Yrkeskunnande och professionsutveckling, master

120 hp

Du har yrkeserfarenhet och vill komma tillbaka till akademin för att kvalificera såväl ditt eget yrkeskunnande som att bidra till erfarenhetsutveckling i din verksamhet.

Inom studie- och forskningsområdet yrkeskunnande och teknologi ställer vi oss frågan: Vad gör mig skicklig i mitt yrke? Vi riktar blicken mot glappet mellan teorins generella anspråk och den komplexitet som präglar all praktik. Vi hävdar att praktiken står på egna ben, den är inte teorins styvbarn. Trots att man riktar frågor till sin egen erfarenhetsbank handlar inte yrkeskunnande om psykologi. Den kunskap vi söker är av bransch- och verklighetsnära slag och den handlar om den yttre världen, om arbetslivet.

En annan viktig del i vad vi gör är att utveckla bra sätt att sprida sitt kunnande vidare till varandra. På avdelningen för yrkeskunnande och teknologi vid Linnéuniversitetet använder vi dialogseminariemetoden till att bygga en väl fungerande språkgemenskap. Metoden syftar också till att överbrygga de olika kunskapstraditionerna inom teknik och inom humaniora.

Yrkesspråk formas i yrkespraktiken. Det bejakas i de metoder som utvecklats inom yrkeskunnande och teknologi under dess trettioåriga historia. Vi rör oss mellan kunskapsteoretiska perspektiv och bildningsperspektiv där filosofi, konst, litteratur och scenkonst ses som bärare av kunskap. Syftet med detta vidare grepp om hur kunskap skapas och traderas är att du när du återvänder till din praktik bär med dig en väl påfylld verktygslåda användbar för att förstå och utveckla din yrkespraktik.

Dialogseminariet vid Dramaten i Stockholm har varit den scen där vi sedan år 1985 låtit vetenskap och konst mötas. Där har yrkesutövare från mängder av fält brottats med angelägna frågeställningar. Sedan nyligen är även Centrum för yrkeskunnande och bildning vid Linnéuniversitetet i Växjö, ytterligare en scen för dessa möten. Från seminarierna, med bland andra internationellt framstående filosofer, finns idag ett rikt filmmaterial som fyller en viktig funktion i vår masterutbildning.

Obs! Programmet är öppet för sen antagning fram till den 3:e september. Ansök via antagning.se 

Karriär

Vi tror att du vill fortsätta arbeta vidare i ditt yrke som ingenjör, lärare, sjuksköterska, polis, sjöbefäl etc men samtidigt få stöd för att utveckla ditt eget yrkeskunnande. Med ny medvetenhet som gör att du kan växa i kunskap och samtidigt vara med och utveckla din profession (ditt yrke).

Examen

Masterexamen med inriktning mot yrkeskunnande och professionsutveckling. Huvudområde: Yrkeskunnande och teknologi.

Studenter berättar

Studenter om dialogseminarier

En solig fredag i mars träffar jag några av studenterna på magisterprogrammet i yrkeskunnande och teknologi. Idag är det dialogseminarium.
Caroline Dunne är egenföretagare och jobbar med att förbättra möten, och David Lundgren är gymnasielärare inom transport. De båda har alltså ganska olika vardag när de inte pluggar.

Berätta lite om hur det är att studera yrkeskunnande och professionsutveckling.

- Det är annorlunda att plugga när man har jobbat några år och är mitt i livet, konstaterar Caroline. Det känns angeläget att reflektera över sin yrkeskunskap, för det är en stor del av våra liv i idag. Utbildningen får en också att utvecklas som människa.

- Jag har genom utbildningen haft förmånen att göra denna inre resa som lett till en otrolig utveckling i mitt yrkesliv, säger David. Jag har fått verktyg att både se, reflektera över och verbalisera min profession, berättar han vidare.

Tillsammans beskriver de hur dialogseminarierna, metoden som används i utbildningen, går till. Studenterna läser, med pennan i hand, utvalda texter inför träffarna. Sedan skriver var och en en egen text som berör det man läst kopplat till sitt yrkesliv. När man träffas delar man dessa erfarenheter. Lärararna bidrar ofta med ytterligare kopplingar till filosofi, konst och litteratur. Tillsammans närmar man sig med ord en gemensam känsla, oavsett yrkesbakgrund. En viktig kunskap man tränar är att skriva essäistiskt, det vill säga i jag-form. Till och med doktorsavhandlingar inom ämnet är skrivna på det sättet.

- Det är som att man "lånar" varandras erfarenheter. Eftersom vi kommer från många olika bakgrund kan jag som lärare dra nytta av erfarenheter från skådespelare, läkare eller egenföretagare, säger David.

- Och vi har fler gemensamma nämnare än man kunde ana, fortsätter Caroline. Det händer något när man delar. Även om vi inte alltid kan sätta ord på det kan vi dela känslan. Då kan man känna att nånting stort händer.

Ni har ju läst ett tag, hur upplever ni att ni drar nytta av utbildningen i arbetslivet?

- Jag känner mig tryggare i min yrkesutövning. Det har gett mig en förmåga att se skeenden i skolmiljön tydligare. Jag kan ställa mig utanför och se in, vad är det som händer i mötet mellan läraren och eleven? Det blir tydligare för mig att kunna se varje elevs potential, och möta människan där han eller hon är utifrån sin erfarenhet. Det gäller att fånga den man möter där han eller hon befinner sig just nu, säger David.

Caroline var ursprungligen nyfiken på ämnet för att lära sig själva metoden dialogseminarium. Hon instämmer i det David beskriver, och tillägger:

- Vi läser ju litteratur och djupdyker i olika skrifter. Men källan, det vi ska skriva om, det är ju vår vardag. Genom att ges möjligheten att reflektera stärks man i det man gör. Också att ändra hur man gör, eller för den delen helt byta riktning är något jag tror man stärks i genom detta. Jag önskar alla möjligheten att göra samma resa! säger hon.

Ni låter helt lyriska, är det verkligen så roligt?

- Jaa, det ger en annan dimension att läsa i den här fasen i livet svarar Caroline. När jag läste till civilekonom var jag ung och hade ytterst lite yrkeserfarenhet. Vad man sedan blivit beror ju mycket på vad man gjort i livet. Dialogen fungerar om man har erfarenhet.

- Ja, fortsätter David, bara en sak som: Vad är det till exempel att reflektera? Hur gör man? Många gånger hade jag inte reflekterat på samma sätt innan utbildningen som jag gör nu.

Mer om programmet

Frågor och svar om utbildningen

På vilket sätt återkopplar studierna till min profession?

De ger dig verktyg för att skapa reflekterande praxis på din egen arbetsplats och därmed förhoppningsvis leda till förbättring av din egen professionspraxis. Man kan på ett ungefär säga att erfarenhet + reflektion = kunskap. Verktyg för reflektion är skrivande och dialogseminariet.

Vad bör jag ha med mig in i utbildningen?

Det viktigaste är arbetserfarenhet och viljan att kritiskt granska din tidigare professionspraxis. Vi utgår från att alla kan skriva oavsett antal år de suttit i skolbänken. Vår utbildning är inte en skrivarkurs utan handlar om att använda skrivande som verktyg när man kritiskt reflekterar kring sin egen yrkespraxis. Reflektion i dialogseminarieformen bygger bl.a. på att man utforskar sin egen yrkespraxis i analogi till andra yrken. Många olika yrken brukar vara representerade i våra studiegrupper: lärare, ingenjörer, läkare, konstnärer, organisationskonsulter, m.m.

Vad bör jag kunna ta med mig när jag gått utbildningen?

En förbättrad förmåga att förädla din och dina arbetskollegors praktiska erfarenhet till ny kunskap och därmed också en förbättrad förmåga till verksamhetsutveckling på din egen arbetsplats.

Är det campusträffar eller enbart webbaserat?

I de första fyra kurserna är det fyra campusträffar per termin (en kurs ges per termin). Varje träff tar två dagar, alltid fredag-lördag för att underlätta för dem som läser på distans. I examensarbetet kommer det att bli två träffar per termin eftersom dessa kurser inkluderar självständigt arbete med fallstudier om yrkeskunnande och till stora delar planeras av studenten tillsammans med en handledare.


Vad innebär dialogseminariemetoden?

På www.dialoger.se kan du indirekt få en känsla för vad det är vi sysslar med genom att bläddra bland titlar på våra publikationer, läsa sammanfattningar, inledningar, etc.

Jag förstår att deltagarna skall resonera och reflektera över texter i seminarieform. Men, är det allt?

Nej, det är långt ifrån allt. Det är det som oftast leder tillmissförstånd, att många tror att det handlar om att låta deltagarna sitta i en cirkel och fördela ordet enligt en viss ritual, så att det hela blir ytterligare en i raden av mirakelkurer där ordet dialog används som slagord.

Framför allt handlar våra seminarier om att deltagarna ska tillägna sig ett intellektuellt innehåll bakom det som kallas för dialogseminarium, dvs. en kunskapsfilosofi och den praktiska kunskapens epistemologi. I detta ingår bl.a. språkfilosofiska och idéhistoriska perspektiv på begreppet tyst kunskap. Epistemologiska perspektiv studerar vi genom läsning och diskussion av språkfilosofiska och idéhistoriska texter inriktade på den praktiska kunskapens särart, genom studium av konstnärlig yrkesutövning (enligt tesen att ett skickligt yrkesutövande är ett slags konst), genom ett jämförande studium av yrkeskunnande inom olika yrken, samt genom exempel hämtade från skönlitteraturen och dramat.

Vidare får deltagarna övning i att beskriva och gestalta sin egen och andras erfarenhet i form av exempel och berättelser. Det sistnämnda är helt centralt eftersom vi inte tror att yrkeskunnande kan extraheras till abstrakta teorier, regelsystem och instruktioner, utan att det är inbäddat i praktiken.

Ska det skrivas examensarbete eller är seminarierna (förutom examination på respektive uppgift) en del av "slutexaminationen"?

Både ja och nej. Ja, det ska skrivas ett examensarbete. Å andra sidan innebär examensarbetet att man får lägga ihop och återanvända sina tankar och texter man skrivit under utbildningens gång, förstås med ett krav på att helheten i slutuppsatsen ska ge något mer än att bara vara summa av enskilda delar. Om examensarbetet kan du läsa mer i programförklaringen och i utbildningsplanen som kan laddas ner från programmets hemsida. I slutet av utbildningen efter att man blivit godkänd på alla moment får man en "master i yrkeskunnande och professionsutveckling".

Distans

Att studera på distans ger dig som student andra möjligheter än vad campusutbildning ger. Det innebär att du själv till viss del ska kunna planera dina studier både vad gäller tid och plats.

Att studera på distans kan gå till på olika sätt, antingen helt utan fysiska sammankomster eller med ett fåtal träffar, men den gemensamma nämnaren är att en stor del av studiearbetet sker på nätet. Du kommunicerar med läraren och andra studenter med hjälp av en webbstudieplats med diskussionsforum, grupparbete, inspelade föreläsningar eller videomöten med hjälp av en webbkamera.

Studenter grupparbetar