Svenskans beskrivning 39

Vi inbjuder intresserade att skicka in abstract för sektionsföredrag och posterpresentationer som ansluter till konferensens tema Hållbar svenska. Även bidrag som inte direkt knyter an till temat är välkomna.

Mall för abstract

Ditt abstract ska vara max 250 ord (exklusive eventuella referenser) och få plats på 1 A4-sida. Var noga med att följa instruktionerna och formateringarna i den anvisade wordmallen när du skriver ditt abstract:

Här få du tillgång till wordmallen för abstract.

Vi välkomnar abstract för sektionsföredrag och posterpresentationer.

Sektionsföredrag

En sektion består i typfallet av 3–4 muntliga föredrag. Varje föredrag ges totalt 25 minuter, varav 20 minuter för presentationen följt av 5 minuter för frågor och diskussion. 

Posterpresentation

Det kommer att finnas möjlighet att sätta upp postrar i anslutning till konferensens fikaområde. Postrarna sitter uppe under hela konferensen. I programmet avsätts tid för intresserade att besöka postrarna, och presentatören förväntas vara tillgänglig vid sin poster under dessa schemalagda tider.

Urvalsprocess

Samtliga bidrag kommer att genomgå en kollegial granskning med fokus på teoretisk, metodologisk och empirisk tydlighet. Bidrag som ansluter till konferensens tema ges företräde om abstracten i övrigt bedöms vara likvärdiga.

Antagna abstract publiceras i en abstractbok under licensen Creative Commons Erkännande-4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/) som tillåter användning, distribuering och reproduktion under förutsättning att abstractet citeras korrekt (Open Access).

Skicka in ditt abstract

Systemet för inlämning av abstract är öppet från 15 december 2022 till 1 mars 2023.

Klicka för att få tillgång till programmet

Jan Lindström

Jan Lindström är professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Han arbetar framför allt inom interaktionell lingvistik och intresserar sig bland annat för samtal, grammatik och språklig variation, men även språkpolicyfrågor. Dessa forskningsspår har fördjupats bland annat i programmet ”Interaktion och variation i pluricentriska språk – kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska” (finansierat av Riksbankens Jubileumsfond 2013–2020) och projektet ”Emergent syntax för samtalsspråk – svenska i en tvärspråklig jämförelse (finansierat av Finlands Akademi 2018–2022).

Tanya Karoli Christensen

Tanya Karoli Christensen er professor i dansk sprog ved Institut for Nordiske Studier og Sprogvidenskab på Københavns Universitet. Hendes forskning kombinerer teorier og metoder fra funktionel lingvistik med dem fra sociolingvistik, og hun har fx lavet indgående undersøgelser af ledstillingsvariation i ledsætninger og af generelle udvidere (fx og sådan noget, eller den slags).

I de senere år har hun specialiseret sig inden for retslingvistikken, tydeligst repræsenteret ved forskningsprojektet Truslers sprog og genre (finansieret af Carlsbergfondet, 2018–2021). Hun underviser i retslingvistik både i Norden og USA; i 2023 har hun blandt andet et kursus på LSA’s Summer Institute sammen med professor Robert Leonard (Hofstra University) samt et tredageskursus på Copenhagen Summer University. Hun bistår desuden jævnligt politi og advokater i Danmark med analyser af sprogligt bevismateriale i straffe- og civilsager.

Anders Björkvall

Anders Björkvall är professor i svenska vid Örebro universitet. Hans huvudsakliga forskningsfält är genre- och diskursanalys samt multimodalitets- och literacy-forskning. Lite mer konkret så har han under senare år intresserat sig för exempelvis affekt som diskursiv praktik (i relation till bl.a. flygskam och hälsokommunikation), värdeskapande och förstörelse som semiotisk praktik (t.ex. vid demonstrationer och protester), och digitala och analoga resurser för literacy i skola och utbildning (t.ex. digitala pennor för textskapande i mellanstadiet).

Jan Lindström, Helsingfors universitet

Hållbar svenska: pluricentriska, pluriareala och plurilingvala perspektiv

I min presentation kommer jag att betrakta temat ”hållbar svenska” ur tre makroperspektiv på språklig variation. För det första tar jag upp perspektivet där svenskan ses som ett pluricentriskt språk, dvs. ett språk med fler än ett nationellt normcentrum. Vilken roll spelar det för kommunikationen om våra sätt att uttrycka oss på samma språk varierar på det pragmatiska planet, i synnerhet när vi jämför talat språk i Sverige och i Finland? För det andra tar jag upp ett pluriarealt perspektiv, som i stället för nationella centrum och gränser betonar vikten av regionala centrum och standarder i ett språkområde. I vilken mån detta är ett gångbart sätt att greppa svenskan belyses utifrån uppfattningar om en (eller flera?) finlandssvensk(a) talspråksstandard(er). Vad innebär ökad decentralisering/destandardisering för varietetens hållbarhet? För det tredje diskuterar jag några plurilingvala utmaningar som drabbar svenskan, och speciellt svenskan i Finland, där det dominerande språket är finska men där också engelskan vinner mer terräng. Hur kan språklig hållbarhet beaktas i en sådan kontext?

Referenser

Levälahti, M., Henricson, S., Huhtamäki, M. & Lindström, J. 2023. Exploring language norms in podcasts distributed by a public service broadcaster in the Finland-Swedish mediascape. I: De Ridder, R. (red.), “One Size Fits All”? Linguistic standards in the media of pluricentric language areas. Graz/Berlin: PCL-Press. S. 121–144. Länk till samlingsvolymen: https://pcl-press.org/publications/one-size-fits-all-linguistic-standards-in-the-media-of-pluricentric-language-areas/

Tanya Karoli Christensen

Retslingvistik. Sprogvidenskab i det gode samfunds tjeneste

Med udgangspunkt i FN-målene om ’mindsket ulighed’ og ’fredelige og inkluderende samfund’ diskuterer jeg hvad retslingvistikken kan tilbyde i forhold til øget forståelse og bedre handlingsanvisninger. Retslingvistik beskæftiger sig med alle overlap mellem sprog og lov, herunder selve lovgivningssproget, sproget i retssystemet og sproget som bevismateriale. Nogle af årsagerne bag ulighed og ufred i samfundet kan forklares ud fra sproglige vinkler på magt og manipulation, fx at magtens sprog er svært at forstå, og at sprog kan bruges til at manipulere og chikanere med. Jeg uddyber sidstnævnte pointe med eksempler fra min egen forskning i trusler (sv. ’hot’), højreekstremistiske manifester og scams.

Lindström, J. & Sylvin, J. 2014. Local majority and minority languages and English in the university: The University of Helsinki in a Nordic comparison. I: Hultgren, A.-K., F. Gregersen & J. Thørgersen (red.), English in Nordic Universities: Ideologies and practices. Amsterdam: Benjamins. S. 147–164

Norrby, C., Lindström, J., Nilsson, J. & Wide, C. 2021. Interaktion variation i pluricentriska språk: Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska. Stockholm: Riksbankens Jubileumsfond. https://view.publitas.com/riksbankens-jubileumsfond/rj-s-skriftserie-nr-21-2021/page/1

Anders Björkvall, Örebro universitet

Språkforskning och hållbarhet: Några (utvidgade) språkvetenskapliga perspektiv

I mitt föredrag diskuterar jag hur svensk språkforskning kan bidra till ett hållbart samhälle och en hållbar framtid. Jag vill också inleda en diskussion om hållbarhetsorienterade forskningsintressen i relation till olika språkvetenskapliga inriktningar. Jag grundar min diskussion i främst tre av de globala mål som formulerats i Agenda 2030, och relaterar dem till projekt och forskningsfält som jag varit eller är aktiv inom – främst multimodala kritiska diskursstudier, semiotik och ”new literacy studies”. Det första är mål 13, om att bekämpa klimatförändringarna, där jag exemplifierar med en studie om hur flygskam realiseras affektivt och diskursivt. Det andra är mål 12 som är inriktat på hållbar produktion och konsumtion. Här diskuterar jag sopor och värdeökning ur ett (social)semiotiskt perspektiv. Till sist tar jag upp mål 4 om god utbildning för alla. Här utgår jag från de senaste årens digitaliseringsdebatt, och ger exempel från ett pågående projekt om hur digitala pennor i mellan- och högstadiet kan ha potential att lösa upp uppfattningar om att skrivande och lärande är antingen digitalt eller analogt.

Här får du tillgång till abstractboken

Anmälan är nu stängd

Vi har förbokat ett antal rum på en rad olika hotell enligt listan nedan. Vänligen ring eller e-posta bokning till respektive hotell med bokningskoden "SVB 39" för att få våra specialpriser för konferensen. Specialpriserna gäller vid bokning innan det datum som anges under respektive hotell.

Observera att de förbokade rummen inte kan bokas via hotellets egen hemsida eller via andra bokningssajter. 

Teleborgs Slott
(enkelrum från 1227:-/natt)
Slottsallén
352 56 VÄXJÖ
Du kan boka via epost: info@teleborgsslott.com
Eller ringa 0470 – 34 89 80
Specialpriser gäller fram till: 5 september 2023

Elite Stadshotellet  Växjö
(enkelrum från 1150 SEK/natt)
Kungsgatan 6, Box 198
352 33 VÄXJÖ
Du kan boka via epost: reservation.vaxjo@elite.se
Eller ringa 0470 - 134 00
Specialpriser gäller fram till: 5 september 2023

Elite Park Hotel
(enkelrum från 1150 SEK/natt)
Västra Esplanaden 10–14
Box 434
351 06 VÄXJÖ
Du kan boka via epost: reservation.vaxjo@elite.se
Eller ringa 0470-70 22 00
Specialpriser gäller fram till: 5 september 2023

Quality Hotel Royal Corner
(enkelrum från 1092:-/natt)
Liedbergsgatan 11
352 32 VÄXJÖ
Du kan boka via epost: q.royalcorner@choice.se
Eller ringa 0470-70 10 00
Specialpriser gäller fram till: 5 augusti 2023

Hotell Esplanad
(enkelrum från 995:-/natt)
Norra Esplanaden 21 A
352 31 VÄXJÖ
Du kan boka via epost: info@hotelesplanad.com
Eller ringa 0470 – 70 22 00
Specialpriser gäller fram till: 5 september 2023

Övriga (inga hotellrum förbokade)

Clarion Collection Hotel Cardinal – uppge statliga avtalet
Bäckgatan 10
352 30 VÄXJÖ
Du kan boka via epost: cc.cardinal@choice.se
Eller ringa 0470 – 72 28 00

Bed & Breakfast Södra Lycke
Hagagatan 10
352 35 Växjö
Webbsida: http://www.sodralycke.se/