Dags för självständigt arbete

I alla akademiska utbildningar skriver du förr eller senare ett självständigt arbete, ibland kallat uppsats eller examensarbete. Vi kommer här att kalla det uppsats. Där förväntas du använda alla de kunskaper som genomsyrar dina universitetsstudier, det vill säga vetenskaplighet, akademiskt skrivande och kritiskt tänkande, genom att på ett självständigt sätt genomföra din egen studie. Det kan kännas oöverstigligt att skriva en självständigt arbete, men kom då ihåg att varje kurs du har läst har innehållit olika moment där du har övat dina förmågor inför detta.

Att skriva uppsats

När du skriver uppsats förväntas du formulera ett syfte, en frågeställning eller ett problem som du ska besvara genom att göra en egen undersökning. Undersökningen ska följa kraven för den använda metoden och redovisas noggrant. Samma sak gäller för det teoretiska perspektiv du tillämpar på ditt material. Läsaren ska genom hela uppsatsen kunna följa hur du resonerat för att komma fram till dina resultat.

Om du har skrivit ett paper eller en rapport under dina tidigare studier kommer du att känna igen vissa moment, eftersom paper och rapporter ofta har en struktur som påminner om uppsatsens.

Om det är första gången du skriver en uppsats är ett tips att du bekantar dig med själva uppsatsformatet genom att titta på äldre uppsatser i olika uppsatsdatabaser och se hur de är strukturerade. Det finns också ett stort utbud på UB av böcker som handlar om att skriva uppsats.

Vad förväntas jag göra?

Börja med att läsa igenom instruktionerna som du får vid kursstart, där ser du krav och förväntningar på din uppsats.

För att skriva en uppsats behöver du vara insatt i uppsatsens disposition. Uppsatser har en bestämd struktur, även om den kan variera något mellan ämnena. I Skrivguiden hittar du en tydlig genomgång av uppsatsens delar, vad de ska innehålla och hur de hänger ihop.

Filmen Att disponera en vetenskaplig text (4:04) ger en övergripande introduktion till uppsatsens olika delar.

Linnéuniversitetet erbjuder en uppsatsmall som du kan använda dig av i uppsatsskrivandet. Den ger dig också en överblick över strukturen. Om din institution tillhandahåller en egen uppsatsmall ska du förstås alltid använda den.

Du behöver också bekanta dig med den akademiska textens speciella språk och struktur. I de två följande filmerna får du en genomgång av detta.

Film - Den akademiska textens ryggrad (6:27)

Det kan också vara bra att veta vad som utmärker en akademisk text och skiljer den från andra texter.

Film - Vad kännetecknar det akademiska skrivandet? (3:15)

Planera uppsatsarbetet

En uppsats är ett stort arbete, så vänta inte till sista minuten även om det känns som om du har massor av tid. Dela upp arbetet i delmål och bestäm när dessa ska vara färdiga. För loggbok över vad du ska göra varje dag och över vad du faktiskt gjort.

Hur hittar jag ett ämne att skriva om?

Ett tips är att titta på äldre uppsatser i olika uppsatsdatabaser för att få inspiration till ditt eget ämnesval, men även för få en överblick över vad som redan har undersökts och hur. Kanske har du under din utbildning stött på något ämnesområde du vill fördjupa dig i. Många gånger är din handledare ett viktigt bollplank för val av uppsatsämne.

Ett annat bra tips är att använda en mindmap, en tankekarta, för att förtydliga ditt ämnesområde. Poängen med en mindmap är att du på ett överskådligt sätt kan få grepp om ämnet som du håller på med, de termer och begrepp som hör ihop med det och hur de är relaterade till varandra.

Mindmap - hur hittar jag ett ämne att skriva om

Hur formulerar jag ett syfte?

När du har valt ditt ämne och har en idé om vilken typ av undersökning du vill göra är det dags att konkretisera och skriva ner ditt syfte. Syftet talar om vad det är du vill undersöka.

Film - Välja syfte (05:11)

Du har kanske en idé om ett syfte och då kan det vara bra att testsöka:

För att få en uppfattning om det finns material om ämnet
För att få idéer om hur du kan precisera syftet

Formulera din frågeställning

Ett tydligt syfte gör det i sin tur lättare att precisera syftet i en eller flera frågeställningar, det vill säga exakt vad det är du vill titta på. Under ”Hur formulerar jag en tydlig frågeställning?” i Skrivguiden hittar du mer information om hur du kan göra.

När du vet vad du vill undersöka börjar processen med att söka och skriva, något som kommer att ske om vartannat. Det är sällan så att du först söker fram allt material och sedan börjar skriva. Det är vanligt att du under skrivandets gång märker att du behöver mer material och det underlättar när du söker, om du redan har börjat formulerat dig kring ämnet.

Behöver jag böcker om metod?

Söktips

Allmänna metodböcker

Exempel: forskningsmetod*

Metodböcker inom ditt ämnesområde

Exempel: forskningsmetod* AND psychology

Speciell metod eller typ av metoder

Exempel: "systematic review", intervju*, ”kvalitativ metod*”

Beroende på ämne kan en uppsats se olika ut, det kan vara en empirisk undersökning eller en litteraturstudie. Du kan då behöva söka efter metodböcker om hur du ska gå tillväga för att genomföra din undersökning.

Metodböcker hittar du framförallt i Onesearch. Avgränsa gärna till att endast söka på böcker.

Tänk på att använda söktekniker som frassökning (" ") film 00:58 och trunkering ( * ) film 02:28.

Behöver jag böcker om teori?

Söktips

Inom ett ämne

Exempel: teor* AND psykologi alternativt theor* AND psychology

Speciell teori

Exempel: "Evolution theory"

Speciell teoretiker

Exempel: "Charles Darwin". Du kan testa att avgränsa till fältet författare.

I många ämnen förväntas du applicera teorier när du analyserar ditt material. Du kan då behöva söka efter teoriböcker.

Om du vill få uppslag på teorier som används inom ditt ämne, kan du titta på äldre uppsatser inom området. Ett annat sätt att få överblick och definitioner av teorier och begrepp är att använda dig av uppslagsverk och ordböcker.

Böcker om speciella teorier hittar du framförallt i Onesearch. Avgränsa gärna till att endast söka på böcker.

Tänk på att använda söktekniker som frassökning (" ") film 00:58 och trunkering ( * ) film 02:28.

Hur hittar jag tidigare forskning?

Sökprocessen består av flera olika steg, men det är viktigt att du utgår från frågeställningen när du börjar söka efter tidigare forskning. Ett fel som många gör är att börja söka direkt utan att formulera sin frågeställning, hitta bra sökord eller fundera på vilken databas som är lämpligast. En genomtänkt och strukturerad sökstrategi blir i längden både mer tidssnål och effektiv. Så hoppa inte över något av stegen. De sökord du använder i dina sökningar är nyckeln till hur väl du lyckas att hitta material att arbeta med i din uppsats.

Tänk på att du inte bara kommer att göra en sökning. Du bör under hela sökprocessen vara beredd på att justera din sökstrategi för att förbättra/putsa på din söksträng (dvs vilka sökord du använder och hur du kombinerar sökorden). Detta gör du för att få bra och relevanta träffar på din sökning.

Titta på modellen - var är du i din informationssökningsprocess?

Börja med att få en överblick över de olika stegen i sökprocessen och vad du behöver tänka igenom innan du ska börja söka. Följande film går igenom de olika stegen och ger mer tips och råd.

Film - Informationssökningsprocessen (11:41)

Hitta bra sökord

Ett första steg i att sätta ihop en bra sökning är att hitta sökord som täcker in ditt valda ämnesområde. Utgå från din frågeställning för att hitta relevanta sökord. Börja med att identifiera de betydelsebärande orden, så kallade nyckelord. Samla ord under hela din sök- och skrivprocess, i artiklar du läser, ämnesord som används för att indexera relevanta artiklar, webbsidor du besöker, och så vidare, så att du täcker in hela frågeställningen.

I det här skedet av informationssökningsprocessen gäller det att hitta så många sökord som möjligt! Börja med ett av orden. Försök hitta alla varianter av det, synonymer, vardagliga och akademiska uttryck.

Exempel:

Du funderar på att undersöka hur lärare kan arbeta för att möta behoven hos elever med särskild begåvning inom matematik. Då kan ditt syfte formuleras så här:

Vilka undervisningsmetoder använder lärare för att möta behoven hos elever med fallenhet för matematik?

Börja med att plocka ut de informationsbärande orden, det vill säga nyckelorden i ditt syfte:

Matematik – Fallenhet – Undervisningsmetoder

En bra hjälp för att strukturera och samla de sökord du hittar kan vara att göra en tabell, som ger dig överblick och struktur. Utifrån din tabell så kan du plocka ut två eller tre begrepp i taget och konstruera en söksträng för att se vilka kombinationer av sökord som ger dig mest relevanta träffar för att besvara syftet med din sökning. I tabellen kan du samla både fritexttermer och ämnesord, det vill säga ord som du hämtar från de tesaurusar som ämnesdatabaserna använder sig av för att indexera artiklarna i databaserna.

Exempeltabell

I följande filmer får du tips på hur du kan arbeta med att få fram bra sökord.

Film - Hitta sökord (02:09)

Film - Synonymer och relaterade sökord (03:14)

Översätt dina sökord

Nästan alla forskningsresultat förmedlas på engelska, även resultat från svenska forskare. Du bör därför alltid översätta dina sökord till engelska.

Om du är osäker på vad ett ord eller begrepp heter på engelska, testa att slå upp det i till exempel NE:s ordböcker eller översätt det via Google translate. Ett annat sätt att få fatt i begrepp är att gå till den svenska Wikipedia-sidan och se om det finns en koppling till den engelska motsvarigheten.

Ibland kan du vara hjälpt av att googla på bredare begrepp för att få fram texter som kan ge ledtrådar om hur fenomenet omtalas på engelska i ett specifikt sammanhang.

Exempel:

Du vill översätta begreppet utsatthet, men det finns flera olika engelska begrepp, såsom predicament, exposure och vulnerability, som motsvarar utsatthet i olika sammanhang. Sök då istället på ett bredare begrepp som förekommer i det sammanhang som du vill att ordet utsatthet ska användas. I det här exemplet skulle det kunna vara social worker, social support eller social vulnerability.

Om du använder dig av en tabell så fyller du nu på med dina ord/begrepp på engelska.

Exempeltabell

Var ska jag söka?

När du skriver en uppsats förväntas du vara grundligt insatt i tidigare forskning på området och kunna relatera din egen undersökning till denna. Du behöver därför söka i flera databaser och få en så heltäckande bild som möjligt över vad som har producerats inom ditt forskningsområde.

Börja med att gå till universitetsbibliotekets databaser och ämnesresurser, där kan du få tips på lämpliga databaser och hur du söker i dem.

Tänk på följande när du väljer databas:

Olika databaser innehåller olika typer av material, fundera därför på vad det är för material du vill hitta och välj databas utifrån detta.
En ämnesdatabas ger dig oftare färre men mer relevanta träffar, än en generell databas eller en sökmotor som Google Scholar.

Följande film visar på för- och nackdelar med respektive söktjänst.

Film - Google Scholar versus databaser (04:14)

När du använder en generell databas som innehåller flera ämnen är det viktigt att du försöker avgränsa dig till ditt ämnesområde. Undersök alltid möjligheterna till filtrering av träfflistan.

Söktekniker för bra resultat

Det finns tre vanliga och grundläggande söktekniker som du kan använda dig av: trunkering, frassökning och sökning med Booleska operatorer (även kallad kombinationssökning). Sökteknikerna fungerar i de allra flesta databaser, men titta alltid i databasens hjälpavsnitt om du är osäker på hur du kan söka i just den.

Film - Trunkering (02:23) - OBS! Fungerar ej i Google Scholar)

Film - Frassökning (00:58)

Film - Booleska operatorer (03:12)

På vår webbsida Söktips får du råd om hur du kan förbättra dina sökningar.

Fritextsökning vs. ämnesordssökning

Att göra en fritextsökning innebär att du använder dig av sökord som du själv anser passar bra in på ämnet. I en ämnesordssökning använder du istället databasens egna förutbestämda ämnesord. Ämnesord, så kallade subject terms/headings, används i databaserna för att beskriva vad materialet handlar om och har ungefär samma funktion som taggar i sociala medier.

På bilden nedan kan du se för- och nackdelar för respektive söksätt. Kombinationen av de båda söksätten är viktig för att du ska få en heltäckande bild av den forskning som finns om ett ämne.

Film - Fritextsökning (03:16)

Film - Ämnesordssökning (05:35)

Det finns flera olika sätt som du kan använda när du söker. Två vanliga sätt är de som brukar kallas för snöbolls- respektive blocksökning.

Snöbollssökning (citation pearl growing) innebär att du utgår från en känd relevant artikel och via den hittar fler artiklar. Du söker upp referensen i en databas och ser vilka ämnesord som använts för att beskriva den artikelns innehåll och så söker du vidare med dem. Kontrollera även den relevanta artikelns referenser för att se om det finns något där som du kan använda. Du kan också utgå från en relevant forskare. Sök upp forskaren i en databas och ta reda på vad forskaren mer publicerat.

Blocksökning (building-block strategy) innebär att du utför din sökning med olika block av sökord. Inom ett block kombineras sökord som hänger ihop med varandra med OR-operatorn. Ett block kan bestå av flera olika synonymer, förkortningar eller varianter av ett sökord, såsom fritext eller ämnesord. För att kombinera dina olika block i en sökning använder du AND-operatorn.

Om du ska göra en litteraturstudie där din sökhistorik ska redovisas brukar blocksökning vara en användbar sökmetod.

Här finns en mall som du kan använda dig av för att strukturerar din sökning.

Mall för blocksökning (Word-fil)

Här finns en ifylld mall som visar ett exempel på en sökstrategi

Blocksökning i ERIC (Word-fil)

Hantera din träfflista

När du söker i en databas kan du oftast filtrera träfflistan på olika sätt. Vanliga filtreringsalternativ är peer review, publiceringsår och ämne, som innebär att antalet träffar minskar samtidigt som deras relevans ökar.

När du söker efter vetenskapligt material underlättar det om du avgränsar till ”Peer Reviewed”, det vill säga till artiklar som är publicerade i vetenskapliga tidskrifter.

Om de första 15-20 träffarna i listan inte verkar relevanta - testa att justera din sökning och prova på nytt. I följande film får du fler tips om hur du kan hantera ditt sökresultat.

Träfflista snabbt och enkelt (03:04)

Hur får jag tag i materialet?

Många av våra databaser är referensdatabaser, vilket innebär att du bara hittar information om artikeln, men inte själva artikeln i fulltext. Du får då söka vidare och se om Linnéuniversitetet har tillgång till publikationen via något annat av sina många abonnemang.

Om du inte hittar artikeln i fulltext - testa följande steg:

Finns det en knapp i artikelposten som heter ”Fulltext”/”Fulltext?”? Börja alltid med att klicka på den.
Om knappen saknas, testa att söka på artikelns titel i OneSearch.
Om fulltexten saknas i OneSearch, gå till Google Scholar och sök på artikelns titel igen.
Om stegen ovan inte resulterar i en fulltext kan du fjärrlåna materialet. Att fjärrlåna böcker är gratis inom Norden, medan artiklar kostar. Hur lång tid det tar innan du får ditt material varierar och beror på vilken typ av material det gäller och varifrån det fjärrlånas.

Du kan också ladda ner pluginet Library Access till din webbläsare på datorn. Det hjälper dig att på ett smidigt sätt se om Linnéuniversitetet har tillgång till fulltexten eller e-boken oavsett var på nätet du söker och om du befinner dig på eller utanför campus. På följande sida kan du ladda hem Library Access.

Hur och var kan jag använda materialet?

Olika typer av material kan användas på olika ställen i en uppsats. Vanligtvis skiljer man på material som är vetenskapligt och sådant som inte är det. Det senare kan användas i uppsatsens inledning och/eller den allmänna bakgrunden, medan det förra används under rubriken ”Tidigare forskning”. En genomgång av olika typer av publikationer och hur du känner igen dem hittar du på sidan Vetenskapliga publikationer.

En svårighet när du söker är att veta när du har identifierat all relevant forskning på området. Om du har sökt med flera olika termer i flera olika databaser och märker att samma material återkommer, så kan detta vara ett tecken på att du har fångat in det relevanta materialet på området.

Tänk på att alltid förhålla dig källkritisk till det material du hittar. På följande sida hittar du saker att titta efter när du granskar ditt material.

Hur gör jag för att komma igång med att skriva?

När du börjar bearbeta ditt material kan du under arbetets gång få nya uppslag och behöva söka igen. I regel växlar du mellan att söka och skriva. Många gånger skriver du på flera delar av uppsatsen samtidigt, till exempel gör noteringar om saker som du vill ta upp i olika avsnitt. Du skapar med andra ord ett skelett som följer uppsatsens olika delar.

Skriva akademisk text

En uppsats är en akademisk text som ställer höga krav på till exempel disposition, stringens och språk. I Skrivguiden hittar du genomgångar av den akademiska textens olika delar och exempel på vad du ska tänka på när du skriver en sådan text.

Följande filmer går på ett övergripande sätt igenom vad du ska tänka på för att få en uppsats där läsarna lätt kan följa dina resonemang, följa de olika stegen i forskningsprocessen samt smidigt kunna orientera sig bland de olika delarna i din text.

Film - Att välja innehåll i texten (05:50)

Film - Gör texten lätt att överblicka (08:15)

Det akademiska språket

Den akademiska texten ställer särskilda krav på saklighet och precision i språket. Frasbanken med metatext är ett bra hjälpmedel för att formulera dig, när du till exempel vill jämföra, analysera, uttrycka tvivel, och så vidare.

I dessa filmer får du en introduktion och exempel på hur du ska skriva en akademisk text.

Film - Fakta och antaganden (04:41)

Film - Skribentens röst (03:39)

Film - Tes och argument (04:59)

Hur refererar jag?

En uppsats ställer höga krav på att du refererar och anger källor på ett korrekt sätt både i löpande text och i referenslistan.

Tänk på att du ska referera varje gång du skriver om någon annans arbete med egna ord, använder någon annans teori, idé, metod, data eller kopierar fraser, meningar, bilder, diagram eller tabeller.

I antiplagieringsguiden Refero kan du lära dig mer om hur du refererar på ett korrekt sätt och undviker att plagiera. På vår webbsida Skriva referenser hittar du mer information samt länkar till olika referensstilar.

Du har också tillgång till referenshanteringssystemet Zotero. På sidan Skriva referenser hittar du mer information om programmet.

Hur opponerar jag?

När du är klar med din uppsats kommer ni att ha någon form av uppsatsseminarium där du och de andra studenterna presenterar era uppsatser. Vid detta tillfälle kommer du att granska någon annans uppsats och någon kommer att granska din. Det kallas för opponering. Följande filmer ger tips om att ge respektive få respons på ett arbete.

Film - Att ge respons (03:54)

Film - Att ta emot respons (01:35)

Här är en film från Lunds universitet, som visar exempel på en bra och en mindre bra opponering:

Film - Opponering (17:49)

Hur publicerar jag min uppsats?

I DiVA registrerar du som student vid Linnéuniversitetet din uppsats eller examensarbete efter examinators godkännande. Här hittar du instruktioner för hur du registrerar i DiVA.

Vad gör jag om jag kör fast?

Kontakta Studieverkstaden om du har frågor.

Länkar

GDPR och etik

Beroende på vilken typ av uppsats du gör, så kan du behöva känna till hantering av GDPR till exempel om du gör intervjuver och enkäter samt Etikkommitté Sydost om du har forskningsetiska frågor kopplade till din studie.

GDPR för studenter

Etikkommitté Sydost