Specialpedagogprogrammet
90 hpSom specialpedagog ska du kunna leda utvecklingen av det pedagogiska arbetet med målet att möta behoven hos alla barn och elever samt ha ett fördjupat specialpedagogiskt kunnande.
Studierna bedrivs på 67 procents fart där i regel två dagar varannan vecka är förlagda på Campus Växjö.
Specialpedagogprogrammet syftar till att, utifrån din lärarprofession, utveckla ditt professionella och vetenskapliga förhållningssätt. Inslag i utbildning utgörs bland annat av hur lärandeprocesser kan utvecklas och stödjas samt hur specialpedagogen på organisations-, grupp- och individnivå aktivt kan arbeta för och med barn och elever i behov av särskilt stöd.
Betydelsefullt är analysen av hur inlärningsproblem kan hänga ihop med lärmiljöer och psykosociala faktorer. Förskolans och skolans arbete mot mobbning och kränkande behandling är också en viktig del i utbildningen.
Delar av utbildningen samläses med blivande speciallärare, vilket underlättar ett framtida samarbete för barn och elever i behov av särskilt stöd.
Sök till programmet
Anmälningsperiden för programmet är 15 februari - 15 mars. Om programmet har öppet för sen anmälan kan du anmäla dig även efter sista anmälningsdagen.
Karriär
Som specialpedagog ska du i samverkan med bland annat skolledare leda och delta i det pedagogiska arbetet att stödja alla barn/elever, på organisations-, grupp- och individnivå.
Examen
Specialpedagogexamen.
Drop-in studievägledning
Under ansökningsperioden har vår studievägledare drop-in vägledning på Zoom. Klicka på kontakten till höger, Anita Gustavsson, för mer information om tider och länk.
Obligatorisk bilaga till ansökan
Statsbidrag för fortbildning
Vanliga frågor
Vad är det för skillnad på speciallärare och specialpedagog?
Utbildningen till Speciallärare kompletterar din lärarexamen och ger dig förutsättningar för kvalificerad yrkesutövning inom området språk-, skriv- och läsutveckling, matematikutveckling eller utvecklingsstörning.
Utbildningen till Specialpedagog ger dig kvalificerade kunskaper om hur du arbetar med att undanröja sådant som försvårar eller hindrar barns/elevers lärande och utveckling i olika lärmiljöer. Det handlar om att arbeta förebyggande, att genomföra pedagogiska utredningar som ser barnet och dess situation på individ-, grupp- och organisationsnivå.
Specialllärare och specialpedagoger samläser under delar av utbildningen. Det innebär att studerande från båda programmen läser vissa gemensamma kurser med gemensamt innehåll, som den studerande själv riktar mot valt program eller specialisering. Under utbildningen möts de studerande bland annat i mentorsgrupper med syfte att skapa förståelse för och kunskap om varandras professioner.
Vad är skillnaden att läsa ett program kontra fristående kurser?
Programmen leder fram till en speciallärar-/specialpedagogexamen, vilket är en professionsutbildning till skillnad från fristående kurser.
Vad betyder avancerad nivå i denna professionsutbildning?
Avancerad nivå handlar om att utifrån ett vetenskapligt perspektiv fördjupa och problematisera den pedagogiska praktiken. För att vara behörig till ett program på avancerad nivå ska man som regel ha en examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng. Vad det gäller särskild behörighet se fråga om vilka förkunskapskraven är.
Vilka är förkunskapskraven?
Grundläggande behörighet för studier på avancerad nivå.
- Särskild behörighet: Grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen.
- Tre års relevant yrkeserfarenhet på minst halvtid efter erhållen lärarexamen. (Se vidare under frågor om yrkeserfarenhet.)
- Svenska B/Svenska 2 och 3 alternativt Svenska som andraspråk 2 och 3
- Engelska A/Engelska 5
För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling krävs dessutom att den tidigare avlagda examen omfattar minst 22,5 hp i svenska eller inom området språk-, skriv- och läsutveckling eller annan lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper.
För specialisering mot matematikutveckling krävs dessutom att den tidigare avlagda examen omfattar minst 22,5 hp i matematik eller inom kunskapsområdet matematikutveckling eller annan lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper.
Vilken typ av yrkeserfarenhet ska redovisas?
Minst tre års dokumenterad relevant yrkeserfarenhet omfattande minst halvtid som pedagog efter avlagd examen.
Exempelvis ska specialpedagoger ha arbetat i en pedagogisk verksamhet och haft pedagogiskt ansvar under minst tre år på halvtid efter erhållet examensbevis.
För specialiseringarna matematikutveckling och språk-, skriv- och läsutveckling så innebär det att man måste ha undervisat i matematik respektive svenska under minst tre år på halvtid efter erhållet examensbevis.
Hur redovisar jag yrkeserfarenheten och vart skickar jag intyget?
Yrkeserfarenheten redovisas genom ett intyg från arbetsgivaren. Tänk på att ett anställningsbevis inte räcker som underlag då det inte är ett bevis på att du faktiskt arbetat. Du kan med fördel använda blanketten "Blankett - intyg om yrkeserfarenhet" som finns här på hemsidan. Du kan själv ladda upp dina dokument på Mina sidor via antagning.se. Har du inte möjlighet att göra det så går det lika bra att skicka dem via posten till adressen här under. Skicka inga originalpapper!
PostNord Strålfors AB
Att: Antagningsservice
R 312
190 81 Rosersberg
Jag har sökt utbildning tidigare, finns mina dokument kvar i antagningssystemet?
De meriter som registrerats och som du ser på Mina sidor behöver du inte ladda upp på Mina sidor/skicka in via posten.
Däremot intyg om yrkeserfarenheten måste du ladda upp/skicka in via posten på nytt!
Vad betyder det att läsa i 67%-takt på distans?
Det innebär att man förväntas lägga ner ca 27 timmar i veckan på sina studier och att man läser 20 högskolepoäng (hp) per block (ett block motsvarar i stort sett en termin.)
Kan man arbeta heltid (100%) när man läser programmet?
Nej, det är inte att rekommendera. Det är dock värdefullt - och i en del uppgifter nödvändigt - att ha en förankring i den pedagogiska praktiken. Ett riktmärke kan vara att värna om undervisningsfri tid alla torsdagar och fredagar.
På vilka dagar ligger träffarna och hur ofta är de?
Vid Linnéuniversitetet genomförs utbildningen med ett antal obligatoriska träffar i Växjö. Träffarna ligger i huvudsak på torsdagar och fredagar varannan vecka. Datum för träffarna kommer att framgå av schemat.
Kan jag söka studiemedel hos CSN?
Ja, du kan söka studiemedel. När du söker studiemedel ska du fylla i att du söker för 75% studietakt. I speciallärar- och specialpedagogprogrammen läser du 20 hp per termin och formellt krävs det att man läser 22,5 hp per termin för att erhålla ersättning för 75% studietakt, men CSN gör en omräkning då poängen ligger så nära gränsen. Dvs du får utbetalt ersättning för 75% studietakt under 18 veckor (terminen är formellt 20 veckor). Tänk på att söka CSN för två terminer i taget!
Hur fungerar det om jag vill tillgodoräkna mig kurser som jag har läst tidigare?
Kurser som du läst vid andra svenska eller utländska lärosäten kan du ansöka om att få tillgodoräkna dig inom ditt program. Du kan ansöka om att få tillgodoräkna dig avslutade kurser eller avslutade delmoment inom en kurs. Till ansökan skall du bifoga kursplan och resultatintyg för den kurs/-er du vill ansöka om. När du ansökt gör ämnesansvarig en bedömning om dina kurser motsvarar de som ingår i ditt program. Det är bra om du ansöker om tillgodoräknande i så god tid som möjligt. Du måste dock vara antagen student för att kunna göra en ansökan om tillgodoräknande. Observera också att om du fått en eller flera kurser tillgodoräknade kan det påverka ditt studiemedel eftersom du då inte kommer att studera enligt programmets ordinarie studietakt. Ofullständig ansökan kan medföra försenad handläggning och/eller avslag. Programmet ges på avancerad nivå, vilket betyder att kurser på grundnivå med vissa undantag inte tillgodoräknas.
Länk till mer information om ansökan om tillgodoräknande
Vad står i examensbeviset?
Efter avslutat program ansöker du själv om examensbevis. Vad som står i examensbeviset baserar sig på vilket program/ grundutbildning och specialisering du läst.
Länk till Skolverkets information gällande behörighet för särskilt stöd.
Jenny vill göra skillnad för barn och elever
Jenny brinner för att göra skillnad för barn och elever. Nu vidareutbildar hon sig till specialpedagog och ser fram emot att jobba med ett hälsofrämjande förhållningssätt för att skapa gynnsamma lärmiljöer i skolan.
Läs hela intervjun med Jenny
Jenny har utbildat sig till lärare för tidiga år (förskollärare och lärare år F-6) på Högskolan i Skövde. För att växa i sin profession läser hon nu vidare till specialpedagog.
– Att studera vid Linnéuniversitetet passar mig väldigt bra. Det är hög kvalitet på utbildningen, undervisande lärare och föreläsare har hög kompetens och erfarenhet, det är relevant innehåll i våra kurser och möjlighet till studentinflytande finns. Det är en fin och trevlig miljö.
Det som lockade henne mest var hur studierna på programmet är upplagda.
– Studietakten är på 67 procent och en blandning av distansstudier och campusförlagda träffar. Jag lockades också av möjligheten att få samläsa en del kurser med de som utbildar sig till speciallärare. Även av möjligheten till internationalisering, till exempel, en Kenyaresa.
Jenny tycker att mycket har varit lärorikt på utbildningen, men att vissa saker har varit extra intressanta.
– Framförallt de blandade mentorsgrupper av specialpedagoger och speciallärare (alla inriktningar) som följs åt under hela utbildningen har varit positivt. Det skapar ett nätverk som möjliggör erfarenhetsutbyte. Då specialpedagoger och speciallärare ofta arbetar tätt tillsammans skapar detta ökad förståelse för varandras yrkesroller och kompetenser.
Att läsa på avancerad nivå kräver både fokus och disciplin, vilket Jenny är bra på.
– Det gäller att planera sin tid väl för att hinna med all litteratur som ska läsas och uppgifter som ska göras. Vi har träffats digitalt i både små och stora grupper och det har fungerat mycket bra. Vi har campusförlagda träffar två dagar varannan vecka. Dessa dagar består av föreläsningar, seminarier, workshops, grupparbeten och examinationer. Träffarna på campus möjliggör för både planerade och mer spontana samtal och diskussioner och för fler praktiska moment.
Som specialpedagog arbetar du för och med barn och elever i behov av särskilt stöd, ofta i samverkan med annan skolpersonal, vilket Jenny ser fram emot.
– Jag hoppas kunna vara en del av ett elevhälsoteam där vi med våra samlade kompetenser bidrar till att skapa bra förutsättningar och lärmiljöer för våra barn och elever, framförallt för de, i behov av särskilt stöd. Jag vill ha en handledande roll och vara ett bollplank för både personal och ledning. Jag vill sprida ett hälsofrämjande förhållningssätt och se till att barnens och elevernas röster hörs. Jag vill även vara delaktig i fortbildning samt sprida aktuell forskning.
Behovet av specialpedagoger är och kommer att vara stort, Jenny vill därför tipsa andra med lärarutbildning, att vidareutbilda sig.
– Utbildningen ökar möjligheten att göra skillnad för våra barn och elever, något jag alltid har brunnit för. Det är även en bra utbildning för att öka sin kompetens inom det specialpedagogiska fältet. Genom utbildningen får vi ta del av den senaste forskningen vilket upprätthåller att vi underbygger våra val av metoder och arbetssätt genom både vetenskap och beprövad erfarenhet. Utbildningen ger oss redskap att arbeta på flera nivåer såsom individ, grupp och organisation. Den ger oss även kunskap om hur vi på bästa sätt kan skapa gynnsamma lärmiljöer för alla våra barn och elever, avslutar Jenny.
Styrkan är att vi läser allt tillsammans
Kerstin Söderberg och Jitka Gullstrand är två studenter som går sin sista del i utbildningen till specialpedagog respektive speciallärare och som har valt sin utbildning utifrån ett starkt engagemang för specialpedagogiska frågor.
Läs hela intervjun med Kerstin och Jitka
Specialpedagogik är ett komplext område där det inte finns några givna svar eftersom man arbetar med elever och personal och på olika nivåer.
– Från början kom jag nog hit till utbildningen för att jag trodde att jag skulle få svar på alla mina frågor, men det är nog snarare så att jag har skapat fler frågor, säger Jitka. Men det tycker jag är bra för det är så det fungerar ute i verksamheten, fortsätter hon. Utbildningen har varit en mental resa som gett mig ett nytt sätt att tänka kring de frågor som jag hade med mig. Det vi lär oss under utbildningen är ett professionellt förhållningssätt med fokus på de situationer som uppstår i mötet med barn och elever i behov av särskilt stöd och jag märker att det som tidigare var min magkänsla numera är underbyggt med teorier och modeller som jag lärt mig under utbildningen.
– Det här är min andra speciallärarutbildning säger Kerstin. Jag har tidigare läst specialiseringen mot matematikutveckling och tyckte att den var bra så därför valde jag att även läsa specialiseringen mot språk-skriv-och läsutveckling vid Linnéuniversitetet. Först och främst var det innehållet i utbildningarna som gjorde mig intresserad men också upplägget. Ungefär varannan vecka är vi på plats på universitetet och har där föreläsningar och seminarium. Det ger oss helt andra möjligheter att diskutera och ventilera det vi läser än om vi hade gått en distansutbildning med ett fåtal fysiska träffar. Utbildningen har gett mig kunskaper som gör att jag känner mig starkare och tryggare i min yrkesroll och jag kan se mitt värde som speciallärare. Det i sin tur ger mig modet att våga testa nya saker tillsammans med mina elever, fortsätter Kerstin.
Jitka och Kerstin är överens om att en av styrkorna med de två utbildningarna är att specialpedagoger och speciallärare samläser många av kurserna.
– Det skapar en bra förståelse för hur det andra yrket fungerar och vilken nytta vi kan ha av varandra när vi sedan kommer ut i våra verksamheter i nya yrkesroller. Båda yrkena kräver att man kan anlysera olika situationer och miljöer för att stödja barn och elever i deras möjligheter till likvärdig utbildning och de anser båda att detta är viktigt. Under utbildningen får man ett fantastiskt nätverk genom att man får träffa andra som arbetar inom samma verksamhetsområde som man själv gör men också inom andra verksamhetsområden, avslutar Jitka och Kerstin.
I förskolans och skolans verksamhet finns det idag ett stort behov av utbildade specialpedagoger och speciallärare och Jitka och Kerstin pekar på behovet av att kommuner och deras rektorer skapar villkor så att fler lärare inom förskola och skola har möjlighet att utbilda sig till specialpedagog eller speciallärare.
Mer om programmet
Vilken nytta har rektor av specialpedagog och speciallärare?
Staffan Johnson är rektor på Lillestadsskolan i Växjö. Nedan berättar han vilken nytta han ser med speciallärare och specialpedagoger i skolan.
En speciallärare/specialpedagog ingår i elevhälsoteamet som tillsammans med rektor, skolsköterska, skolpsykolog och kurator, arbetar med elevhälsofrågor i ett helhetsperspektiv. Men också på individnivå.
En bra speciallärare/specialpedagog är oerhört värdefull i elevhälsoarbetet. I ett väl fungerande elevhälsoteam kan specialläraren/specialpedagogen ha en handledande roll. Specialläraren/specialpedagogen kan inte lösa alla problem själv. I arbetet med eleven kan specialläraren/specialpedagogen visa läraren hur man kan arbeta med eleven så att man uppnår bästa resultat. Läraren kan sedan involvera dessa tankar i sin egen undervisning.
I elevhälsoteamet talar vi om på vilka olika nivåer eleverna kan ha problem. Individ-, grupp-, eller organisationsnivå. I de diskussionerna är specialläraren/specialpedagogen mycket viktig, eftersom han/hon kan se situationen från ett annat perspektiv utifrån.
Vid planering av skolans organisation deltar speciallärare/specialpedagog och för elevens talan. Det är viktigt med en organisation som tar till vara elevens behov, både den som har särskilda behov och den som redan har kommit långt men behöver stöd för att komma ännu längre.
Distans – plugga där du är
Kanske vill du plugga i fjällen, storstaden eller hemma nära familjen? Många av våra program och kurser går på distans.
Att studera på distans kan gå till på olika sätt, antingen helt utan fysiska sammankomster eller med ett fåtal träffar på campus eller vid något av våra lärcentra. Den gemensamma nämnaren är att en stor del av studierna sker digitalt. Du kommunicerar med läraren och andra studenter med hjälp av en lärplattform där det finns diskussionsforum, möjlighet till grupparbeten och digitala möten. I många fall kommer du även ha tillgång till inspelade föreläsningar via lärplattformen.
Fördelen med distansstudier är flexibiliteten, något som passar dig som vill ha stor frihet att bestämma när och var du vill studera. En del obligatoriska moment i din utbildning kan vara under kontorstid, även om de sker på distans.
Växjö – studentstaden med ett levande campus
Strax söder om Växjö centrum ligger universitetets campus. I Växjö väljer många studenter att bo på campusområdet.
Här har du vänner, restauranger, föreläsningssalar, gym, mataffär, universitetsbiblioteket, friluftsområden och studentpubar, allt inom fem minuters gångavstånd.
Du kan även bo i andra delar av Växjö och snabbt ta dig till universitetet med cykel eller buss.
Med 90 000 invånare är Växjö en av Sveriges snabbast växande städer. Här finns en småländsk entreprenörsanda med många företag, bland annat inom IT-branschen – perfekt när du söker praktikplats eller jobb. Växjö är också en naturskön stad och här har du alltid nära till skog och vatten.