Skogs­kandidat­programmet

Vad gör du i dag?
– Nu är jag på Skogssällskapet som förvaltarresurs, tillsammans med skogsförvaltaren åker jag ut på mindre förvaltaruppdrag där vi tittar på marker, bedömer åtgärder, gör budgetar, skogsvårdsplanering och sådant. Jag gjorde praktik hos dem under utbildningen och har haft kontakt med dem sedan dess. Efter utbildningen började jag som aspirant på Södra, men så dök möjligheten upp att börja här.

Varför valde du att läsa en skoglig utbildning?
– Jag har alltid varit intresserad av naturen och skogen och så satt jag en dag på nätet och snubblade över utbildningen. Sedan när jag kom till startträffen i Asa kändes det helt rätt. Det var en härlig gemenskap bland studenterna och bra engagemang från lärarna. Intresset väcktes för varför skogen ser ut som den gör och hur vi som människor kan påverka hur skogen ser ut. Vi människor kan påverka mycket hur skogen ser ut.

Känner du att du gjorde rätt val av utbildning?
– För min del, eftersom den är på distans och jag har hus och sådant, så kunde jag inte ha valt något annat. Men jag älskar att den var på distans. Men det gör att man måste ta mer eget ansvar med till exempel planering. Så det ligger mer ansvar på dina axlar. Man kan inte bara sitta vid sin dator utan man måste ge sig ut själv.

Det som fångade hans intresse var att jobb inom skogsbranschen ofta innebär flexibla arbeten där man växlar mellan fält- och kontorsarbete. Att få vara utomhus och röra på sig på veckobasis är något som tilltalar Rasmus.

- Nu när jag tagit min examen vill jag fortsätta mitt arbete som planläggare. Det är ett intressant och viktigt yrke! Och ett stort plus i kanten är att jobbet gör det möjligt för mig att ta med min hund Alfons på jobbet, berättar Rasmus.

Det har varit tre praktiktillfällen under utbildningens gång. Rasmus har praktiserat hos en sågverksoperatör, en skogsinspektor och en virkestransportör.

- Praktikperioderna har varit väldigt roliga och lärorika! De gav även möjlighet att börja knyta kontakter och skapa ett nätverk för ens framtida yrken. Praktiken innefattade främst att se hur de olika yrkesgrupperna arbetade, berättar Rasmus.

När det gäller hur kurserna och utbildningen är upplagd så berättar han att det är väldigt olika men att kurserna generellt brukar innefatta träffar (exkursioner), föreläsningar, inlämningsuppgifter och slutligen någon typ av tentamen.

- Studentlivet är mestadels roligt och spännande, men även utmanande och kämpigt. I framtiden vill jag jobba med teknisk utveckling inom skogsbranschen, framförallt med teknik rörande geografiska informationssystem (GIS) och allt vad det innebär, säger Rasmus.

Rasmus menar att det behövs fler motiverade och drivna personer till skogsbranschen.

- Eftersom studierna är på distans kan du på ett enklare vis få ihop familjelivet eller ditt tidigare jobb med utbildningen. Det gör att det är en större ålders- och yrkeserfarenhetsvariation på programmet, avslutar Rasmus.

Varför valde du att läsa en skoglig utbildning?
Intresse för skog, jag har skog själv. Men intresset har växt efter hand. Jag började med Hållbart-kurserna, för min egen skull, jag ville lära mig mer. Sedan sökte jag programmet direkt och jobbade samtidigt under utbildningen. Jag är civilekonom och jobbade på bank.

Vad hände efter utbildningen?
Under utbildningen var jag två gånger på Mellanskog i Uppsala. Då var det en tjänst ute som de tyckte att jag skulle söka, som skogsinspektor. Det var många som sökte, omkring hundra. Men jag fick jobbet.

Vad är roligast med ditt jobb?
Kombinationen att få vara ute mycket och träffa folk, och få göra det i skogen. Och hitta lösningar som passar skogsägarna. Det uppskattas att vara lyhörd. Minst tre dagar i veckan är jag ute i skogen.

Har du ångrat att du bytte bransch?
Nej, men det har varit en stor omställning. Jag tycker att jag fick med mig bra kunskaper från utbildningen. Jag uppskattar att det finns ett tänk mot det småskaliga skogsbruket. Det tycker jag är väldigt positivt.

Johan Lindeberg är programansvarig på Skogskandidatprogrammet. Han menar att skogliga yrken erbjuder varierande arbetsuppgifter och kräver kunskaper inom många olika områden. Möjlighet till bredd i yrkeslivet var en av anledningarna till att han själv valde en skoglig utbildning.

Varför ska man läsa till skogskandidat?
Utbildningen passar de som vill arbeta med skog och människor. Det finns också möjlighet att arbeta utomhus en hel del. Skogliga yrken generellt erbjuder varierande arbetsuppgifter inom områden som biologi, teknik och ekonomi. Till viss del finns det möjlighet att låta sina intressen styra var man hamnar.

Vilka utmaningar står branschen inför?
Den skogliga branschen ska klara av mycket! Klimatet är en stor del. Där kommer det att handla om att anpassa skogsbruket efter klimatförändringarna. Vi har till exempel bedrivit skogsbruk på ett visst sätt under det senaste århundradet, men om vi tittar framöver så kommer det troligen behöva anpassas. Sen finns det också ett antal nyttor som skogen ska tillgodose, jag tänker främst på tre. Den första handlar om att reducera koldioxidutsläpp. Här pågår forskning vid bland annat Linnéuniversitetet som visar att skogen har en viktig roll för att nå målet med ett koldioxidneutralt samhälle. En andra nytta i samhället som skogen ska tillgodose är råvaruförsörjning till vår industri. Skogsprodukter är ett miljövänligt alternativ som inte förbrukar ändliga naturresurser och som används inom exempelvis energi, träbyggnation, massa och papper samt nya material. Samtidigt har vi ett ansvar för att bevara den biologiska mångfalden och bruka skogen på ett uthålligt sätt. Det är den tredje stora samhällsnyttan som vi måste ta hänsyn till. Här finns alltså många aspekter att tänka på, vilket gör skogsbranschen till en dynamisk och spännande plats att arbeta i.

Vad läser man på programmet?
Skog framför allt, men även ekologi, ekonomi, teknik och logistik. Det är en tvärvetenskaplig utbildning.

Vilka är studenterna?
Två saker utmärker våra studenter. För det första har många ett skogligt intresse eller en skoglig anknytning. Det är dock inget krav! Vi har också studenter med helt andra erfarenheter, vilket är mycket positivt för såväl utbildningen i sig, som för branschen i stort. Ju fler erfarenheter desto bättre. För det andra är det en distansutbildning, vilket ger studenterna en möjlighet att bo kvar på hemorten. På så sätt har de en lokal anknytning och kan omsätta sin nya kunskap i den miljö de befinner sig i – inte sällan på landsbygden. Distansformen sätter också en annan prägel på utbildningen då den tenderar att locka lite äldre studenter än traditionella campusstudenter. Men det stämmer inte alltid. Vi har en åldersspridning mellan 19-50 år.

Hur fungerar det att läsa ett program på distans?
Det fungerar bra för de flesta. Allt material såsom uppgifter, texter, filmer mm distribueras via det digitala kursrummet som man når via webben. Till det kommer träffar ca en gång per månad, 2-5 dagar per gång. Totalt blir det 10-15 träffdagar per termin och dessa utgör ett väldigt viktigt inslag, såväl socialt som kunskapsmässigt. Distansstudier generellt kräver mycket av studenterna, bland annat självdisciplin. Men det kräver också mycket av lärarna. I Växjö har vi lång erfarenhet av distansutbildning och arbetar ständigt med utveckling, både av teknik och pedagogiska arbetssätt. Vi tycker att det är roligt att undervisa på distans!

Vart tar studenterna vägen?
De flesta får jobb och trenden verkar hålla i sig. Vanliga yrken efter avslutad examen är virkesköpare, inspektor, skogskonsulent, produktionsledare eller planläggare. Vi har studenter som arbetar inom större företag och organisationer som SÖDRA, Holmen och SCA. Men det finns också exempel på mindre arbetsplatser och de som driver egen verksamhet. Det finns goda chanser att knyta kontakter med olika aktörer i arbetslivet under utbildningen.

Du läser huvudsakligen på distans och varvar självstudier via en digital lärplattform med fysiska träffar. Räkna med upp till tre träffveckor per termin då studentgruppen ses fysiskt under 2-5 dagar per gång. Träffarna är inte obligatoriska men utgör en mycket viktig del av utbildningen. Därför bör studenter ha möjlighet att delta vid en majoritet av tillfällena, som ibland innehåller examinerande moment, vilket förutsätter närvaro.

Träffarna sker företrädelsevis i södra Sverige, men under hösten 2024 startar ett nytt samarbete kring två skogliga lärcentra i Sävar och Gävle med omnejd. Målet är att möjliggöra och underlätta fysiska träffar för studenter på Skogskandidatprogrammet boende i mellersta och norra Sverige.

De valfria kurserna under sista året på programmet ger dig möjlighet att läsa en termin utomlands på ett annat universitet. De senaste åren har studenter inom skog och trä förlagt studier i till exempel Kanada, Norge, Tjeckien, Tyskland och USA.

Läs mer om internationella möjligheter