Dags för uppsats
I alla akademiska utbildningar skriver du förr eller senare uppsats. I en del ämnen skriver du både B- och C-uppsats samt examensarbete, men i andra endast examensarbete. I uppsatsen förväntas du använda alla de kunskaper som genomsyrar dina universitetsstudier, det vill säga vetenskaplighet, akademiskt skrivande och kritiskt tänkande, genom att på ett självständigt sätt genomföra din egen studie. Det kan kännas oöverstigligt att skriva en uppsats, men kom då ihåg att varje kurs du har läst har innehållit olika moment där du har övat dina förmågor inför detta.
Vad förväntas jag göra?
Börja med att läsa igenom instruktionerna som du får vid kursstart, där ser du krav och förväntningar på din uppsats.
För att skriva en uppsats behöver du vara insatt i uppsatsens disposition. Uppsatser har en bestämd struktur, även om den kan variera något mellan ämnena. I Skrivguiden hittar du en tydlig genomgång av uppsatsens delar, vad de ska innehålla och hur de hänger ihop.
Filmen Att disponera en vetenskaplig text (4:04) ger en övergripande introduktion till uppsatsens olika delar.
Linnéuniversitetet erbjuder en uppsatsmall som du kan använda dig av i uppsatsskrivandet. Den ger dig också en överblick över strukturen. Om din institution tillhandahåller en egen uppsatsmall ska du förstås alltid använda den.
Du behöver också bekanta dig med den akademiska textens speciella språk och struktur. I de två följande filmerna får du en genomgång av detta.
Film - Den akademiska textens ryggrad (6:27)
Det kan också vara bra att veta vad som utmärker en akademisk text och skiljer den från andra texter.
Film - Vad kännetecknar det akademiska skrivandet? (3:15)
Planera uppsatsarbetet
En uppsats är ett stort arbete, så vänta inte till sista minuten även om det känns som om du har massor av tid. Dela upp arbetet i delmål och bestäm när dessa ska vara färdiga. För loggbok över vad du ska göra varje dag och över vad du faktiskt gjort.
Hur hittar jag ett ämne att skriva om?
Ett tips är att titta på äldre uppsatser i olika uppsatsdatabaser för att få inspiration till ditt eget ämnesval, men även för få en överblick över vad som redan har undersökts och hur. Kanske har du under din utbildning stött på något ämnesområde du vill fördjupa dig i. Många gånger är din handledare ett viktigt bollplank för val av uppsatsämne.
Ett annat bra tips är att använda en mindmap, en tankekarta, för att förtydliga ditt ämnesområde. Poängen med en mindmap är att du på ett överskådligt sätt kan få grepp om ämnet som du håller på med, de termer och begrepp som hör ihop med det och hur de är relaterade till varandra.
Hur hittar jag tidigare forskning?
Sökprocessen består av flera olika steg, men det är viktigt att du utgår från frågeställningen när du börjar söka efter tidigare forskning. Ett fel som många gör är att börja söka direkt utan att formulera sin frågeställning, hitta bra sökord eller fundera på vilken databas som är lämpligast. En genomtänkt och strukturerad sökstrategi blir i längden både mer tidssnål och effektiv. Så hoppa inte över något av stegen. De sökord du använder i dina sökningar är nyckeln till hur väl du lyckas att hitta material att arbeta med i din uppsats.
Tänk på att du inte bara kommer att göra en sökning. Du bör under hela sökprocessen vara beredd på att justera din sökstrategi för att förbättra/putsa på din söksträng (dvs vilka sökord du använder och hur du kombinerar sökorden). Detta gör du för att få bra och relevanta träffar på din sökning.
Titta på modellen - var är du i din informationssökningsprocess?
Börja med att få en överblick över de olika stegen i sökprocessen och vad du behöver tänka igenom innan du ska börja söka. Följande film går igenom de olika stegen och ger mer tips och råd.
Film - Informationssökningsprocessen (11:41)
Hitta bra sökord
Ett första steg i att sätta ihop en bra sökning är att hitta sökord som täcker in ditt valda ämnesområde. Utgå från din frågeställning för att hitta relevanta sökord. Börja med att identifiera de betydelsebärande orden, så kallade nyckelord. Samla ord under hela din sök- och skrivprocess, i artiklar du läser, ämnesord som används för att indexera relevanta artiklar, webbsidor du besöker, och så vidare, så att du täcker in hela frågeställningen.
I det här skedet av informationssökningsprocessen gäller det att hitta så många sökord som möjligt! Börja med ett av orden. Försök hitta alla varianter av det, synonymer, vardagliga och akademiska uttryck.
Exempel:
Du funderar på att undersöka hur lärare kan arbeta för att möta behoven hos elever med särskild begåvning inom matematik. Då kan ditt syfte formuleras så här:
Vilka undervisningsmetoder använder lärare för att möta behoven hos elever med fallenhet för matematik?
Börja med att plocka ut de informationsbärande orden, det vill säga nyckelorden i ditt syfte:
Matematik – Fallenhet – Undervisningsmetoder
En bra hjälp för att strukturera och samla de sökord du hittar kan vara att göra en tabell, som ger dig överblick och struktur. Utifrån din tabell så kan du plocka ut två eller tre begrepp i taget och konstruera en söksträng för att se vilka kombinationer av sökord som ger dig mest relevanta träffar för att besvara syftet med din sökning. I tabellen kan du samla både fritexttermer och ämnesord, det vill säga ord som du hämtar från de tesaurusar som ämnesdatabaserna använder sig av för att indexera artiklarna i databaserna.
I följande filmer får du tips på hur du kan arbeta med att få fram bra sökord.
Film - Hitta sökord (02:09)
Översätt dina sökord
Nästan alla forskningsresultat förmedlas på engelska, även resultat från svenska forskare. Du bör därför alltid översätta dina sökord till engelska.
Om du är osäker på vad ett ord eller begrepp heter på engelska, testa att slå upp det i till exempel NE:s ordböcker eller översätt det via Google translate. Ett annat sätt att få fatt i begrepp är att gå till den svenska Wikipedia-sidan och se om det finns en koppling till den engelska motsvarigheten.
Ibland kan du vara hjälpt av att googla på bredare begrepp för att få fram texter som kan ge ledtrådar om hur fenomenet omtalas på engelska i ett specifikt sammanhang.
Exempel:
Du vill översätta begreppet utsatthet, men det finns flera olika engelska begrepp, såsom predicament, exposure och vulnerability, som motsvarar utsatthet i olika sammanhang. Sök då istället på ett bredare begrepp som förekommer i det sammanhang som du vill att ordet utsatthet ska användas. I det här exemplet skulle det kunna vara social worker, social support eller social vulnerability.
Om du använder dig av en tabell så fyller du nu på med dina ord/begrepp på engelska.
Var ska jag söka?
När du skriver en uppsats förväntas du vara grundligt insatt i tidigare forskning på området och kunna relatera din egen undersökning till denna. Du behöver därför söka i flera databaser och få en så heltäckande bild som möjligt över vad som har producerats inom ditt forskningsområde.
Börja med att gå till universitetsbibliotekets databaser och ämnesresurser, där kan du få tips på lämpliga databaser och hur du söker i dem.
Tänk på följande när du väljer databas:
- Olika databaser innehåller olika typer av material, fundera därför på vad det är för material du vill hitta och välj databas utifrån detta.
- En ämnesdatabas ger dig oftare färre men mer relevanta träffar, än en generell databas eller en sökmotor som Google Scholar.
Följande film visar på för- och nackdelar med respektive söktjänst.
Film - Google Scholar versus databaser (04:14)
När du använder en generell databas som innehåller flera ämnen är det viktigt att du försöker avgränsa dig till ditt ämnesområde. Undersök alltid möjligheterna till filtrering av träfflistan.
Söktekniker för bra resultat
Det finns tre vanliga och grundläggande söktekniker som du kan använda dig av: trunkering, frassökning och sökning med Booleska operatorer (även kallad kombinationssökning). Sökteknikerna fungerar i de allra flesta databaser, men titta alltid i databasens hjälpavsnitt om du är osäker på hur du kan söka i just den.
Film - Trunkering (02:23) - OBS! Fungerar ej i Google Scholar)
Film - Frassökning (00:58)
Film - Booleska operatorer (03:12)
På vår webbsida Söktips får du råd om hur du kan förbättra dina sökningar.
Fritextsökning vs. ämnesordssökning
Att göra en fritextsökning innebär att du använder dig av sökord som du själv anser passar bra in på ämnet. I en ämnesordssökning använder du istället databasens egna förutbestämda ämnesord. Ämnesord, så kallade subject terms/headings, används i databaserna för att beskriva vad materialet handlar om och har ungefär samma funktion som taggar i sociala medier.
På bilden nedan kan du se för- och nackdelar för respektive söksätt. Kombinationen av de båda söksätten är viktig för att du ska få en heltäckande bild av den forskning som finns om ett ämne.
Film - Fritextsökning (03:16)
Film - Ämnesordssökning (05:35)
Det finns flera olika sätt som du kan använda när du söker. Två vanliga sätt är de som brukar kallas för snöbolls- respektive blocksökning.
Snöbollssökning (citation pearl growing) innebär att du utgår från en känd relevant artikel och via den hittar fler artiklar. Du söker upp referensen i en databas och ser vilka ämnesord som använts för att beskriva den artikelns innehåll och så söker du vidare med dem. Kontrollera även den relevanta artikelns referenser för att se om det finns något där som du kan använda. Du kan också utgå från en relevant forskare. Sök upp forskaren i en databas och ta reda på vad forskaren mer publicerat.
Blocksökning (building-block strategy) innebär att du utför din sökning med olika block av sökord. Inom ett block kombineras sökord som hänger ihop med varandra med OR-operatorn. Ett block kan bestå av flera olika synonymer, förkortningar eller varianter av ett sökord, såsom fritext eller ämnesord. För att kombinera dina olika block i en sökning använder du AND-operatorn.
Om du ska göra en litteraturstudie där din sökhistorik ska redovisas brukar blocksökning vara en användbar sökmetod.
Här finns en mall som du kan använda dig av för att strukturerar din sökning.
Mall för blocksökning (Word-fil)
Här finns en ifylld mall som visar ett exempel på en sökstrategi
Hantera din träfflista
När du söker i en databas kan du oftast filtrera träfflistan på olika sätt. Vanliga filtreringsalternativ är peer review, publiceringsår och ämne, som innebär att antalet träffar minskar samtidigt som deras relevans ökar.
När du söker efter vetenskapligt material underlättar det om du avgränsar till ”Peer Reviewed”, det vill säga till artiklar som är publicerade i vetenskapliga tidskrifter.
Om de första 15-20 träffarna i listan inte verkar relevanta - testa att justera din sökning och prova på nytt. I följande film får du fler tips om hur du kan hantera ditt sökresultat.
Träfflista snabbt och enkelt (03:04)
Länkar
-
Skriva hemtenta eller uppsats Här visar vi steg för steg hur processen kan se ut när du skriver hemtenta eller uppsats.
-
Dags för hemtenta Inför en hemtenta förväntas du läsa en större mängd litteratur. Du behöver skaffa dig överblick över litteraturen för att kunna se samband och skillnader samt dra slutsatser. Ibland…
-
Dags för paper/rapport I en del kurser måste du skriva ett paper eller en rapport och ibland krävs det då att du söker fram eget material utöver kurslitteraturen. Ofta förväntas du formulera ett…