Nordiskt masterprogram för språklärare

Inriktning engelska 120 hp

Är du verksam eller blivande lärare i engelska, franska eller tyska och vill bredda och fördjupa såväl din ämnesdidaktiska som din språkliga kompetens i ett masterprogram med internationell profil?

Detta tvååriga masterprogram ges i samarbete med Göteborgs universitet och Högskolan i Østfold, Norge, och innehåller ett antal kurser inom områden som kommunikation, interkulturellt lärande och litteraturdidaktik. Varje kurs ges på inriktningsspråket engelska, franska respektive tyska. Programmet innehåller ett examensarbete (masteruppsats) på 30 hp.

Karriär

Masterprogrammet ger såväl gedigen kompetensutveckling inom yrket som god förberedelse för och behörighet till forskarstudier inom engelska, franska eller tyska med språkvetenskaplig eller didaktisk inriktning.

Examen

Masterexamen i engelska, franska eller tyska med inriktning mot undervisning i skolan

Tidigare studenter berättar

För den som har fått några års erfarenhet av språkundervisning och vill gå vidare och fördjupa sina kunskaper finns det olika alternativ. I den här intervjun berättar Helena Stedt, Eskilstuna, och Jenny Lindquist, Skövde, om sina studier på ett masterprogram för språklärare i engelska eller tyska.

Hur kom det sig att du valde att påbörja en masterutbildning?

Helena: Gymnasieprogrammet jag jobbade på flyttades till en annan skola i stan och mitt arbetslag upplöstes. Eftersom jag hade arbetat med samma program/arbetslag i tio år och som lärare i femton år kände jag att jag ville utvecklas i min lärarroll, och jag behövde lite "input" helt enkelt. Dessutom har jag alltid tyckt om att studera.

Jenny: Jag hade en fil kand i engelska och kände att jag ville både bredda och fördjupa mina språkkunskaper. Jag hade haft tanken rätt länge att jag skulle vilja ha en masterexamen i engelska. Språk är en färskvara och måste underhållas och med den nivå jag jobbar på (vuxenutbildning) kände jag att jag skulle känna mig tryggare i mitt arbete med en masterexamen. Dessutom blir jag behörig att undervisa på gymnasiet med en vidareutbildning i engelska. Det öppnar nya dörrar.

Och varför blev det just det nordiska masterprogrammet vid Linnéuniversitetet?

Jenny: Jag letade på flera universitet och det var väldigt lätt att välja Linnéuniversitet. Beskrivningen på hemsidan var bra och innehållet och upplägget passade mig precis. Det verkade vara ett genomtänkt upplägg och ett bra innehåll. Det var exakt det jag sökte.

Vad i upplägget var attraktivt för dig?

Jenny: Det var bland annat flexibiliteten. Det passade bra när man ville jobba samtidigt. Sen var det kursinnehållet med litteratur i undervisningen, interkulturellt lärande och det nätbaserade lärandet. Jag såg att det var givande för mig innan jag började. Sen blev jag ändå positivt överraskad när jag började. Det var faktiskt ännu bättre än jag hade tänkt mig.

Helena: Jag valde programmet för att det är 100 % distans (nästan). Jag hade varken lust eller möjlighet att flytta och det fanns ingen motsvarande utbildning på Mälardalens Högskola i Eskilstuna. Jag kunde också utnyttja Lärarlyftet. Kurserna lät intressanta och passade bra in i min utbildning och mitt arbete.

Fortsättning av intervjun

Vad har studierna gett er?

Helena: Många av kurserna har varit väldigt intressanta och diskussionerna på nätet med kurskamrater har varit givande. Jag känner att jag har fräschat upp mina kunskaper. När jag började hade jag en magisterexamen i engelska/svenska plus PPU för att få gymnasielärarexamen. En hel del som vi har läst kan jag använda direkt i min undervisning, annat är intressant ändå.

Jenny: Mig har det gett väldigt mycket, och då har jag ändå bara precis börjat. Rent språkligt upplever jag att jag utvecklas hela tiden. Men framför allt har nätverkandet varit givande. Alla nya lärare som jag har lärt känna i den här utbildningen, alla idéer som vi utbyter med varandra, vi diskuterar språkundervisning och språkinlärning och man får höra hur andra lärare undervisar i olika åldrar, olika delar av landet och även i Norge. Det är en fantastisk vinst. Man har tid att diskutera med varandra, samtidigt som vi bygger det på kurslitteraturen. Det gick upp många ljus för mig i bl a i första kursen och det påverkade mig mycket i mitt jobb.


I Norge får man automatiskt högre lön om man som lärare har en masterexamen. Vet du om dina studier ger dig nya karriärsmöjligheter?

Helena: Jag kommer förstås att kunna söka andra tjänster som jag kanske inte hade haft möjlighet till annars. Däremot tror jag inte jag kommer få högre lön bara för att jag har gått programmet.

Jenny: Nä, inte automatiskt, men det ger mig nya möjligheter att förhandla om lönen. Jag får också mycket stöd från arbetsgivaren att läsa det här programmet. T.ex. får jag läsa en viss del av studierna på min arbetstid, så det är en del av min kompetensutveckling. En masterexamen är ju också internationell, det ger ju nya möjligheter.


Hur är det att studera på ett webbaserat masterprogram?

Helena: Det har passat mig väldigt bra. Jag har bra disciplin och som jag nämnt innan var det en förutsättning att bo kvar för att jag över huvud taget skulle börja studera igen. Det passade mig perfekt med webbaserade studier så jag kunde bestämma själv när jag skulle studera (och var). Det har varit intressant med det nordiska samarbetet, även om jag hade önskat att fler svenskar deltog i programmet.

Jenny:Jag var orolig till en början. Jag har ingen stor datorvana, så det var en utmaning inte bara språkligt utan även tekniskt. Men det har gått bra. Det är flexibelt, man väljer själv när man vill läsa och hur mycket man läser per termin. Det kräver ganska mycket självdisciplin och struktur, men det passar mig bra. När det gäller arbetsbörda hänger det lite på en själv om man skjuter saker framför sig. Då blir det mycket. Men man vet ju vad som ska göras för hela terminen och det ger alla en möjlighet att läsa, för att man kan planera sin tid på ett sätt som passar en själv.

Jag var på en terminsträff i Göteborg och den gav mig mycket. Man lär känna varandra och det blir lite personligare mellan studenterna. Våra diskussioner har fördjupats sedan dess. Det är ju det att den här masterutbildningen är riktad just till språklärare. Det är människor som är intresserade av pedagogik som går den här utbildningen och det gör mig så glad! Det är inte för stort fokus på språkriktighet eller lingvistik, det finns med hela tiden ändå, men fokus är på de pedagogiska frågorna och språkinlärning.


Du, Helena är snart klar med din masteruppsats. Vad handlar den om och hur har det varit att arbeta med den?

Uppsatsen handlar om hur man kan använda skönlitteratur för att främja interkulturellt lärande och uppnå interkulturell kompetens. Ämnet interkulturellt lärande är väldigt intressant, och eftersom jag även är engagerad i litteratur och litteraturundervisning var det ett naturligt val. Dessutom har vi många elever på skolan där jag arbetar, som kommer från andra kulturer än den traditionellt svenska. Det har varit intressant att skriva Masteruppsats, men faktiskt väldigt jobbigt, värre än jag trodde från början. Jag hade svårt att ta tag i skrivandet första terminen p g a att jag arbetade heltid och har många saker jag engagerar mig i "privat". Självklart är det självförvållat, jag kunde ha koncentrerat mig bara på jobb och studier, men under sommarlovet tog jag tag i det och kom igång.


Till sist: är det något ni vill tillägga?

Helena: Jag tycker lärarna i del olika kurserna har varit väldigt bra. Kursuppläggen har varit bra och jag har fått värdefull respons på mina inlämningsuppgifter. Planeringen av kurserna har också varit bra – inlämningsuppgifterna i de olika kurserna har inte krockat utan det har gått att "jonglera" med de olika kurserna så att de inte har krockat!

Jenny: Jag är mycket positiv till det här programmet, väldigt glad att jag har den här möjligheten att utvecklas både språkligt men också som lärare och pedagog. Det ser jag som en otrolig vinst. Jag rekommenderar alla som har en möjlighet att läsa programmet att göra det. Det är flexibelt, man kan läsa en kurs per termin, och tiden går fortare än man tror för rätt som det är har man sin examen!

Mer om programmet

Internationellt samarbete mellan tre universitet i Norge och Sverige.

Programmet är ett samarbete mellan Høgskolen i Østfold (HiØ), Norge, Göteborgs universitet (GU) och Linnéuniversitetet (Lnu). För dig som student innebär detta att du får tillgång till den bästa kompetensen från respektive lärosäte och att du får ett än mer internationellt perspektiv på din språkundervisning.

Kursupplägg deltidsstudier

Rekommenderat kursupplägg för deltidsstudier
DELTID (33%–66%)

Termin 1 (höst)

Kommunikation, 10 hp (Lnu)
engelska
franska
tyska

Interkulturell læring, 10 hp (HiØ).
engelska
franska
tyska

Termin 2 (vår)

Litteratur i undervisningen I, 10 hp (Lnu)
engelska
franska
tyska

Termin 3 (höst)

Fokus på form i språkundervisning, 10 hp (GU)*
engelska
franska
tyska

Litteratur i undervisningen II, 10 hp (HiØ)
engelska
franska
tyska

Termin 4 (vår)

Metod och projekt, 20 hp (GU)
engelska
franska
tyska

Termin 5 (höst)

Elevspråksanalyse, 10 hp (HiØ)
engelska
franska
tyska

Språklig variasjon, 10 hp (HiØ)
engelska
franska
tyska

Termin 6 (vår)

Examensarbete, 30 hp (HiØ) (ev. över två terminer)
engelska
franska
tyska

Kursupplägg heltidsstudier

Programmet består i heltidsvarianten av två till tre kurser per termin som ges av Høgskolen i Østfold (HiØ), Norge, Göteborgs universitet (GU) eller Linnéuniversitetet (Lnu). Den sista terminen skrivs ett examensarbete om 30 hp. Rekommenderad kursordning vid deltidsstudier (33%–66%) finns i denna länk.

HELTID


Termin 1 (höst)


Kommunikation, 10 hp (Lnu)
engelska
franska
tyska

Interkulturell læring, 10 hp (HiØ).
engelska
franska
tyska

Fokus på form i språk-undervisning, 10 hp (GU)
engelska
franska
tyska


Termin 2 (vår)

Metod och projekt, 20 hp (GU)
engelska
franska
tyska

Litteratur i undervisningen I, 10 hp (Lnu)
engelska
franska
tyska

Termin 3 (höst)

Nedanstående länkar går till tidigare terminers information, i den mån de finns

Elevspråksanalyse, 10 hp (HiØ)
engelska
franska
tyska

Språklig variasjon, 10 hp (HiØ)
engelska
franska
tyska

Litteratur i undervisningen II, 10 hp (HiØ)
engelska
franska
tyska


Termin 4 (vår)

Examensarbete, 30 hp (HiØ)
engelska
franska
tyska

Praktisk information

Viktigt att veta som student på Nordiskt masterprogram för språklärare (det svenska programmet)

CSN

Tänker du söka studiemedel från CSN för dina studier i programmet, ska du välja den särskilda utbildningen Masterprogram nordiskt samarbete. Annars kan det bli problem med utbetalningarna.

Gör så här:
• Sök studiemedel hos CSN, men välj den särskilda utbildningen Masterprogram nordiskt samarbete.
• När kursen har börjat ber du om ett intyg om att du går kursen vid Høgskolen i Østfold hos Karin Anker Rasch. Intyget ska innehålla: namn, personnummer, att det är en kurs som är förlagd till Høgskolen i Østfold, Halden, Norge, studietid för perioden med start- och slutdatum.
• Intyget ska vara skrivet på skolans brevpapper och underskriven av behörig person på skolan och stämplad med skolans stämpel.
• Skicka in ditt intyg i pdf-format om registrering vid kurs via Mina sidor på CSN:s hemsida.


Kursval

Eftersom flera lärosäten är inblandade fungerar kursval lite olika. Som student vid det svenska programmet kommer du att meddela dina kursval på två sätt: via ett webbformulär och/eller via antagning.se.


Webbformulär

När tiden för kursval närmar sig kommer du att få en länk till aktuellt formulär via epost. Där meddelar du vilka kurser du ämnar ta nästa termin. Det är din enda anmälan till de norska kurserna. Du ska alltid fylla i alla kurser du tänker ta den termin det gäller.


Antagning.se

Som student med konto vid antagning.se bör du dessutom söka till kurser som ges vid Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet via antagning.se. I de fall då kursen inte finns tillgänglig (vilket sker av olika anledningar) ombesörjs din ansökan till kursen av kursansvarig med utgångspunkt i de val du har gjort i webbformuläret.


Lärplattformar

Du får tillgång till lärplattformarna i samband med att du registreras på en kurs. Hur registrering går till är olika för de tre lärosätena och beror även på om du är student på det svenska eller norska programmet. Du får information om inloggning på respektive lärplattform i kursgruppen i programportalen treff.spraak.net eller från din kurslärare.


Programportalen treff.spraak.net

Programportalen är ett sätt för lärosätena att hålla samman informationen om programmet, om kurser och annat. Det är också ett ställe där du kan ha utbyte med studenter från andra kurser och med tidigare studenter. Se till att registrera dig där när du har blivit antagen och gå med i de kursgrupper som du tänker ta under terminen.


Examen

När du avslutat alla kurser kan du ansöka om masterexamen. Det är du som student som skickar in en ansökan om examen vid examensenheten vid Linnéuniversitetet.
• Kontakta Høgskolen i Østfold, Kjersti O'Callaghan (kjersti.ocallaghan@hiof.no), och be om ett intyg (karaktersutskrift) för de kurser du har tagit vid HiØ. Det ska framgå från intyget när kurserna avslutades och det ska vara underskrivet. Ett inskannat intyg räcker.
• Ansökan görs vid examensenheten, https://lnu.se/examen/, enklast genom webbformuläret som finns på sidan. Klicka på "Att ansöka om examen". Bifoga intyget från Høgskolen i Østfold. Kurserna i Göteborg syns genom det svenska Ladok-systemet.
• Handläggningstiden varierar beroende på när du skickar in ansökan. Den kan ta upp till 8 veckor.

 

Information om aktuell programträff

Utbildningen är på distans men två gånger om året äger obligatoriska träffar rum, som brukar sträcka sig över 2 till 3 dagar.

I början av varje termin träffas studenter och lärare för ett obligatoriskt introduktionsmöte för terminens arbete. Det är viktigt att du som student eller blivande student planerar in dessa möten, så att du kan delta vid träffarna eftersom viktig information förmedlas till studenterna där.

Har du inte möjlighet att delta i träffen måste du meddela detta till programansvarig Angela Marx Åberg, så att du kan registreras! Detta är extra viktigt för dig som är ny student på programmet!

Höstträff i Halden, Norge, 24–25 aug 2017

Vid höstträffen får du som ny student på programmet utförlig information om programmet som helhet och om höstens kurser i synnerhet. Introduktionen gäller såväl teknisk hjälp att komma i gång med distansstudier via internet som orientering om kursernas innehåll.

För den som påbörjar sitt andra år i programmet gäller introduktionen kursinnehåll och orientering om examensarbetet (masterarbete) till vårterminen därpå.

Januariträff i Göteborg, 12–13 jan 2018

Denna samling är till för dem som börjat sina studier under hösten året innan och som ska gå Metod och projekt, 20 hp, och/eller Litteratur i undervisningen, 10 hp, under vårterminen. Samlingen börjar kl 8.30 på fredagen och avslutas ca kl 15 på lördagen.

Distans

Att studera på distans ger dig som student andra möjligheter än vad campusutbildning ger. Det innebär att du själv till viss del ska kunna planera dina studier både vad gäller tid och plats.

Att studera på distans kan gå till på olika sätt, antingen helt utan fysiska sammankomster eller med ett fåtal träffar, men den gemensamma nämnaren är att en stor del av studiearbetet sker på nätet. Du kommunicerar med läraren och andra studenter med hjälp av en webbstudieplats med diskussionsforum, grupparbete, inspelade föreläsningar eller videomöten med hjälp av en webbkamera.

Studenter grupparbetar