommern till konung över samtliga nordiska länder på Kalmar Slott. Slottet är än i dag en symbol för Kalmar stad.

Södra Ölands odlingslandskap utgör ett av Sveriges 14 världsarv. Genom närheten till detta unika kultur- och naturlandskap utökas dina möjligheter att ta del av den samtida kulturmiljön. Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona finns också bara en timme bort!

Lärare på kulturarv i samtid och framtid

På programmet möter du lärare från olika ämnesområden. Här presenterar några av dem sina forsknings- och intresseområde inom kulturarv och kulturmiljövetenskap.

Cornelius Holtorf, professor i arkeologi 

"Det är spännande att resonera varför människor i nutiden är fascinerade av gamla spår i sin omgivning och hur samhället hanterar dem, bland annat i lagstiftning, planering, och olika förmedlingsinsatser i museer och skolor. Jag är intresserad av hur lämningar av det förflutna upplevas av människor idag och vilken mening de får i vardagen.

"

Anders Högberg, universitetslektor i arkeologi

"Kulturmiljöer är intressanta för de berättar om hur människor nu och i historien hanterat sin omgivning, hur människors val att bevara något eller ta bort och bygga nytt speglar tidsandan, makt och preferenser. Därför är kulturmiljöstudier forskning och utbildning om hur vi väljer att forma vår samvaro tillsammans, och det är spännande. Just nu forskar jag bland annat om kulturarvsaspekter och minnesbevarande i relation till långtidsförvaring av kärnbränsle."

Carl-Johan Nordblom, universitetsadjunkt i kulturgeografi

"Mitt främsta intresse rör utvecklingen och planeringen av dagens städer med handel, boende, arrangemang för besökare mm. För att studera detta krävs bl.a. studier av städernas historiska framväxt. Jag undervisar inom Kulturmiljöprogrammet på en kurs som heter "Kulturmiljö som projekt" där utgångspunkten för projektet är frågor och problemställningar som är direkt hämtade från någon institution eller företag i samhället."

Utlandsstudier och praktik

Att tillbringa en eller flera terminer under sin studietid vid utländskt lärosäte eller inom utlandspraktik är en erfarenhet som ger dina studier ett mervärde på många plan. Utlandsstudier leder till att du utvecklas både personligen och akademiskt och tiden utomlands kan också vara en riktigt bra merit i framtida jobbsökande.

Utlandsstudier under studieuppehåll

Det kan vara en bra idé att ta en eller två terminers studieuppehåll för att läsa utomlands och på så sätt bredda perspektiven. Utlandsstudier under studieuppehåll betyder att kurserna inte behöver (men mycket väl kan) ingå i din kandidatexamen. Den akademiska pressen är därmed mindre och du kan friare välja de kurser du är intresserad av, vilket betyder att du exempelvis har tid att lära dig landets språk. Givetvis får du högskolepoäng för kurserna du slutför utomlands.

Termin 6

Särskilt rekommenderat i programmet är utlandsstudier under termin 6. Under denna (sista) termin läser du verksamhetsförlagda studier och det går bra att förlägga kursen till en arbetsplats i utlandet. Tidigare har programstudenter gjort denna termin t.ex. på arbetsplatser i Danmark och Sydafrika.

Observera att detta enbart är rekommendationer som bygger på tidigare erfarenheter, och att andra alternativ också kan komma i fråga. Kom gärna till programansvarig för att diskutera dina önskemål individuellt! Se också länkar i högermarginalen för mer information. Studieuppehåll för utlandsstudier ansöker du om hos din studievägledare.

Observera även att du ska ansöka om studier ungefär ett år innan du åker iväg.

Kontakter med arbetsmarknaden

På programmet Kulturarv i samtid och framtid läggs stor vikt på kontinuerlig kontakt med arbetsmarknaden. Programmets egen karriärdag genomförs redan under första året. Då lär sig studenterna om trender på arbetsmarknaden och möter yrkesverksamma personer inom relevanta områden.

Projektarbete inom kulturarvssektorn

I introduktionskursen "Att arbeta med kulturarvet" ingår gästföreläsningar av professionella experter som befinner sig mitt i yrkeslivet samt exkursioner och studiebesök på relevanta verksamheter som t.ex .Kalmar läns museum och Länsstyrelsen. Vid slutet av första året ligger kursen "Kulturarv som projekt" där studenterna jobbar med ett riktigt projekt i samarbete med en aktör inom kulturarvssektorn. Tidigare har studenterna t.ex. utrett hur man ska öka tillgängligheten av Kalmar slott genom att bygga en hiss mitt i byggnadsminnet.

Fördjupning inom ett huvudområde

Väldigt viktigt på arbetsmarknaden är fördjupning i ett huvudområde. Kulturarv i samtid och framtid erbjuder fyra valbara huvudområden: arkeologi, historia, kulturgeografi och religionsvetenskap.

En hel termins verksamhetsförlagda studier/praktik

Utbildningens sista termin är helt verksamhetsförlagd. Studenter berättar:
"Det är bra med ett långt praktikpass, det ger nog mer kontakt med arbetslivet än vad de flesta andra program gör."
"Det bästa var att man har fått koppla ihop teorin som man lärt sig i skolan med praktiskt arbete."
"Det bästa med kursen är att man som student ges möjlighet att få praktisk kunskap, knyta kontakter och komma in i branschen".
"Svår arbetsmarknad, men jag fick bra kontakter genom praktiken."

Utbildning och museum i samverkan

Örjan Molander är verksamhetschef vid Kalmar läns museum och sitter i programrådet för Kulturarv i samtid och framtid. Han säger:
"Vi ser mycket positivt på hur programmet Kulturarv i samtid och framtid samarbetar med oss på Kalmar läns museum. Nästan alla våra verksamheter är involverade. Vi har mycket goda erfarenheter av att ta emot praktikanter från programmet. Vi tar gärna emot praktikanter varje år och samverkar med utbildningen även som föreläsare och genom att ta emot studiebesök".

Kalmar

Kalmar är en vacker stad med gamla anor, många mysiga kvarter och stor personlig charm. Området runt Kalmar Slott och Stadsparken är många studenters favorit.

Närheten till havet och Öland sätter sin prägel på staden med långa promenadstråk vid havet. I Kalmar är avstånden små och på fem-tio minuter når du det mesta – universitetet, havet, gymmet eller stadskärnan på Kvarnholmen. Många studenter bor i centrala Kalmar i närheten av universitetsbyggnaderna. Bra att veta är att Kalmar kommun har en bostadsgaranti för nya studenter.

Sjöfartshögskolan i Kalmar