Socialpedagogik, inriktning ungdoms- och missbruksvård

Vad har du gjort tidigare, innan du började på programmet?

- Jag är född i Jönköping men uppväxt i Huskvarna. Jag har mestadels jobbat innan jag började läsa, då främst inom barn- och äldreomsorgen. Det var väl här jag fick lite försmak för det här med att arbeta med människor. Har även hunnit resa runt i världen, fått perspektiv och läst några enstaka strökurser.

Vilket år på programmet läser du?

- Jag läser andra året på programmet och har just kommit tillbaka ifrån vår praktikperiod som jag har gjort i Kenya på ett barnhem tillsammans med en klasskompis.

Varför valde du att läsa pedagogik med inriktning mot ungdoms- och missbruksvård?

- För mig är det en självklarhet att alla människor ska ha ett så bra liv som de möjligen kan och att utbilda mig till något där jag har chans att påverka detta kändes som en självklarhet. Att må bra borde inte vara ett privilegium för de som föddes med rätt förutsättningar, utan något som alla människor borde ha rätt till. Så ser det tyvärr inte ut i dag, men är det något jag kan jag hjälpa till att försöka uppnå, om så för bara ett antal personer, så är det självklaraste i hela världen att jag ska läsa till just pedagog med inriktning mot ungdoms- och missbruksvård.

- Missbruksproblematiken är också någonting som ligger mig när om hjärtat och ett fält som behöver mycket nytt, utbildat folk.

Hur är det att läsa på programmet?

- Det är otroligt intressant och givande, samtidigt som det är otroligt tufft. Man får jobba otroligt mycket, både med kurser och litteratur men framför allt med sig själv. Det sätter igång mycket processer inom dig som person och man behöver vara beredd på en stor utmaning som människa. Men det ger också otroligt mycket tillbaka, är förbannat roligt och det bereder vägen för ett otroligt spännande arbetsliv inom ett viktigt fält.

Är det något som har varit särskilt intressant under utbildningen? Vad och varför?

- Det mest har varit otroligt spännande, men fältstudierna som läses under första året är otroligt givande. Det är en jättebra chans att på egen hand få en inblick och känsla av hur olika områden som man kan jobba inom verkligen ser ut. Sen är all undervisning som fokuserar på missbruk och behandling av missbruk både otroligt roligt och väsentligt för framtiden.

Hur är det att studera på universitet?

- Att studera på universitet är en rolig utmaning, som kräver mycket självdisciplin och förmågan att kunna ta eget ansvar. Då antalet timmar lärarledda timmar kan vara väldigt få, behöver man själv kunna ta ansvar för sina studier. Det är en otroligt bra förberedelse för resten av livet, eftersom det är du som kommer leva ditt liv som du vill, utan att någon säger till dig vad du ska göra.

- Det är också otroligt roligt, man träffar otroligt mycket nya människor, skaffar sig vänner för livet och lägger grunden för det man ska göra resten av livet.

Hur ser ditt liv ut vid sidan av studierna?

- Vid sidan av studierna är jag aktiv i Nationslivet som finns på Linneuniversitet, träffar mycket vänner och har otroligt kul. Det finns alltid något att göra eller någon spännande att träffa, bara man vågar leta lite och engagera sig.

Vad vill du göra efter studierna?

- Efter att jag har läst klart hoppas jag att jag får pröva många olika områden, då jag är en rastlös person som behöver mycket stimuli. Jag hoppas kunna få ett brett spektra och pröva både öppenvård och tvångsvård, missbruksvård som kriminalvård.

- Sen skulle jag också vilja flytta utomlands och pröva att arbeta med missbruksvård i ett annat land, det är verkligen en stor dröm jag har.

Varför ska man läsa programmet, tycker du?

- Jag tycker man ska läsa programmet för att det är otroligt givande, utmanande och spännande. Det lägger grunden till ett yrke som är både behövt och eftertraktat, samt man får spendera större delen av sitt arbetsliv med den gruppen av människor i samhället som har otroligt mycket att ge.

Varför sökte du till detta program?

– Anledningen till att jag sökte denna inriktning var att jag alltid haft en stor önskan att jobba med människor som lever ett destruktivt liv och har missbruksproblematik.

Hur är det att läsa på programmet?

– Det är väldigt lärorikt och roligt med tanke på att man får lära sig mycket om hur man ska kunna bemöta, upprätthålla relationer, samtala med människor och så vidare.

– Det som är särskilt intressant med utbildningen är att man hela tiden får möjlighet att arbeta med sig själv, respektive att man utvecklas som människa i en positiv riktning.

Hur är det att studera på universitet?

– Att studera på universitet är en väldigt rolig upplevelse, för att man får träffa många olika människor med olika bakgrunder.

Hur ser ditt liv ut vid sidan av studierna?

– Mitt liv utanför studierna ser ganska normalt ut, där jag hinner spendera tid med familj, vänner, idrott med mera.

Vad vill du göra efter studierna?

– Mina planer är att antigen jobba med ungdomar (HVB-hem) eller med flyktingar.

Varför ska man läsa programmet, tycker du?

– Om du tycker om att jobba med människor är Ungdoms- och missbruksvård det bästa programmet att välja.

Efter att ha arbetat som bland annat bartender, kock och restaurangchef kände sig Andreas färdig med restaurangbranschen och ville jobba med människor på ett annat sätt.

– Jag kände att jag ville jobba med förändringsarbete och stötta människor som vill komma ur sitt missbruk. Så jag gick från att sälja alkohol till att hjälpa personer med alkoholproblem.

Genom programmet Ungdoms- och missbruksvård fick han en bra grund att stå på. Lärarna uppmuntrade studenterna att tänka själva och fungerade som ett stöd istället för att ge färdiga svar.

– Jag fick jobba mycket med mig själv och mina styrkor och svagheter. Det gjorde att jag utvecklades och fick en tilltro till min egen kapacitet till förändring. Därför tror jag även på andras förmåga att förändra sig själva och sina liv.

Att bemöta människor
På utbildningen fick Andreas också lära sig mycket om att bemöta människor och klienter på ett pedagogiskt sätt och det har han stor nytta av i sitt nuvarande arbete.

Genom den praktik och de fältstudier som ingår som en del i utbildningen skapade Andreas ett stort kontaktnät och fick inte mindre än fyra extrajobb under studietiden.

Jobbar idag på Navet
Efter examen blev han kontaktad av Navet, som i Landstinget Kronobergs regi hjälper vuxna och ungdomar som har eller riskerar att fastna i ett missbruk. Andreas erbjöds jobbet som alkohol- och narkotikakonsulent.

– Nu jobbar jag halva tiden med att hjälpa personer som har ett problematiskt förhållande till alkohol eller narkotika. Andra häften är utåtriktat arbete med föreläsningar och utbildningar på bland annat skolor och företag. Det är ett väldigt omväxlande och givande jobb.

Vad hade du gjort innan du började på programmet?

– Jag utbildade mig till frisör och jobbade därefter i Jönköping, Habo och Värnamo. Sedan öppnade jag eget i Bor och drev det företaget i 17 år. En lång men rolig tid! Till slut sa mina axlar och en sjukgymnast ifrån och jag förstod att jag behövde tänka i andra banor. Jag jobbade med lite andra arbeten inom service och hamnade så småningom på Komvux. Jag studerade sedan till Fil kand behandlingspedagog och därefter studerade jag på halvtid till en magister.

Varför sökte du till detta program?

– Jag och några vänner från Komvux besökte Växjö universitet, som det hette då, under Öppet hus. Jag ville lyssna på Socionomprogrammet och var också intresserad av det personaladministrativa programmet. En släkting till en av de vänner som var med under dagen tog emot oss när vi kom till universitetet. Han berättade att han gick ett program som hette Pedagogik med inriktning mot ungdoms- och missbruksvård. Jag blev nyfiken och tänkte att jag går och lyssnar på det också. När jag satt där i salen berättade Maria Alm om programmet och jag tyckte att det hon berättade var precis så som jag tänkte och funderade över. Jag läste lite mer om programmet och bestämde mig för att söka till det.

Kan du beskriva utbildningen du gick?

– Studierna handlade om människor, om måenden, om missbruk, psykisk ohälsa, om livssituationer och livsförändringar på gott och ont. Man fick också själv fundera över sina val i livet, hur man tänkt och varför, över tiden vi lever i och vart vi vill komma. Över hur vi tar hand om varandra och om samhällets ansvar och på vilket sätt det ska göras för att vara rättsäkert. Jag tycker det var en bra mix med många teorier och forskning, diskussioner, fältstudier och så småningom praktik, grupparbeten, skrivarbeten, att presentera sina arbeten osv. Programmet gav också olika förklaringsmodeller och metoder och framförallt att man funderar över hur man bemöter människor och människor i utsatta situationer, och kanske indirekt även bemöter sig själv, för respekt mellan människor handlar också om självrespekt.

Var det något som var extra intressant under utbildningen?

– Idag skulle jag nog säga metoder. Konstigt nog kanske, eftersom metoder var något vi ifrågasatte under våra studier. Diskussionen handlade ofta om relationens och metodens betydelse i behandling och vikten av vad. Men något jag fått mycket uppskattning för efter studierna är att jag arbetar metodiskt. Inte att jag har svaret eller en metod som är till hjälp för allt och alla, men för att jag har en verktygslåda med metodtänk och förklaringsmodeller man kan pröva i samtal.

– Men inledningsvis tror jag att det som jag upplevde mest fascinerande var allt det som handlar om livsförändringar, val vi gör och val vi inte gör, val som andra gör och hur allt detta påverkar våra liv. Det berör oss varje dag. Därutöver har jag alltid hävdat att vi arbetar med friskvård. Att stödja någon att lämna ett missbruk och ett destruktivt leverne, oavsett av vad, är att värna om fysisk, psykisk och själslig hälsa, både för den som har missbruket och dennes närstående.

Vem ska läsa programmet, tycker du?

– Standardfrasen är ju att man "måste gilla människor och att vilja arbeta med människor", men vilka arbeten kräver inte det idag? Det är ständiga möten, kommunikationer och diskussioner vilka sysselsättningar man än har idag, tror jag. Studierna handlar ju om svensk social omsorg om människor i ofta utsatta situationer, i olika faser, i olika måenden, i olika åldrar, i behov av olika slags hjälp, utredningar, samtal, stöttning, med ett pedagogiskt förhållningssätt som grund. Ibland möter man kanske inte människan i sig utan arbetar med annan samhällsförbättring av den sociala omsorgen. Ja, gillar du det, så har du hamnat rätt!

Vad arbetar du med idag?

– De senaste tre åren har jag haft två tjänster på 50 % vardera. Min grundtjänst har varit kurator på ett kommunalt arbetsmarknadscenter, där man tar emot människor som står längre ifrån den ordinarie arbetsmarknaden. Övriga 50 % har jag haft en processledartjänst inom kommunal utveckling i Jönköpings län som handlar om att "Stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruk- och beroendevården", ett nationellt utvecklingsarbete som fortsätter nästa år men då på 20 % för min del. Resterande delen av min arbetstid framöver kommer jag att lägga på Linnéuniversitetet i Växjö, som gästadjunkt inom behandlingspedagogik.

– Tidigare har jag varit en kort period inom LVM-vården (Lagen om vård av missbrukare i vissa fall). Jag har jobbat som alkohol- och drogterapeut i öppenvården, och senare som handläggare inom myndighetsutövning vuxna.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Möten, att vara en del av samhällsbilden, samhällsomsorgen; att vara med och påverka en liten del av den. Att träffa så många intressanta och olika människoöden. Man kan inte arbeta i ett sådant arbete utan att själv påverkas och förändras och i och med det leva med en stor tacksamhet. Inte enbart för det man själv har – att jag är frisk, har familj och arbete – utan också för de möten man får göra som ibland berör så oerhört djupt.

– Sen får man inte överdriva det heller, det finns vardagar fulla med saker som inte funkar, möten som ställs in gång på gång och tålamod som prövas. Och sist men inte minst, många dråpliga situationer som lockar till många och gemensamma skratt! Det är verkligen inte bara olyckliga situationer eller sorgsna människor man möter. Väldigt mycket blir väldigt bra på lite sikt.

På vilket sätt har du nytta av din utbildning nu i ditt yrkesliv?

– I samtal med såväl klienter som kollegor. Att känna sig trygg med sin kunskap och sitt förhållningssätt, men också att vara nyfiken på all ny kunskap vi skapar tillsammans. Mycket praktiskt kunnande, att veta vart man ska vända sig för en klients räkning eller om det uppstår svårigheter och man behöver andra professioners bedömningar. Och viktigt, tycker jag: att veta hur man skriver, när man ska lämna rapporter, skriva utlåtanden och remisser eller annat.

Vad vill du syssla med längre fram i livet?

– Jag har många tankar om framtiden! Det jag tänker nu är att jag vill vara med i den fortsatta utvecklingen av vår nuvarande och framtida missbruks- och beroendevård. Var kan vara en bättre plats för det än på IKM, Linnéuniversitetet? Det har hänt oerhört mycket och viktigt inom missbruks- och beroendevården under de senaste 10-15 åren, vilket är roligt och en utveckling som jag önskar fortsätter. Det finns också andra frågor i detta som mer handlar om personalfrågor men som blir viktiga för klienten: hur vi formerar oss, hur våra mottagningar ser ut och vilken vård vi erbjuder. Det är stora skillnader i kommunstorlekar som också har betydelse, hur man kan samarbeta osv. Det tycker jag känns som stimulerande och spännande framtidsfrågor!

Utbildningen ger kompetens för behandlingspedagogiskt arbete vid institutioner och behandlingshem, inom socialtjänst, psykiatri, kriminalvård, skola och arbetsinriktad rehabilitering, samt behörighet till studier på avancerad nivå.

Några exempel:

• Behandlingshem, såväl privata som kommunala och statliga
• Socialtjänstens olika verksamhetsområden
• Inom psykiatrins olika områden, öppenvård såväl som slutenvård
• Kriminalvård – fängelse, häkte och frivård
• Landsting – primärvård
• Grundskola och gymnasieskola, privat såväl som kommunal
• Arbetsförmedling, företagshälsovård

Framtiden för behandlingspedagoger ser ljus ut då stora pensionsavgångar väntas under kommande år. Det finns också masterutbildning och forskarutbildning i pedagogik på Linnéuniversitetet och andra lärosäten. För att söka till en forskartjänst kan du bygga på den kandidatexamen som programmet leder till med en magister- eller masterutbildning.