forskarstudent

300 forskarstuderande i över 50 ämnen

Vid Linnéuniversitet bedrivs högkvalitativ forskning inom samtliga fakulteter med inriktning mot hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, humaniora och samhällsvetenskap, ekonomi och design, samt naturvetenskap och teknik.

Utbildning på forskarnivå erbjuds inom samtliga fakulteter vid Linnéuniversitetet och leder till licentiat- eller doktorsexamen. Cirka 300 forskarstuderande är verksamma i 52 olika ämnen.

Denna forskning utövas antingen i form av specialisering inom en fakultets område eller genom tvärvetenskapliga samarbeten över fakultetsgränserna. Inom flera av ämnena bedrivs även forskning med didaktisk eller utbildningsvetenskaplig inriktning.

Linnéuniversitetet satsar på en utbildning som kännetecknas av goda villkor och starkt inflytande för de forskarstuderande, engagerade handledarteam och utvecklat samarbete i nationella och internationella nätverk. Den som har en examen på forskarnivå från Linnéuniversitetet har bedrivit forskning tillsammans med handledare och doktorandkolleger i högklassiga miljöer, är van vid lagarbete och kan presentera sin forskning inför både experter och lekmän.

Utbildning på forskarnivå är grunden för en karriär som forskare och lärare vid universitet eller som forskare i industrin. Den kan också leda till många andra spännande jobb.

Jens doktorerar i pedagogik

Jens Gardesten

Jens Gardesten hade jobbat som lärare i grundskolan i 12 år innan han bestämde sig för att doktorera. Han valde pedagogik - ett ämne som länge intresserat honom i hans roll som lärare. 

Läs hela intervjun med Jens

Vad var det som lockade dig att doktorera?

När jag jobbade som lärare uppstod det många spridda funderingar och tankar i mitt huvud om undervisning och pedagogik. Det som lockade mig till att doktorera var därför möjligheten att få diskutera, läsa och skriva om sådant som intresserade mig och som jag hade gått och funderat på. Dessutom såg jag fram emot att få formulera intressanta forskningsfrågor som jag sedan skulle få möjlighet att besvara.

Vad är det bästa med att läsa en utbildning på forskarnivå?

Trots att det såklart kan vara stressigt så har jag ändå fått möjlighet att fördjupa mig i saker som jag är intresserad av. Som forskarstuderande får man till exempel möjlighet att besöka forskningskonferenser och på så vis går det också att få en bild av det samlade vetandet inom det område man själv är nyfiken på. Precis som många andra doktorander så tycker också jag att det är lärorikt, i rollen som forskarstuderande, att få erfarenheter av ”att vara student, eftersom dessa erfarenheter kan få betydelse för arbetet som lärare på universitetet.

Hur ser en vanlig dag ut på din forskarutbildning?

Av min tjänst är 20 procent institutionstjänstgöring och då kan det handla om att föreläsa, att handleda studenter eller att bedöma studentarbeten. I övrigt handlar det om att gå kurser och själv lyssna på föreläsare och delta som forskarstudent vid seminarier. Vanligtvis ägnar jag också mycket tid åt egna empiriska undersökningar som ska planeras, genomföras och bearbetas. Sedan justerar jag också kontinuerligt mitt avhandlingsmanus utifrån den handledning jag haft och de nya lärdomar som kommit fram.

Vad har du för framtidsplaner? Vad ska du göra efter din disputation?

Det vore kul att få jobba lite mer regelbundet med studenter, jämfört med de ganska tillfälliga inspel jag har haft som doktorand. Men jag skulle gärna kombinera det med fortsatt forskning på sådant som jag tycker är relevant och viktigt. Efter doktorsexamen är min ambition därför att söka ett lektorat i pedagogik. Det är väl ungefär så långt jag har tänkt i nuläget.

Furong studerar till paleontolog

Furong Li in the lab

Intresset för paleoekologi och möjligheten att själv kunna disponera sin tid gjorde att Furong Li valde doktorandstudier.

Läs hela intervjun med Furong

Varför valde du att läsa en doktorandutbildning?

– För att kunna svara på det måste jag gå tillbaka till den inspiration jag kände när jag påbörjade mina studier på masternivå för sju år sedan. När jag läste min kandidatutbildning i ekologi så läste jag en bok som hette Principle and application of ecology. Genom boken fick jag lära mig att man kan få fram kunskap om historisk utbredning av vegetation genom att undersöka pollen i sediment, och att denna information är möjlig att utläsa över en tidsperiod som sträcker sig flera miljoner år tillbaka i tiden. Jag blev förbluffad över i vilken utsträckning små pollenfrön kan hjälpa oss få en förståelse av vegetationens och landskapets historia. Jag blev fascinerad och ville lära mig mer kring hur detta fungerar, därför bestämde jag mig för att bli paleontolog.

Vad är det bästa med att läsa en doktorandutbildning?

– Det som tilltalar mig allra mest är det faktum att jag själv kan bestämma vilket område jag vill forska inom baserat på vad jag är intresserad av, lägga upp min arbetstid så som det passar mig, planera mina egna experiment, och själv utforma mitt läs- och skrivschema. Jag tycker också mycket om att åka på konferenser och lyssna på olika presentationer, och få möjligheten att diskutera med andra personer från mitt forskningsområde.

Hur ser en typisk dag ut för dig på doktorandutbildningen?

– De dagar då jag jobbar i labbet går jag som regel först till institutionen för att kolla mina mejl och sedan till labbet. Väl på labbet sitter jag ofta med ett mikroskop och identifierar pollenfrön baserat på morfologisk form, storlek och utsmyckning på utsidan av pollenväggen. Jag räknar även antalet pollentyper i prover från olika tidsperioder i historien.
– När jag sitter vid datorn och jobbar så är mina dagar fyllda med att läsa artiklar från relaterade forskningsfält. Jag har också möten med min handledare och mina kollegor, gör dataanalyser av såväl fältstudiedata som labbdata och skriver forskningsartiklar baserade på mina egna studier.

Vad är dina planer för framtiden? Vad vill du hitta på när du är färdig med din doktorsavhandling?

– Jag skulle nog vilja fortsätta med forskning. Jag trivs med att jobba i en enkel och tyst miljö. Kanske blir det så att jag hittar en postdoktoranställning vid något forskningsinstitut eller universitetet och på så vis kan fortsätta med det jag inte hinner göra klart under min doktorandtid. Efter det kommer jag sannolikt att försöka hitta en forskartjänst inom något nytt område för att bredda min kunskap. Jag har hört att personer som byter från ett forskningsfält till ett annat tenderar att bli mer inspirerade och få fler idéer, som ett resultat av att deras tankar inte blir begränsade till ett område.

Vad krävs för att bli antagen till utbildning på forskarnivå?

För att bli antagen till utbildning på forskarnivå i ett ämne ska ett antal krav vara uppfyllda. Kraven gäller både den institution som bedriver utbildningen, och den sökande.

Behörighet

För att kunna bli antagen till utbildning på forskarnivå ska den sökande uppfylla den grundläggande och den särskilda behörigheten.

Grundläggande behörighet

Den grundläggande behörigheten regleras i Högskoleförordningen 7 kap.

39 § Grundläggande behörighet
Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl.

Förordning (2006:1053) Övergångsregler
Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015.

Övergångsreglerna (förordning 2006:1053 ovan) innebär att den som har genomgått grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng enligt tidigare poängsystem, eller som i någon annan ordning inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper, har grundläggande behörighet för att antas till utbildning på forskarnivå.

Särskild behörighet

I högskoleförordningen 7 kap anges vad som får utgöra särskilda behörighetsvillkor.

40 § Särskild behörighet
De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning, särskild yrkeserfarenhet, och nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen.

Varje ämnes särskilda behörighetsvillkor anges i ämnets allmänna studieplan. I menyn hittar du en lista över samtliga ämnen. Klicka på det ämne du är intresserad av, så hittar du en allmän studieplan.

Lämplighet

Högskoleförordningen 7 kap

35 §
För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att den sökande har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha
föreskrivit, och bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen.

Utöver behörighetskraven bedöms de sökandes meriter och förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Bedömningsgrunderna, och de urvalskriterier som tillämpas om det finns fler sökande än platser, finns angivna i ämnets allmänna studieplan. Det kan finnas ytterligare bedömningsgrunder angivna i en utlysning/ledigkungörelse av doktorandanställning, till exempel om det ställs särskilda krav utifrån ett projekt som doktorandanställningen ingår i. Ofta bedöms de sökandes uppsatser och betyg från utbildning på grundnivå och avancerad nivå, forskningsplan, eventuella vetenskapliga publikationer, och resultat från intervjuer. Den sökandes ämneskombination i examen från grundnivå/avancerad nivå kan också ha betydelse i bedömningen.

Forskningsplanen ska vara realistisk i förhållande till att utbildningen ska gå att slutföra på motsvarande fyra års heltidsstudier för doktorsexamen och motsvarande två års heltidsstudier för licentiatexamen.

Finansiering

Högskoleförordningen 7 kap

36 §
Högskolan får till utbildning på forskarnivå anta bara sökande som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Högskolan får dock anta en sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om högskolan bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år när det gäller licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen och åtta år när det gäller doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen.

De finansieringsformer som är möjliga för utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet är anställning som doktorand (intern- eller externfinansierad), externfinansiering genom anställning hos annan arbetsgivare, för adjunkter särskilt avsatta medel, egenfinansiering samt stipendiefinansiering. Om en sökande önskar antas med annan finansiering än internfinansierad doktorandanställning ska hållbarheten i finansieringsplanen prövas särskilt.

Mer utförlig information om doktorandanställning och annan finansiering hittar du längre ner på sidan.

Resurser

Högskoleförordningen 7 kap

§ 34
Till utbildning på forskarnivå får endast så många doktorander antas som kan
erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har
studiefinansiering enligt 36 §.

Institutionen måste ha tillräckliga resurser för att kunna erbjuda utbildningsplats på forskarnivån. Det ska finnas tillgängliga handledare som kan handleda i den aktuella inriktningen, biträdande handledare, examinator, arbetsplats, och kringresurser i övrigt.

Hur ansöker jag?

Ansökningsförfarandet skiljer sig åt beroende på om doktorandanställningen du söker har utlysts bland lediga jobb eller inte.

Ansökan till utlyst doktorandanställning

Doktorandanställningar utlyses på universitetets sida för lediga jobb.
Lediga jobb

Mer information om doktorandanställningar hittar du här:
https://medarbetare.lnu.se/att-arbeta-vid-lnu/anstallning-och-lon/doktorandanstallning

När du söker en utlyst doktorandanställning (och du inte redan är antagen till utbildning på forskarnivå på Linnéuniversitetet) ansöker du samtidigt om att antas till utbildningen. Det kommer alltså att fattas två beslut i processen: ett om antagning (vilket sker först) och ett om anställning. I utlysningen ska det framgå vad du ska skicka in för att en bedömning av din ansökan ska kunna göras. Det ska också framgå vart man ska skicka sin ansökan, uppgifter om sista ansökningsdag, och vem man kan kontakta om man har frågor. I regel finns det fler sökande än platser och efter en bedömning av de sökandes behörighet och lämplighet, rangordnas de i förhållande till varandra.

Bedömningen och urvalet/rangordningen ska alltid ske i förhållande till de kriterier som finns uppställda i den allmänna studieplanen och i utlysningen. Oftast sker bedömningen på ämnes- eller institutionsnivån. Det är där kompetensen om behörighet och förmåga i förhållande till ämnets krav finns. Beslut fattas i regel på en nivå där flera ämnen finns representerade, till exempel fakultetsnivån. De sökandes behörighet och lämplighet, finansiering och resurser, granskas inför beslut enligt de regelverk som styr antagning. Beslut om antagning fattas när allt underlag finns på plats och ärendet är berett. När beslut om antagning är fattat initieras processen om doktorandanställningen. I regel är det väldigt korta ställtider mellan dessa båda beslut, och alla sökande får besked om utgången av de båda processerna när beslutet om anställning är fattat.

Ansökan med annan finansiering – utan utlyst doktorandanställning

Om du vill ansöka om att bli antagen med någon annan typ av finansiering än doktorandanställning måste finansieringen kunna bedömas vara säkrad för hela utbildningstiden, det vill säga fyra års heltidsstudier för doktorsexamen och två års heltidsstudier för licentiatexamen. För sådan finansiering har universitetet som riktmärke att motsvarande inkomst för den sökande inte får understiga utbildningsbidrag minus skatt varje månad. Detta innebär i realiteten att den sökande behöver en inkomst på ca 12 000 SEK per månad (efter eventuell skatt). Finansiering som inte grundar sig i en anställning (till exempel doktorandanställning) innebär i regel att man inte omfattas av det sociala försäkringssystemet.

Om du vill ansöka om antagning med annan finansiering bör du först kontakta den institution där ämnet du vill bli antagen i finns placerat, för att diskutera om finansieringen kan anses vara hållbar, och för att institutionen ska kunna bedöma om det finns resurser i övrigt för att anta en doktorand med annan finansiering. Forskningssekreteraren eller studierektor för utbildning på forskarnivå på berörd institution är den du bör ta kontakt med först. Besked om hur ansökan bör utformas, vad som måste lämnas in och till vem, kan institutionen bistå med.

Rättigheter och skyldigheter

Institutionen där doktoranden bedriver sin utbildning ansvarar för att tillhandahålla den utbildning som anges i ämnets allmänna studieplan och doktorandens individuella studieplan. Doktoranden åtar sig att följa den utbildning som anges i ämnets allmänna studieplan och i doktorandens individuella studieplan. Rättigheter och skyldigheter beskrivs mer ingående i Linnéuniversitetets Lokala regler för utbildning på forskarnivå.

Lokala regler för utbildning på forskarnivå

Mer information om forskarstudier

Här hittar du mer information om studier på forskarnivå.