Studenter med datorer

Källkritik

Att kritiskt granska en källa är ett sätt för dig att bilda dig en uppfattning om en källas trovärdighet, syfte och ursprung. Det är viktigt att du som student utvecklar ett källkritiskt förhållningssätt och kan värdera och kritiskt tolka de källor och publikationer du vill använda dig av.

Dessa fem frågor kan vara bra att ha som utgångspunkt:

  • Vem säger det?
  • Vad sägs?
  • Till vem vänder det sig?
  • I vilket syfte sägs det?
  • När sägs det?

Vem säger det?

Vem är upphovsperson?
Finns det en angiven författare eller utgivare? Försök att kontrollera deras auktoritet på området:

  • Om det finns en författare /redaktör:
  • Är personen välkänd inom sitt område?
  • Är det t ex en forskare eller en journalist?
  • Är författaren/redaktören knuten till en högskola eller ett universitet?
  • Vad mer har författaren/redaktören publicerat?
  • Citeras upphovspersonen i andra publikationer?

Saknas det information om författare/redaktör? Försök då att hitta information om utgivare/förlag :
Om det är en myndighet, institution eller organisation:

  • Vad har organisationen för uppdrag, mål och syfte?

Om det finns ett angivet förlag:

  • Vilken inriktning har förlaget?
  • Är förlaget känt för sin utgivning inom detta ämnesområde?

Om din källa finns på en webbplats utan tydlig avsändare:

  • Försök att analysera webbadressen. Kan du tyda ut domännamn och landskod?
  • Vem har skapat sidan? Är det en organisation, ett lärosäte, ett företag eller en privatperson?
  • Finns det kontaktuppgifter?
  • Vilka sidor länkar till webbplatsen och vilka webbplatser länkar sidan till?

Vad sägs? - tillförlitlighet och granskning

Hur trovärdigt är innehållet?
Är faktauppgifterna riktiga och är texten objektiv? Finns det angivna referenser i text och litteraturlista? Hur väl täcker källan ämnet?

Till vem vänder det sig?

För vem är materialet skrivet?
Vilken målgrupp riktar sig texten till och passar källan för ditt syfte?

  • Är målgruppen forskare, studenter, elever på gymnasiet/grundskolan eller en intresserad allmänhet?
  • Är texten vetenskaplig, populärvetenskaplig eller inom någon annan genre? Tänk på att samma upphovsperson kan skriva många olika typer av texter.
  • Vilken relevans respektive användbarhet har materialet för just dig? Välj dina källor utifrån ditt aktuella informationsbehov. Behöver du underlag till en debattartikel eller litteratur till bakgrunden i en uppsats?

I vilket syfte sägs det?

Vilket syfte har innehållet?
Är det att presentera forskning, informera, debattera, föra fram åsikter, marknadsföra, provocera eller kanske underhålla?

  • Vems intressen företräder källan?
  • Finns det ekonomiska, politiska eller religiösa intressen inblandade som kan påverka innehållet?
  • Är innehållet formulerat på ett objektivt eller subjektivt sätt?
  • Innehåller materialet fakta eller är det upphovspersonens egna åsikter som förs fram?
  • Är faktauppgifterna korrekta?
  • Finns det motstridig information från andra trovärdiga källor?

När sägs det?

Är informationen aktuell – och behöver den vara det?

  • När sammanställdes materialet?
  • Kan faktauppgifter vara föråldrade?
  • Kan det finnas nyare forskningsrön som påverkar eller motsäger din källa?
  • Är materialet begränsat till en viss tidsperiod?
  • Kan det finnas nyare upplagor av publikationen?
  • Kontrollera utgivningsår eller, om det är en webbplats, när informationen uppdaterades.
  • Hur har samhället förändrats sedan informationen skrevs – och kan detta ha påverkat hur t ex ett historiskt skeende beskrivs?
  • Om du har hittat informationen via internet – var då noga med att kontrollera om det är en källa som inte förändras (t ex en e-bok, rapport, tidskriftsartikel, avhandling eller uppsats) eller om din källa finns på en webbsida som kan ändras eller tas bort.

Titta gärna på filmen Källkritik – en metod (4:14).