Yrkeslärarprogrammet

För den som redan arbetar som obehörig yrkeslärare finns statsbidrag som huvudmannen kan söka. Statsbidraget ska möjliggöra för den studerande att kunna minska sin arbetstid och få en bra förutsättning för sina studier. Statsbidraget kan också ersätta resor för den studerande under utbildningen. Information om statsbideraget finns på Skolverkets hemsida.

CSN erbjuder ett omställningsstöd för vuxna mitt i livet som vill vidareutbilda sig eller byta spår. Omställningsstödet består dels av ett bidrag på upp till 80 procent av lönen och dels av ett lån om man vill. Det finns information om omställningsstödet på CSNs hemsida. 

Hon berättar att arbetsdagarna ser väldigt olika ut. Ena dagen är det praktiska lektioner där hon lär sina elever att baka och nästa dag är det fokus på teori där hon lär ut grunderna och kemin inom bakning. En annan dag är det planering eller besök på elevernas praktikplatser.

- Det är ett roligt och omväxlande jobb! Det stora pluset är att jag träffar massa härliga elever och får utöva det jag brinner för. Jag gillar verkligen att undervisa och lära mina elever all kunskap som jag sitter inne med. Det jag inte hade fattat innan jag blev lärare var vilken kontakt man får med eleverna och alla fina samtal, säger Anna.

Det finns ingen manual för hur man ska vara som lärare. Anna menar att det inte spelar någon roll hur mycket du läser och pluggar, du måste ändå hitta ditt sätt att undervisa på och vad som passar den gruppen av elever du har framför dig.

- Jag har olika upplägg varje läsår beroende på elevgrupp. När det gäller den känslomässiga biten så är mitt tips att aldrig bli för mycket kompis med eleverna. Jag vill bli lagom mycket kompis så att de känner tilltro och tillit men ändå visar respekt, menar Anna.

När det gäller utbildningen på Linnéuniversitetet så tycker Anna att den var bra uppstyrd och att det var tydligt vad som förväntades av en. 

- Yrkeslärarutbildningen är tuff då många redan har ett lärarjobb och pluggar vid sidan av så du måste lägga ner tid för att fixa det. Ett annat tips är att testa på att vara handledare för elever på APL (praktik), då får du en hint av vad som förväntas av dig som yrkeslärare. Tycker du om att handleda elever så är detta ett jobb för dig, säger Anna.

För hennes del var det första gången hon läste en akademisk utbildning och hon hade inte så mycket förkunskaper i hur man skriver och utvecklar texter.

- Ju mer jag kom in i utbildningen och förstod vad lärarna var ute efter så blev det också lättare. Det var kul att se hur jag själv utvecklade mitt kunskapsintag och min skrivförmåga. Men det som jag tyckte var mest intressant var nog specialpedagogiken då jag kände mest behov av den kunskapen. Det var något jag verkligen behövde där och då, berättar Anna.

Känner du att du brinner för ditt yrke men vill jobba med det på ett annat sätt och att du dessutom gillar att jobba med ungdomar så menar Anna att du borde läsa till yrkeslärare.

Han menar att den största nyttan han fått från utbildningen är den språkliga utvecklingen som utbildningen gav.

- Att uttrycka sig väl och pedagogiskt i både tal och skrift är ju grundläggande för arbetet som lärare men det kan även fungera som en språngbräda om man vill komma vidare i karriären. Med åren har jag också fått mer och mer användning för de kunskaper om skolans styrdokument samt arbete i projektform som vi tillgodogjorde oss under utbildningen, säger Per-Ola.  

Arbetsdagarna varierar mycket från dag till dag men arbetstiden är vanligen mellan kl. 7:30-16:30. Per-Ola har semestertjänst med sex veckors semester och jobbar in tid för att kunna vara ledig över jul- och påsklovet.

- När gäller dagar med undervisning har jag lektioner antingen ute på körgården med praktiska övningar eller så är det teoripass i lektionssal. Lektionsdagar varvas med dagar då jag åker runt och hälsar på elever och handledare ute på våra APL-företag i regionen. Några dagar i månaden åker jag till någon av ME-skolorna i landet för att informera om nyheter i verksamheten gällande läromedel och organisation kring planering och dokumentation. När jag har luckor i schemat blir det en hel del telefonsamtal med elever och handledare under APL, kontakt med elever, mentorer och elevhälsa kring elevers lärande, styrkor och svårigheter, deltagande i det kollegiala lärandet samt möten kring utvecklingsprojekt och samverkan med branschen, förklarar Per-Ola.

Han menar att det mest spännande med arbetet är att se den resa människor gör när de lär sig saker och vilka påverkansmöjligheter man som lärare har för att göra eleverna anställningsbara i en bransch som man själv länge varit verksam i.

- Det bästa med mitt jobb är kontakten med alla människor. Att det är så oerhört omväxlande och att det alltid finns att göra. I mitt tidigare yrke hände det ibland att jag tittade på klockan och blev förvånad över att det var långt till nästa rast. Sedan jag blev lärare har detta aldrig hänt, säger Per-Ola.

Han ser ljust på framtiden och menar att yrkeskunnande kommer att bli allt mer värdefullt i framtiden och att bristen på duktiga yrkeslärare kommer att bestå. Dessutom poängterar Per-Ola att det finns mycket skolutvecklingsarbete att göra för de yrkeslärare som vill göra lite mer än att undervisa.

- Jag vill tipsa befintliga studenter om att hålla ut och att tänka på att det du lär dig kommer att innebära utvecklingsmöjligheter som förmodligen inte fanns i ditt tidigare yrke. Det kan ta lite tid i läraryrket innan man sorterat och prioriterat kunskaperna utifrån hur man ska använda dem men efterhand faller allt på plats. Med tiden blir det lite som ett kall. Tänk på att de ämneskunskaper och kontaktnät du utvecklat i ditt tidigare yrke är det viktigaste och mest värdefulla för att du ska kunna utbilda nya yrkesarbetare. Glöm inte att ha ett ben kvar i ditt tidigare yrke, avslutar Per-Ola.