Yrkeslärarprogrammet

90 hp

Programmet vänder sig till dig som vill bli yrkeslärare och har gedigna yrkeskunskaper inom något eller några av de yrken som gymnasieskolans yrkesprogram utbildar till. Du arbetar kanske redan som yrkeslärare men behöver en examen för fast anställning.

I programmet ingår studier om centrala och generella kunskaper för lärare till exempel utveckling och lärande, läroplansteori, sociala relationer, betyg och bedömning samt ledarskap. Därutöver ingår verksamhetsförlagd utbildning som integreras i programmets olika kurser.

Utbildningen ges som en nätbaserad distansutbildning. Läsåret delas in i tre perioder och studietakten är deltid: höstperiod 50%, vår- och sommarperiod 63%. Schemalagda, obligatoriska träffar genomförs tre gånger per period, under två eller tre dagar. Dessa träffar förläggs växelvis på campus Kalmar och campus Växjö. Studenterna delas in i mentorsgrupper om 15–20 personer.

Programmets kurser präglas av ett projekt- och processorienterat arbetssätt, vilket förutsätter samarbete i olika grupperingar. Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen förläggs till skolor inom lärosätets partnerområden/VFU-områden. Andra geografiska lösningar kan diskuteras.

Observera att inför HT 2017 antar vi inte till yrkesämnena Hantverk inriktning Textil design och Hantverkskunskap inriktning Textil design. Anledningen är brist på relevanta VFU-platser i gymnasieskolan.

Karriär

Lärarutbildningen gör dig väl rustad för att bli lärare på gymnasiskolans yrkesprogram och kan även leda till anställning inom andra samhällssektorer.

Examen

Yrkeslärarexamen på grundnivå.

Mer om programmet

Behörighetsprövning

För att vara behörig till yrkeslärarprogrammet måste du, förutom att ha grundläggande behörighet, kunna styrka att du har kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för något eller några av de yrkesämnen som finns i gymnasieskolans yrkesprogram (Gy 2011). Detta utgör den särskilda behörigheten. För att alla som söker ska bedömas likadant, har Universitets- och högskolerådet (UHR) tagit fram kunskapskriterier för respektive yrkesämne.

Se lista över kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för yrkesämnen

OBS! Det är dina yrkeskunskaper för att kunna undervisa i något eller några av de yrkesämnen som finns i gymnasieskolans yrkesprogram som behörighetsprövas, inte din behörighet att undervisa på ett visst program. De yrkesämnen som du bedöms vara behörig i kan finnas på flera olika program.

Behörighetsprövning av yrkeskunskaper

Prövning av dina yrkeskunskaper görs i samarbete med ValiWeb i Skellefteå, yrk.valiweb.nu. Där gör du en digital kompetenskartläggning. Hur du gör denna kan du se i instruktionsfilmen "Steg för steg" som finns på ValiWeb:s hemsida. På den sidan finns även all annan information om kartläggningen.

Bedömningsprocessen är tidskrävande! Det är därför bra om du börjar med din kompetenskartläggning så fort som möjligt.

Senast 2017-04-24 ska din digitala kompetenskartläggning vara klar och akten insänd till ValiWeb. Alla dokument, som styrker dina kunskaper, ska också vara ValiWeb tillhanda detta datum. Tänk på att det tar några dagar för posten att hantera ditt brev. Märk kuvertet med "Yrk".

Du skickar dina handlingar till:
Skellefteå kommun
ValiWeb CV
931 85 Skellefteå

Du skickar ditt gymnasiebetyg (eller motsvarande), som styrker den grundläggande behörigheten senast den 15 april till:
Antagningsservice
FE 20101
839 87 Östersund

För en komplett ansökan till yrkeslärarutbildningen måste du alltså göra både:

  • En ansökan till yrkeslärarprogrammet på www.antagning.se. Observera att du måste styrka den grundläggande behörigheten för högskolestudier till Antagningsservice (vidimerade kopior på ditt gymnasiebetyg eller motsvarande).
  • Behörighetsprövning via ValiWeb. Alla betyg, tjänstgöringsintyg/betyg och annat som styrker dina yrkeskunskaper (vidimerade kopior) skickas per post till ValiWeb i Skellefteå. Se adress ovan.
  • Ladda upp/skicka en kopia på samma dokument till antagning.se som du skickar till ValiWeb senast 2017-04-24. Glöm inte ladda upp/skicka in även enstaka tillkomna kompletteringar!

Grundläggande behörighet

Den grundläggande behörigheten, som krävs för alla kurser och program på högskolenivå, kan styrkas på olika sätt. Det vanligaste sättet att uppfylla behörigheten är genom en avslutad sammanhållen gymnasieutbildning. Mer information om gymnasieutbildning finns på antagning.se 

Om du inte uppfyller det grundläggande behörighetskravet kan du ansöka om att få din reella kompetens prövad. Det är ett alternativt sätt att visa att man skaffat sig de kunskaper och den kompetens som krävs för högskolestudier. Läs mer på antagning.se.

Antagning och urval

När bedömning av den särskilda behörigheten gjorts tas beslut om antagning. Om behörighetskraven uppfyllts i ett eller flera ämnen som kunnat bedömas kan antagning ske. Vid fler behöriga sökande än antal platser kommer urval att tillämpas.

Behöriga sökande rangordnas efter poäng. Poäng ges för yrkeserfarenhet, högskoleutbildning eller annan eftergymnasial utbildning som är relevant för det yrkesämne eller yrkesämnen som den blivande läraren ska undervisa i. Inom respektive yrkesområde görs sedan ytterligare rangordning för att få ett rättvisare urval.

Yrkeserfarenhet

Med yrkeserfarenhet menas allsidigt och kvalificerat yrkesarbete som är relevant för det yrkesämne eller yrkesämnen som den blivande läraren ska undervisa i. Yrkesarbetet ska ha omfattat minst halvtid. Kortare arbetsperiod än 1 månad räknas inte.
En månads arbete ger 1 poäng.
Maxpoäng: 120 (motsvarar 10 år)

Högskoleutbildning

Avslutad utbildning eller hel avslutad kurs eller kurser som är relevant för ett eller flera yrkesämnen som den blivande läraren ska undervisa i ger poäng.
7,5hp ger 1 poäng.
Maxpoäng: 24 = utbildning på 180 hp = 3år

Annan eftergymnasial utbildning

Avslutad eftergymnasial utbildning t.ex. KY-utbildning eller Yh-utbildning som är relevant för ett eller flera yrkesämnen som den blivande läraren ska undervisa i ger poäng. Kortare utbildning än en månad räknas inte.
En termins studier ger 1 poäng.
Maxpoäng: 6 (motsvarar 3 år)Annan eftergymnasial utbildning

Studenter berättar 

Jan Friman läser till yrkeslärare

Utbildningen utvecklar mig som lärare

Jan Friman är snickaren som valde att byta karriär. Nu är han snart färdig med sin utbildning och är glad över sin nya pedagogiska verktygslåda som han kan använda i sin roll som yrkeslärare.

Varför valde du att läsa till yrkeslärare?

– När jag fick en fråga från Brinellgymnasiet om jag skulle vara intresserad av att jobba som lärare, nappade jag på erbjudandet. Arbetet som lärare föll mig i smaken och jag sa upp mig från mitt jobb som snickare. Höstterminen 2016 började jag min utbildning på Linnéuniversitet. Dels ville jag bli behörig som lärare och dels har min arbetsgivare som policy att man ska läsa och bli behörig för att få en fast tjänst. Tanken på vilken nytta jag skulle ha av mina studier visste jag väl inte i början men nu när vi är på sluttampen av utbildningen så har pusselbitarna fallit på plats. Jag får med mig en pedagogisk verktygslåda som jag kan använda i min profession som lärare.

Varför valde du att läsa vid Linnéuniversitetet?

– Då jag har arbetskollegor som läst före mig och som rekommenderade Linnéuniversitet så var det inget att tveka på. Tanken var ju att jag kunde bolla eventuella frågeställningar med dem som stöd i mitt lärande. Att utbildningen är på två år är givetvis ett plus.

Hur tycker du det är att studera på programmet?

Jan och Viktoria samtalar
Jan i samtal med sin mentor Viktoria Johansson.

– Det är både roligt och inspirerande men visst kan det vara tufft ibland, man måste vara ganska disciplinerad och påbörja uppgifterna i tid, eftersom jag inte läst på universitet tidigare så tog det ett tag innan jag kom in i det. Men jag har haft tur och kommit in en jättebra mentorsgrupp. Vår mentor Viktoria Johansson har stöttat oss mycket när det har behövts och stämningen i gruppen är väldigt bra.

Hur fungerar studieformen med distansstudier och campusförlagda träffar?

– Eftersom jag jobbar heltid som lärare samtidigt som jag läser så har det passat mig riktigt bra. Jag planerar mina studier själv och det är upp till mig att det blir gjort. De campusförlagda träffarna är bra då man går på föreläsningar som handlar om den tänkta kursen man ska beta av till nästa träff. När vi är tre dagar på Linnéuniversitetet brukar vi ordna gemensamma aktiviteter som t ex bowling. 

Hur fungerar den verksamhetsförlagda praktiken?

– För min del så tycker jag det fungerat bra, eftersom jag redan jobbar som lärare så har jag kunnat använda det vi lärt oss i min undervisning, vilket har gjort att jag utvecklats som lärare.

Vad skulle du säga är det bästa med ditt program?

– Det bästa är sammanhållningen vi fått, bra mentorskap och att de programansvariga jobbar med att utveckla utbildningen utifrån studenternas synpunkter. 

Vad skulle du säga till en person som funderar på att välja utbildningen?

– Våga ta steget, två år går fort och du får så mycket tillbaka, ett bra universitet med trevlig miljö i två fantastiska städer.

Carina Weidmert Strandberg

För Carina Weidmert Strandberg från Växjö är det nyfikenhet som är den stora drivkraften. Carina studerar sin andra termin på yrkeslärar-programmet och har 15 års erfarenhet som undersköterska inom äldreomsorgen i bagaget.

Läs hela intervjun med Carina

Att välja Linnéuniversitets yrkeslärarprogram föll sig naturligt.
– Jag blev nyfiken och tyckte att det verkade spännande. Några av mina kollegor hade läst yrkeslärarprogrammet och rekommenderade det, och hittills har mina förväntningar uppfyllts.

Innehållet i utbildningen är något som Carina är nöjd med.
– Det har varit intressanta och relevanta föreläsningar och kurslitteraturen är bra. När frågor har uppstått har det varit enkelt att komma i kontakt med sin mentor och det har varit till stor hjälp. Man utvecklar också sig själv som person i mötet med andra blivande yrkeslärare.

Den verksamhetsförlagda utbildningen har Carina kunnat genomföra på sin arbetsplats.
– Vi har uppgifter och frågeställningar som man fördjupar sig i under sina vanliga arbetsuppgifter och däremellan har jag möjlighet att följa andra lärare för att se hur de arbetar.

Den kommande lärarrollen ser Carina ödmjukt på, och helst vill hon arbeta med gymnasieelever.
– Det är viktigt att vara ett stöd och en förebild för blivande undersköterskor. Min viktigaste uppgift som yrkeslärare är att locka till livslångt lärande och att leda elever till att bli anställningsbara undersköterskor. Jag vill också följa deras utveckling till duktiga undersköterskor.

Distans

Att studera på distans ger dig som student andra möjligheter än vad campusutbildning ger. Det innebär att du själv till viss del ska kunna planera dina studier både vad gäller tid och plats.

Att studera på distans kan gå till på olika sätt, antingen helt utan fysiska sammankomster eller med ett fåtal träffar, men den gemensamma nämnaren är att en stor del av studiearbetet sker på nätet. Du kommunicerar med läraren och andra studenter med hjälp av en webbstudieplats med diskussionsforum, grupparbete, inspelade föreläsningar eller videomöten med hjälp av en webbkamera.

Studenter grupparbetar

Växjö

Som student i Växjö har du nära till allt - staden, skogen och sjöarna. Promenadstråket från campus runt Växjösjön når nästan ända in till centrum och är perfekt för löpning och promenader.

Många av studenterna bor på campusområdet medan andra väljer att bo i centrala Växjö. På campus är det alltid liv och rörelse. Under en dag rör sig många studenter mellan föreläsningssalar, bibliotek, restauranger, pubar och friluftsområden. Växjö är också känt för sitt musikliv. Varje vecka kan du se mer eller mindre kända band på någon av Växjös scener.

Studenter i parken