Språk och politik

Hur gjorde du för att etablera dig på arbetsmarknaden efter dina studier?

Jag använde mitt kontaktnät som jag hade skaffat under studietiden. Jag lade ner mycket tid och omsorg på mina ansökningar för att de skulle matcha jobbannonserna och tog reda på så mycket som möjligt om jobbet jag sökte så att varje ansökning skulle vara unik.

Hur såg ditt studentliv ut?

Jag levde nog ett ganska typiskt studentliv. Jag bodde på Campus i Växjö, hade nära till allt och var engagerad i mycket. Bland annat skrev jag i studenttidningen Sista Brefvet, var vice kårordförande och engagerad i Västkustens nation.

På vilket sätt hade du kontakt med arbetsmarknaden under studietiden?

Jag deltog på arbetsmarknadsdagar, sommarjobbade och extrajobbade under terminerna. Under utbildningen hade vi också sex månaders praktik som jag gjorde vid svenska ambassaden i Sydafrika.

Vad tar du med dig från dina studier vid Linnéuniversitetet*?Finns det något du har kunnat göra möjligt tack vare din utbildning?

Jag tar med mig metodiken mer än själva faktakunskaperna, förmågan att analysera och att få fram det viktigaste. Jag skriver många olika typer av texter i arbetet så att få fram det viktigaste är verkligen något jag har nytta av. Kunskaperna i det engelska språket är också något som jag tar med mig, eftersom jag använder engelska mycket i arbetet.

Vad har du för relation till LNU idag?

Jag har kontakt med en del av lärarna och blir ibland inbjuden till universitetet på arbetsmarknadsdagar. Sen stöter jag på folk från Linnéuniversitetet på IKEA då och då, i och med att IKEA:s och Linnéuniversitetets samarbete.

Kan du ge tre karriärtips?

1. Nätverka och underhåll relationer.
2. Engagera dig inte bara i studierna, utan också utanför studierna. Du får kunskap som kan vara till nytta i arbetslivet.
3. Våga anta utmaningar!

*(alt Högskolan i Kalmar, Växjö universitet)

– En vanlig arbetsdag arbetar granskar och utreder jag flera ansökningar. Det finns olika typer av ansökningar och varje ansökan är unik eftersom den gäller för en specifik person med ett specifikt bostads- och inkomstförhållande. Jag kontrollerar att uppgifterna i ansökningarna stämmer och begär in ytterligare uppgifter från exempelvis banker, försäkringsbolag och andra myndigheter när det behövs. Eftersom alla ansökningar är specifika är de också olika svåra att granska och utreda – vilket också gör att antalet ärenden som jag hinner handlägga varierar från dag till dag, säger Roksana.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Det bästa med jobbet är att det hela tiden uppstår nya utmaningar och att det alltid finns nya saker att lära sig. Jag och mina kollegor är eniga om att man aldrig kan bli en fullärd handläggare inom bostadstillägg, eftersom det ständigt uppstår nya svårigheter. Trots att jag har regler och riktlinjer som jag måste förhålla mig till, så kräver vissa situationer min egen bedömning. Det kan i sig vara en utmaning eftersom jag själv ansvarar för den bedömning jag gjort och det beslut jag tagit. 

Hur tänkte du när du valde utbildning? Varför blev det just det här programmet på Linnéuniversitetet?

– Jag har alltid sökt mig till internationella omgivningar då jag älskar språk och olika kulturer. Därför ville jag också läsa ett program som kunde ge mig möjligheten att få jobba internationellt och att få utnyttja mina språkkunskaper. Att det blev just Linnéuniversitetet är dels för att universitetet ligger nära mitt föräldrahem, men också för att jag inte kunde hitta så många andra program som kombinerade statsvetenskap med språk och praktik utomlands.

Vad har du haft mest nytta av i din utbildning?

– Det är helt klart det tyska språket. Hittills har kunskaper i tyska varit viktigt i alla mina jobb och jag tror det kommer vara viktigt även i min framtida karriär. Mina kunskaper i statsvetenskap har jag också haft nytta av då jag fått förståelse för hur olika organ i samhället hänger ihop, vilket jag tror är viktiga kunskaper för alla som vill jobba med sådant som kräver kunskap om statens uppbyggnad och funktion.

Vad tror du att du gör i framtiden? Har du något drömjobb?

– Trots att jag trivs väldigt bra med mitt nuvarande jobb på Pensionsmyndigheten så har jag alltid drömt om att jobba internationellt. Jag vill gärna göra karriär på ett svenskt konsulat i något av de tyskspråkiga länderna. Jag tycker det låter väldigt spännande att få jobba som representant åt ett land i ett annat land och att få jobba med frågor kring migration, integration och multikulturalism. 

– Det var tufft i början att läsa alla kurser på tyska, men sedan gick det bra och jag lärde mig stå på egna ben.

I samband med en uppsats kom Sara i kontakt med Regionförbundet södra Småland och samtidigt som hon läste började hon praktisera där.

– Det var den praktiken som gjorde att jag fick detta jobbet, konstaterar Sara som nu är projekt- och finansieringsansvarig på regionförbundet.

Väl förberedd för arbetet
Praktiken var foten in i arbetslivet och utbildningen som helhet gav Sara den kunskap hon behöver i sitt arbete.

– Jag visste hur förvaltningar och politiska organisationer fungerar och kunde hantera stora mängder information för att till exempel göra underlag till politiska beslut. I början hade jag också mycket nytta av språket då jag var med i projekt där vi pratade tyska. Utbildningen är bred och ger möjlighet att själv nischa in sig genom till exempel val av praktikplats.

– Mina gamla klasskompisar arbetar idag med allt från översättning till hållbarhetsfrågor.

Hjälp med EU-finansiering
Till en början arbetade Sara bland annat med att sprida kunskap om EU och hjälpa föreningar och andra organisationer med EU-finansiering. Nu innefattar hennes arbete framförallt utveckling av regionala projekt.

– Jag stöttar organisationer som har projektidéer om regional utveckling. Jag arbetar även med strategier för hur regionförbundets egna projektmedel ska användas. Jobbet passar henne eftersom det är fritt och självständigt.

– Jag trivs väldigt bra och utvecklas ständigt med nya arbetsuppgifter.