Dags för paper/rapport

I en del kurser måste du skriva ett paper eller en rapport och ibland krävs det då att du söker fram eget material utöver kurslitteraturen. Ofta förväntas du formulera ett syfte, en frågeställning eller ett problem som du ska besvara utifrån kurslitteraturen och den litteratur som du söker fram. Paper eller rapporter har ofta en struktur som påminner om en uppsats.

Vad förväntas jag göra?

Börja med att läsa igenom uppgiftens instruktioner.

Om det är första gången du skriver ett paper eller en rapport kan det vara bra att bekanta dig med den akademiska textens speciella struktur.

Filmen Att disponera en vetenskaplig text (04:03) ger en övergripande introduktion till den vetenskapliga textens olika delar.

Det kan också vara bra att veta vad som utmärker en akademisk text och skiljer den från andra texter, då det är viktigt att ha med sig.

Titta till exempel på de här filmerna - Den akademiska textens ryggrad (06:27) och Vad kännetecknar det akademiska skrivandet? (03:14).

Linnéuniversitetet erbjuder olika mallar som du kan använda dig av när du skriver paper/rapporter eller uppsatser.

Hur hittar jag ett ämne och hur formulerar jag ett syfte?

För att kunna ringa in ett ämnesområde behöver du orientera dig. Om du får använda dig av din kurslitteratur kan det vara en bra idé att skumma igenom denna. Du kan också ta hjälp av olika uppslagsverk som du bland annat har tillgång till via UB.

Hur formulerar jag ett syfte?

När du har valt ditt ämne och har en idé om vilken typ av undersökning du vill göra är det dags att konkretisera och skriva ner ditt syfte. Syftet talar om vad det är du vill undersöka.

Film - Välja syfte (05:11)

Du har kanske en idé om ett syfte och då kan det vara bra att testsöka:

För att få en uppfattning om det finns material på ämnet
För att få idéer om hur du kan precisera syftet

Formulera din frågeställning

Ibland preciserar du syftet i en eller flera frågeställningar, det vill säga exakt vad du vill undersöka. Under ”Hur formulerar jag en tydlig frågeställning?” i Skrivguiden hittar du mer information.

När du vet vad du vill undersöka börjar processen med att söka och skriva, något som kommer att ske om vartannat. Det är sällan så att du först söker fram allt material och sedan börjar skriva. Det är vanligt att du under skrivandets gång märker att du behöver mer material och det underlättar när du söker, om du redan har börjat formulerat dig kring ämnet.

Behöver jag böcker om metod?

Söktips

Allmänna metodböcker

Exempel: forskningsmetod*

Metodböcker inom ditt ämnesområde

Exempel: forskningsmetod* AND psychology

Speciell metod eller typ av metoder

Exempel: "case stud*", intervju*, ”kvalitativ metod*”

Beroende på ämne kan ett paper/rapport se olika ut. Ibland förväntas du utföra en egen undersökning, till exempel i form av intervjuer, enkäter eller en litteraturstudie och då kan du behöva söka efter metodböcker.

Metodböcker hittar du framförallt i Onesearch. Avgränsa gärna till att endast söka på böcker.

Tänk på att använda söktekniker som frassökning (" "), film 00:58 och trunkering ( * ), film 02:28.

Hur hittar jag tidigare forskning?

Sökprocessen består av flera olika steg, men det är viktigt att du utgår från frågeställningen när du börjar söka efter tidigare forskning. Ett fel som många gör är att börja söka direkt utan att formulera sin frågeställning, hitta bra sökord eller fundera på vilken databas som är lämpligast. En genomtänkt och strukturerad sökstrategi blir i längden både mer tidssnål och effektiv. Så hoppa inte över något av stegen.

Titta på modellen - var är du i din informationssökningsprocess?

Börja med att få en överblick över de olika stegen i sökprocessen och vad du behöver tänka igenom innan du ska börja söka. Följande film går igenom de olika stegen och ger fler tips och råd.

Film - Informationssökningsprocessen (11:41)

Hitta bra sökord

Ett första steg i att sätta ihop en bra sökning är att hitta sökord som täcker in ditt valda ämnesområde. Utgå från din frågeställning för att hitta relevanta sökord. I följande filmer får du tips på hur du kan arbeta med att få fram bra sökord.

Film - Hitta sökord (02:09)

Film - Synonymer och relaterade sökord (03:14)

Översätt dina sökord

Nästan alla forskningsresultat förmedlas på engelska, även resultat från svenska forskare. Du bör därför alltid översätta dina sökord till engelska.

Om du är osäker på vad ett ord eller begrepp heter på engelska, testa att slå upp det i till exempel NE:s ordböcker eller översätt det via Google translate. Ett annat sätt att få fatt i begrepp är att gå till den svenska Wikipedia-sidan och se om det finns en koppling till den engelska motsvarigheten.

Ibland kan du vara hjälpt av att googla på bredare begrepp för att få fram texter som kan ge ledtrådar om hur fenomenet omtalas på engelska i ett specifikt sammanhang.

Exempel:

Du vill översätta begreppet utsatthet, men det finns flera olika engelska begrepp, såsom predicament, exposure och vulnerability, som motsvarar utsatthet i olika sammanhang. Sök då på ett bredare begrepp som förekommer i det sammanhang som du vill att ordet utsatthet ska användas. I det här exemplet skulle det kunna vara social worker, social support eller social vulnerability.

Var ska jag söka?

Börja med att gå till universitetsbibliotekets databaser och ämnesresurser, där kan du hitta lämpliga databaser och hur du söker i dem.

Tänk på följande när du väljer databas:

Olika databaser innehåller olika typer av material, fundera därför på vad det är för material du vill hitta och välj databas utifrån detta.
En ämnesdatabas ger dig oftare färre träffar, men med högre relevans, än en generell databas eller en sökmotor som Google Scholar.

Följande film visar på för- och nackdelar med respektive söktjänst.

Film - Google Scholar versus databaser (04:14)

När du söker i en generell databas som innehåller flera olika ämnen är det viktigt att du försöker avgränsa dig till ditt ämnesområde. Undersök alltid möjligheterna till filtrering av ditt sökresultat.

Söktekniker för bra resultat

Det finns tre vanliga och grundläggande söktekniker som du kan använda dig av: trunkering, frassökning och sökning med Booleska operatorer (även kallad kombinationssökning). Sökteknikerna fungerar i de allra flesta databaser, men titta alltid i databasens hjälpavsnitt om du är osäker på hur du kan söka i just den.

Film - Trunkering (02:23) - OBS! Fungerar ej i Google Scholar

Film - Frassökning (00:58)

Film - Booleska operatorer (03:12)

På vår webbsida Söktips får du råd om hur du kan förbättra dina sökningar.

Hantera din träfflista

När du söker i en databas kan du oftast filtrera träfflistan på olika sätt. Vanliga filtreringsalternativ är peer review, publiceringsår och ämne, som innebär att antalet träffar minskar samtidigt som deras relevans ökar.

När du söker efter vetenskapligt material underlättar det om du avgränsar till ”peer reviewed”, det vill säga till artiklar som är publicerade i vetenskapliga tidskrifter.

Om de första 15-20 träffarna i listan inte verkar relevanta - testa att justera din sökning och prova på nytt. I filmen nedan får du fler tips om hur du kan hantera ditt sökresultat.

Film - Träfflista snabbt och enkelt (3:04 min)

Om ni är flera som skriver tillsammans kan ni dela artiklar med varandra via e-post. Ibland kan du ladda ner din sökhistorik i en fil, något som är bra att ha om du behöver redovisa dina sökningar i ditt paper. I många databaser går det dessutom att skaffa ett konto, som innebär att du kan spara artiklar och sökningar.

Hur får jag tag i materialet?

Många av våra databaser är referensdatabaser, vilket innebär att du bara hittar information om artikeln, men inte själva artikeln i fulltext. Du får då söka vidare och se om Linnéuniversitetet har tillgång till publikationen via något annat av sina många abonnemang.

Om du inte hittar artikeln i fulltext - testa följande steg:

Finns det en knapp i artikelposten som heter ”Fulltext”/”Fulltext?”? Börja alltid med att klicka på den.
Om knappen saknas, testa att söka på artikelns titel i Onesearch.
Om fulltexten saknas i OneSearch, gå till Google Scholar och sök på artikelns titel igen.
Om stegen ovan inte resulterar i en fulltext kan du fjärrlåna materialet. Att fjärrlåna böcker är gratis inom Norden, medan artiklar kostar. Hur lång tid det tar innan du får ditt material varierar och beror på vilken typ av material det gäller och varifrån det fjärrlånas.

Du kan också ladda ner pluginet Library Access till din webbläsare på datorn. Det hjälper dig att på ett smidigt sätt se om Linnéuniversitetet har tillgång till fulltexten eller e-boken oavsett var på nätet du söker och om du befinner dig på eller utanför campus. På följande sida kan du ladda hem Library Access.

Hur och var kan jag använda materialet?

Olika typer av material kan användas på olika ställen i ett paper/rapport. Vanligtvis skiljer man på material som är vetenskapligt och sådant som inte är det. Det senare kan användas i inledningen och/eller den allmänna bakgrunden, medan det förra används under rubriken ”Tidigare forskning”.

En genomgång av olika typer av publikationer och hur du känner igen dem hittar du på sidan Vetenskapliga publikationer.

Tänk på att alltid förhålla dig källkritisk till det material du hittar. På följande sida hittar du saker att titta efter när du granskar ditt material.

Hur skriver jag en akademisk text?

När du börjar bearbeta ditt material kan du under arbetets gång få nya uppslag och behöva söka igen. I regel växlar du mellan att söka och skriva. Många gånger skriver du på flera olika delar av ditt paper/din rapport samtidigt, till exempel gör noteringar till saker som du vill ta upp i olika avsnitt. Du skapar med andra ord ett skelett som följer ditt papers/din rapports olika delar.

Ett paper/rapport är en akademisk text och det ställer speciella krav på till exempel disposition och språk. I Skrivguiden hittar du genomgångar av den akademiska textens olika delar och exempel på vad du ska tänka på när du skriver en sådan text.

Följande filmer går igenom vad du ska tänka på när du skriver en akademisk text. En viktig aspekt är textens disposition för att läsaren ska kunna följa de olika stegen i forskningsprocessen och snabbt kunna orientera sig bland de olika delarna i din text.

Film - Att välja innehåll i texten (05:51)

Film - Gör texten lätt att överblicka (08:15)

Den akademiska texten ställer särskilda krav på saklighet och precision i språket. Frasbanken med metatext är ett bra hjälpmedel för att formulera dig, när du till exempel vill jämföra, analysera, uttrycka tvivel och så vidare.

I dessa filmer får du en introduktion och exempel på hur du ska skriva en akademisk text.

Film - Fakta och antaganden (04:42)

Film - Skribentens röst (03:40)

Film - Tes och argument (05:00)

Hur refererar jag?

En viktig del i det akademiska skrivandet är att på ett korrekt sätt både referera i löpande text och ange källor i referenslistan.

Tänk på att du ska referera varje gång du skriver om någon annans arbete med egna ord, använder någon annans teori, idé, metod, data eller kopierar fraser, meningar, bilder, diagram eller tabeller.

I antiplagieringsguiden Refero lär du dig mer om hur du refererar på ett korrekt sätt och undviker att plagiera. På vår webbsida Skriva referenser hittar du mer information samt länkar till olika referensstilar.

Hur gör jag en innehållsförteckning i Word?

I följande filmer visas du hur du gör en innehållsförteckning. För att kunna skapa en innehållsförteckning behöver du använda formatmallarna Rubrik 1, Rubrik 2, och så vidare.

Film - Använda formatmallar i Word 2016 (02:36)

Film - Innehållsförteckning i Word 2016 (01:39)

Hur gör jag sidnumrering i Word?

Att paginera innebär att infoga sidnummer i uppsatsen. Helst ska försättsbladet dock inte numreras och bilagor ska ha egen numrering. Följande filmer visar hur du gör en korrekt paginering i ditt paper/rapport.

Film - Paginering i Word (03:28)

Film - Infoga och redigera sidnummer i Word 2016 (01:46)

Vad gör jag om jag kör fast?

Kontakta Studieverkstaden om du har frågor.